
Trots tunn plånbok blev skolgården spännande. Foto: Jesper Klemedsson
Skolgårdar
Lilla Atlanten ska bli större. Det hoppas Inger Edforss Fuchs, förstelärare i utomhuspedagogik på Västra Ramlösa skola i Helsingborg.
– En skolgård blir aldrig färdig. Den kan utvecklas hela tiden.
Den är inte stor, men väldigt populär. Lilla Atlanten.
– Det är en vattenpöl som barnen gärna testar sina gummistövlar i. Några undrar om det går att fiska i den, säger Inger Edforss Fuchs.
Snart hoppas hon att det finns strandstenar och en liten brygga ut i Lilla Atlanten så att den blir en ännu viktigare del av skolgården.
Inger Edforss Fuchs, förstelärare i utomhuspedagogik samt lärare i svenska, SO och bild, brinner för att utveckla skolgården.
Skolgården ska vara en plats för lek. Men den ska också vara en plats för lärande.
Och mycket har hänt sedan hon kom till den över 100 år gamla skolan 1994.
Då var det mycket asfalt, någon halvtrasig basketkorg, gungor och så naturligtvis fotbollsplanen.
Fotbollsplanen är fortfarande viktig, men har fått både konstgräs och sex målburar.
– Skolan renoverades och byggdes om för 20 år sedan. Skolgården blev lite mindre, men den har utvecklats i stället, berättar Inger Edforss Fuchs.
En viktig del i arbetet med skolgården togs när Inger drog igång en skolgårdsgrupp. Där finns en representant från skolans alla sju årskurser, F–6.
Till skillnad från en del andra skolor som satsar på skolgården finns det inga stora spektakulära lekställningar i glada färger utspridda över skolgården, bara en mindre.
Trots tunn plånbok blev skolgården spännande. Foto: Jesper Klemedsson
Västra Ramlösa skola jobbar på ett annat sätt. I första hand för att det saknas pengar.
– Helsingborgs kommun säger sig satsa på skolorna. Men precis som på många andra håll gnetas det.
Men trots tunn plånbok har det byggts både en hinderbana, ett uteklassrum och lekbodar. Skolgården har också fått löparbanor och en försummad odlingshörna har fått nytt liv. Och ett gammalt förråd har inretts till en lekbod.
Inger Edforss Fuchs tycker det är viktigt att skolgården kan användas till mycket och av elever i alla åldrar.
– Skolgården ska vara en plats för lek och återhämtning. Men den ska också vara en plats för lärande.
Den funktionen blir allt viktigare, menar Inger.
– Förr gick man kanske iväg ensam med en grupp. Det gör man inte i dag på samma sätt. Därför är det ännu viktigare att kunna använda närområdet också i undervisningen.
– Ett sätt är att ta hjälp av naturen och studera träd, växter och småkryp. Vi måste våga vidga lärorummet.
Ett annat sätt är att ha fler lektioner utomhus.
Skolans uteklassrum som stod klart 2018 har blivit en succé. En succé som Boverket skulle hjälpa till att finansiera, trodde Inger Edforss Fuchs.
– Vi sökte pengar, men ansökningsförfarandet var enormt komplicerat och trots att vi ändrade ett par gånger fick vi aldrig några pengar. Så skolan fick stå för de 180 000 kronorna.
Vad är på gång härnäst?
– Det finns en jordorm som formar sig till en liten höjd. På den vill vi gärna plantera en grön tunnel. Här hoppas vi att fastighetsförvaltaren hjälper till. De har också ett ansvar för en bättre skolgård.
– Och så har vi stallet. Det glömde jag nästan.
Stall?
– Ja, ett stall för käpphästar. Fritids håller på att fixa det.
Debatt ”Förskolans envägskommunikation kan kosta oss vårdnadshavarnas förtroende” skriver en förskollärare och forskare.
Betyg Utredarens förslag riskerar att få negativa konsekvenser för lärarna.
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag förvånades över dessa trasselsuddar som ställde till med bråk precis innan vi skulle skiljas.”
Arbetsmiljö Rättsprocessen inte över – anställs ändå på utbildningsförvaltningen.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Arbetsbelastning Det kan bli drabbat av förslagen i Bo Janssons utredning.
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Skolfinansiering Utredning föreslår avdrag på 6 procent av skolpengen till fristående skolor.
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Segregation Behövs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, enligt Olskog.
Friskolor Kommunerna ska få göra avdrag med 6 procent på friskolornas skolpeng.
Arbetsmiljö Anser att han saknade uppsåt och därför ska frikännas.
Studiero Siffrorna avslöjar – ”långvarig misshandel av skolan.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Arbetsmiljö ”Man kan inte göra guld av kattskit”. Tre lärare om förslagens påverkan på arbetssituationen.
Krönika På lärarhögskolan förberedde ingen alls mig på att jag skulle behöva genomgå detta trauma var tredje år.
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Skolavslutning Vad står överst på önskelistan – och vad räknas som muta? ✓ ”Ska vara försiktig.”
Nedskärningar Svaren ännu värre än väntat: ”Sjunkande skepp”.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Arbetsmiljö ”Vi ifrågasätter hur stort problemet är, slänger de prillor i taket?”.
Debatt Svarar Filippa Mannerheim: ”Riskerar underminera stödet eleverna har rätt till”.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Debatt Riksföreningen för skolsköterskor svarar Filippa Mannerheim om elevhälsan
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”
Debatt ”Vårt kärnuppdrag att förmedla alla människors lika värde”
Timplaner Gymnasielärarna demonstrerar: ”Så orimligt och dåligt att det är provocerande”.
Krönika Vinstutredningens förslag borde varit på plats för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar.”
Debatt ”Spontanrasterna handlar inte om att hundratusentals elever drabbas av akut kissnödighet”.
Arbetsmiljö Fälldes i tingsrätten för brott mot grundlagen.