Struktur på rasterna blev ett lyft för skolan

Laura Burbulea började på Laröds skola i Helsingborg inför det här läsåret. Då var det klasslärare som gick ut som rastvärdar i olika pass på den första rasten.

– Det ledde till att det inte blev någon kontinuitet för barnen som fick möta flera olika vuxna under en och samma rast, säger läraren i fritidshem Laura Burbulea.

Nu under vårterminen har fritidslärarna strukturerat rasterna på ett annat sätt. Inspiration har de fått av Gustav Sundhs bok ”Nyckeln till skolgårdens lärande”. Under den tidiga rasten på 20 minuter är Laura Burbulea eller hennes kollega Ulrika Palm ansvariga. Rasten är klassvis från F–3 med en styrd aktivitet.

– Det är som en rörelsepaus där alla barn ska vara med. Vi har en fallskärm som vi kastar upp i luften, vi har gagaboll, innebandy och flera olika lekar, säger Laura Burbulea.

– Det har fungerat jättebra. Barnen vet vad som gäller och vilka regler vi har bestämt. De har mindre tid till bråk och vill bara leka, tillägger läraren i fritidshem Alex Sjöstrand.

Fördelarna väger tyngre än nackdelarna

Lärarna anser inte att det blir för styrt att eleverna måste delta i aktiviteten på första rasten i stället för att få leka fritt.

– Fördelarna väger över. Det är en aktivitet med betoning på rörelseglädje då många barn i dag sitter mycket still. Den styrda rasten motverkar även bråk som kan förekomma vid fri lek, säger Alex Sjöstrand.

Lärarna i fritidshem betonar att en stor vinst med styrda aktiviteter är att få med barn som kanske är själva eller bara driver runt utan att känna någon tillhörighet.

– Då blir det lättare även för de barnen att komma in i den längre rasten vid lunch. Barnen har blivit mer leksugna nu när vi har styrt på första rasten och fritt på den andra. Tidigare var det fler som bara satt stilla i grupper, säger Alex Sjöstrand.

Personalen gör ett schema för vilka lekar som kommer att vara på den första rasten varje dag. Schemat gäller för en månad i taget.

– Det här gör att barnen är inställda på vad som kommer att hända och då blir det till exempel ingen som säger ”nu ska jag spela fotboll”. Det får de göra på långrasten om de vill, säger Laura Burbulea, som också ansvarar för en frivillig aktivitet som alltid erbjuds på långrasten.

En gång i månaden utvärderar de vad barnen tycker om de aktiviteter som erbjuds. De frågar även om önskemål för lekar för kommande period.

– Vi lyssnar in vad barnen vill göra så att det inte bara blir vi som bestämmer, förklarar Laura Burbulea.

För att ta in barnens omdömen när rasten är slut sätter de ibland ett kryss i en smiley med alternativen glad, ledsen eller mellan.

– Vi såg tidigt goda resultat på våra raster. Bråken har minskat, leken har ökat och barnen är betydligt gladare. Musiken som vi har ute på rasterna betyder också mycket för gemenskap och stämning, säger Laura Burbulea.

Elevgruppens storlek påverkar möjligheterna

Läraren i fritidshem Ulrika Palm betonar att det är viktigt att erbjuda lekar där alla kan delta utan för mycket väntan. Något som kan vara svårt i stora barngrupper.

– Det blir lättare att se alla i en styrd aktivitet klassvis. Det är kanske max 50 barn nu i stället för 200 på en skolgård. Men med 50 barn i en årskurs får man ibland dela upp gruppen.

Den andra, längre rasten har blivit lugnare till följd av att den första rasten är mer styrd.

– Vill de spela fotboll på den långa rasten så blir det oftast utan tjafs. De vet att det är den här rasten som gäller och vill utnyttja tiden, säger Ulrika Palm.

Den korta rasten fungerar så bra att det ibland räcker att en lärare i fritidshem är ute.

– Barnen vet vilken struktur och vilka regler som gäller. En framgångsfaktor för våra korta raster är att alla vi tre är lärare i fritidshem. Det blir djupare diskussioner då vi pratar samma språk. Vi driver åt samma håll. Vi har även ledningen, de övriga lärarna och föräldrarna med oss.

På den längre lunchrasten är det sex, sju lärare i fritidshem och resurspedagoger som är ute.

– Då är alla klasser ute samtidigt så det behövs mycket personal då barnen rör sig över stora områden på skolgården och några kan vara uppe i skogen, förklarar Ulrika Palm.

På varje lunchrast har de vuxna varsin roll med en speciell färg på sin väst.

– Det gör det tryggt för barnen då de ser vad vi har för uppgifter, säger Laura Burbulea.

Hon berättar att dagens system med rasterna på Laröds skola uppskattas av klasslärarna.

– De får mer tid till att förbereda för nästa lektion. Det blir en röd tråd på rasterna med fritidspedagogiken som grund. Och färre konflikter följer med in på lektionerna.

Vad tycker du om den styrda rasten?

Valter, åk 1:

– Rastaktiviteter är något annat än vanliga raster, det är mycket roligare nu. Förr var det mer bråk under de fria rasterna, när lärarna är med blir det bättre uppstyrt. Innebandy är den bästa aktiviteten.

Siv, årskurs 1:

– De vanliga rasterna var roligare, då fick jag välja fritt. Jag gillar bäst att gå och prata med mina vänner eller leka i skogsdungen intill skolan.