Djurberg: Allt fler skolledare inser betydelsen av rastverksamhet
Krönika Planerad och strukturerad rastverksamhet blir allt vanligare på skolorna. Fritidspedagogiks undersökning visar att åsikterna om hur mycket lärare ska styra leken går isär, skriver Sara Djurberg.
Strukturerad rastverksamhet har vuxit och blivit ett betydande inslag på skolorna i landet. Det visar vår enkät bland er lärare i fritidshem, där hela 71 procent svarar att ni har en rastverksamhet med ansvariga lärare som planerar långsiktigt för aktiviteter och lekmiljöer på skolgården.
En fantastisk utveckling som drivits på av lärare i fritidshem, inte minst skolgårdsläraren Gustav Sundh som flera av dem som svarat på vår enkät nämner som inspiratör. Vår reporter Björn Andersson har intervjuat flera lärare i fritidshem som arbetar med raster. Gemensamt för skolorna där de arbetar är att de är flera lärare och pedagoger som tillsammans ansvarar för rastverksamheten.
Av frisvaren i vår enkät framkommer dock att långt ifrån alla skolledningar har insett detta – utan lägger rastansvaret som ytterligare ett bland flera uppdrag på en ensam lärare. Men för att planera och strukturera raster för hundratals elever krävs naturligtvis såväl planeringstid som resurser och bemanning.
Delad syn på vuxenstyrd lek
Enkätsvaren visar också att det finns olika syn på lek och hur mycket de vuxna ska styra leken. Är det exempelvis bra att ibland bestämma vilka barn som ska leka tillsammans? Många som svarar ja på den frågan menar att det kan vara bra för att träna samspel och öppna för nya kompisrelationer.
Forskaren Eva Kane höjer ett varningens finger för att ha för mycket fokus på aktiviteter i arbetet med rasterna. Vuxenledda lekar och aktiviteter i all ära, men risken är att andra delar hamnar i skymundan, menar hon, delar som handlar om att skapa en lekfrämjande miljö. Läs mer i fokuset!
Sara Djurberg, redaktör
