Skriftligt omdöme tuff utmaning
Skriftliga omdömen Tidsbrist och motstridiga riktlinjer är några av de utmaningar som Annelie Johansson identifierat i sin forskning om skriftliga omdömen.
Foto: Sofia Ernerot
Det krävs närmast en kameleonts egenskaper för att som lärare skriva bra skriftliga omdömen, konstaterar Annelie Johansson. Myndigheterna begär en standardiserad och rättssäker stil samtidigt som det måste vara begripligt för både föräldrar och elever.
– Det är väldigt olika mottagare. Det främsta syftet är att eleven ska utvecklas men ett skriftligt omdöme är också en allmän handling som kan användas för att kontrollera att lärarna följer skollagen, säger Annelie Johansson.
Skriftliga omdömen infördes i grundskolan 2008 men sedan 2013 är det bara obligatoriskt i årskurs 1 till 5. I sin avhandling, som lades fram vid Linnéuniversitetet i mitten på december, studerade Annelie Johansson över 2 200 skriftliga omdömen. I sin analys identifierar hon fyra olika lärartyper: rapportör, processare, fostrare och coach.
Ska man utveckla ett professionellt skrivande krävs också ett kollegialt utbyte.
– Alla fyra modeller hittar stöd för sitt sätt att se på skriftliga omdömen i de olika riktlinjer som finns, poängterar hon.
I korthet kan man säga att rapportören främst fokuserar på prestation och resultat medan processaren mer intresserar sig av färdigheter och förmågor. I jämförelse med rapportören använder processaren ofta ett mer formellt språk.
– Tittar man på innehållet i texterna är rapportören och processaren de mest professionella. Men det är eftersträvansvärt att ha en balans mellan alla fyra typer, säger Annelie Johansson.
Coachen tar fasta på att omdömet ska vara positivt och inte utgå från brister. Fostraren lägger större vikt vid beteende, uppförande och ambitioner i skolarbetet.
– Det som är intressant med fostraren är att bedömning av social utveckling bara får förekomma om rektorn på skolan tagit beslut om det. Men i mitt material är det här vanligt förekommande trots att ingen av skolorna fattat ett sådant beslut.
Annelie Johansson kunde också se att de mallar som skolorna använde för de skriftliga bedömningarna hade stor påverkan på hur lärarna skrev.
– Lärarna tycker om mallar så att de får något att hålla sig i. Samtidigt vill de ha en frihet att själv påverka skrivandet. Den bästa mallen styr men begränsar inte.
Annelie Johansson hoppas också att lärarutbildningarna i framtiden ska lägga större vikt vid lärarnas kommunikativa skrivande.
– I dag är det mycket learning by doing. Ska man utveckla ett professionellt skrivande krävs också ett kollegialt utbyte.
Förutom att riktlinjerna kan tolkas olika är brist på tid en annan stor utmaning för lärarna i arbetet med skriftliga omdömen.
– Det leder till mycket klipp och klistrande och att lärare använder sig av samma formuleringar till många elever. Men klipp och klistrande kan också vara ett utslag för att lärare vill följa riktlinjerna som säger att det ska vara ett gemensamt och sakligt språkbruk.
Vad kan klipp och klistrande få för konsekvenser?
– Det kan påverka trovärdigheten för läraren. Elever kan undra om det verkligen är de som bedöms när formuleringarna är likadana för andra klasskamrater.
