Efter granskningen – myndigheterna svarar på kritiken

Skolinspektionens generaldirektör Marie Axelsson säger att Riksrevisionens rapport är bra.

– Vi välkomnar granskningen, den är viktig för vårt utvecklingsarbete. Vi delar slutsatserna och vi har själva dragit dem nyligen, säger hon.

Vetenskapliga brister

Riksrevisionen har uttalat kritik mot att det finns vetenskapliga brister i de planerade kvalitetsgranskningar som Skolinspektionen gör.

– De beslut vi fattat har vi fattat, dem kan vi inte ta bort. Men efter att vår analys och har vår statistik- och analysavdelning kommit en bra bit i att titta på hur kvalitetsgranskningarna vilar på vetenskaplig grund. Och det har kommit fram till att det saknas tydlig koppling i flera delar, säger Marie Axelsson.

Orsaken är, menar hon, att kravet på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inte funnits med i myndighetens uppdrag tidigare.

– När vi tog fram modellen för planerad kvalitetsgranskning 2018, var det inte fokus på vetenskaplig grund – som det är nu i styrningen från regeringen. Vi har utformat våra granskningsmodeller från de uttalanden som finns i förarbetena, och det är först under senare år som det hamnat i fokus, säger hon.

Färre granskningar

Skolinspektionen minskar antalet planerade kvalitetsgranskningar, för att hinna arbeta fram andra modeller för granskning – där vetenskapligt grundande metoder blir en del.

Men arbetet kommer att slutföras när Statskontoret lämnat sina synpunkter på arbetet, i den pågående granskningen av skolmyndigheternas arbete.

– Det blir spännande att se hur regeringen kommer att agera, det misstänker jag kommer innebära någon form av styrning mot oss. Och det arbetet behöver vi göra, säger Marie Axelsson.

Städar i stödet

För Specialpedagogiska skolmyndigheten delar Riksrevisionen in kritiken i ett före och ett efter. Myndigheten har på eget initiativ inlett ett arbete för att städa i stödmaterialet.

– Vi kommer lindrigare undan, även om vi har en del saker kvar att göra, säger generaldirektören Aurora Lindberg.

Arbetet inleddes innan myndigheten, precis som Skolverket, 2023 fick regeringens uppdrag att sålla bort sådant som saknar vetenskaplig grund.

Myndigheten har gjort om sitt arbetssätt, och stärkt upp med kompetens, till exempel informationsspecialister och forskarutbildade utredare, som hjälper att stötta de medarbetare som tar fram stödmaterial.

Kan ni garantera att det inte finns material som saknar vetenskapligt stöd på webben?

– Ibland när det gäller stöd till elever med funktionsnedsättning finns det inte alltid forskning. Där behöver vi ta fram metoder för att presentera beprövad erfarenhet, på ett vetenskapligt sätt. Och det är ett arbete vi håller på med, säger hon.

Aurora Lindberg räknar med att SPSM ska kunna presentera material baserat på beprövad erfarenhet runt 2027.

Riksrevisionen visar också att lärare har väldigt lite tid för att läsa in sig på forskning.

– Skolmyndigheternas uppdrag är att göra det hjälpsamt och praktiknära. Det vilar ett stort krav på oss att stötta lärare i det, säger Aurora Lindberg.

Prioriterar att nå lärare

Skolforskningsinstitutet når enligt Riksrevisionens granskning sju procent av lärarna, en för liten grupp enligt kritiken.

– Vi har varit 15 personer ganska länge, och två som jobbar med kommunikation. Vi har fokuserat på en bra webbplats, Skolforskningsportalen. Men kommunikation kommer att vara ett prioriterat område nästa år, i tisdags hade vi en konferens för lärare i förskola, och vi kommer att jobba mer på det sättet, säger Karolina Fredriksson Erson, forskare och projektledare på Skolforskningsinstitutet.

Med ökade anslag växer myndigheten, och möjligheterna, säger hon.

Deras uppdrag är att ta fram systematiska forskningsöversikter.

Riksrevisionen kritiserar också att Skolforskningsinstitutet inte lyfter fram tillräckligt många effektstudier, fler metaanalyser (sammanvägda analyser av studier, med högt vetenskapligt anseende).

”Inte bara effektstudier”

– Det är viktigt att vara medveten om att det inte bara är effektstudier som kan visa vilken vetenskapliggrund olika metoder har. Självklart ska vi göra fler metaanalyser. Men vi har också sett utmaningar, i hur forskningen ser ut. Studierna är inte alltid tillräckligt lika, det kan bli som att jämföra äpplen och päron, säger Karolina Fredriksson Erson.

Statskontoret genomför just nu en granskning av skolmyndigheternas organisation, som kommer att presenteras i början av 2026.

LÄS ÄVEN:

Riksrevisionens kritik: Svagt stöd för vetenskaplig grund

Edholm: ”Skolverket har inte varit lärarnas bästa vän”

Lärarna reagerar på kritiken: ”En upprättelse”

Niclas Fohlin: Därför får vi lärare problem med evidenshysterin