![](/contentassets/e21a44bf22f24e90b922ba71cd17797c/inger-4.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Trots tunn plånbok blev skolgården spännande. Foto: Jesper Klemedsson
Skolgårdar
Lilla Atlanten ska bli större. Det hoppas Inger Edforss Fuchs, förstelärare i utomhuspedagogik på Västra Ramlösa skola i Helsingborg.
– En skolgård blir aldrig färdig. Den kan utvecklas hela tiden.
Den är inte stor, men väldigt populär. Lilla Atlanten.
– Det är en vattenpöl som barnen gärna testar sina gummistövlar i. Några undrar om det går att fiska i den, säger Inger Edforss Fuchs.
Snart hoppas hon att det finns strandstenar och en liten brygga ut i Lilla Atlanten så att den blir en ännu viktigare del av skolgården.
Inger Edforss Fuchs, förstelärare i utomhuspedagogik samt lärare i svenska, SO och bild, brinner för att utveckla skolgården.
Skolgården ska vara en plats för lek. Men den ska också vara en plats för lärande.
Och mycket har hänt sedan hon kom till den över 100 år gamla skolan 1994.
Då var det mycket asfalt, någon halvtrasig basketkorg, gungor och så naturligtvis fotbollsplanen.
Fotbollsplanen är fortfarande viktig, men har fått både konstgräs och sex målburar.
– Skolan renoverades och byggdes om för 20 år sedan. Skolgården blev lite mindre, men den har utvecklats i stället, berättar Inger Edforss Fuchs.
En viktig del i arbetet med skolgården togs när Inger drog igång en skolgårdsgrupp. Där finns en representant från skolans alla sju årskurser, F–6.
Till skillnad från en del andra skolor som satsar på skolgården finns det inga stora spektakulära lekställningar i glada färger utspridda över skolgården, bara en mindre.
Trots tunn plånbok blev skolgården spännande. Foto: Jesper Klemedsson
Västra Ramlösa skola jobbar på ett annat sätt. I första hand för att det saknas pengar.
– Helsingborgs kommun säger sig satsa på skolorna. Men precis som på många andra håll gnetas det.
Men trots tunn plånbok har det byggts både en hinderbana, ett uteklassrum och lekbodar. Skolgården har också fått löparbanor och en försummad odlingshörna har fått nytt liv. Och ett gammalt förråd har inretts till en lekbod.
Inger Edforss Fuchs tycker det är viktigt att skolgården kan användas till mycket och av elever i alla åldrar.
– Skolgården ska vara en plats för lek och återhämtning. Men den ska också vara en plats för lärande.
Den funktionen blir allt viktigare, menar Inger.
– Förr gick man kanske iväg ensam med en grupp. Det gör man inte i dag på samma sätt. Därför är det ännu viktigare att kunna använda närområdet också i undervisningen.
– Ett sätt är att ta hjälp av naturen och studera träd, växter och småkryp. Vi måste våga vidga lärorummet.
Ett annat sätt är att ha fler lektioner utomhus.
Skolans uteklassrum som stod klart 2018 har blivit en succé. En succé som Boverket skulle hjälpa till att finansiera, trodde Inger Edforss Fuchs.
– Vi sökte pengar, men ansökningsförfarandet var enormt komplicerat och trots att vi ändrade ett par gånger fick vi aldrig några pengar. Så skolan fick stå för de 180 000 kronorna.
Vad är på gång härnäst?
– Det finns en jordorm som formar sig till en liten höjd. På den vill vi gärna plantera en grön tunnel. Här hoppas vi att fastighetsförvaltaren hjälper till. De har också ett ansvar för en bättre skolgård.
– Och så har vi stallet. Det glömde jag nästan.
Stall?
– Ja, ett stall för käpphästar. Fritids håller på att fixa det.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.