
Carol och Ebba fintar framför målet som vaktas av pedagogen Ebru Rüya Erdogan.
På halva planen ordnar skolgårdsläraren Maria Björk en aktivitet, medan andra halvan ägnas åt fotboll.
Fokus Tidigare ledde fotbollsmatcherna ofta till bråk och utdragna konflikter på Malmsjö skola. Men i stället för att förbjuda spelet löste rastgruppen problemen.
Hela 85 procent av lärarna i fritidshem i Fritidspedagogiks enkät pekar ut fotbollsplanen som den mest konfliktfyllda platsen på skolgården. Här var Malmsjö skola i Botkyrka tidigare inget undantag. Eleverna kom upprörda till lektionerna eftersom det hade varit bråk på fotbollsplanen och mycket tid gick åt till konfliktlösning. En period tyckte några lärare att det inte fungerade att ha fotboll längre och att den borde förbjudas.
– Men vi i rastgruppen menade att vi måste bygga på elevernas intresse för fotbollen och hitta lösningar som får spelet att fungera för alla, säger läraren i fritidshem Maria Björk som är anställd som skolgårdslärare.
På skolgården har elever och lärare tillgång till två fotbollsplaner med konstgräs. En sjumannaplan och en mindre plan. Numera har rastgruppen alltid en styrd aktivitet på de båda planerna under rasten. De vuxna har alltid fotbollarna med sig och ingen fotbollsaktivitet kan starta innan en vuxen är på plats.
– En bidragande orsak till konflikterna var att det saknades engagerade vuxna på plats. Alla bara antog att det var fotboll som gällde på gräsplanerna. Men de kan ju även användas till andra aktiviteter, säger Maria Björk.
På den mindre gräsplanen har de ibland handboll, jägarboll och ”het potatis”, som är en lek där planen delas i fyra zoner.
En viktig sak som behövde lösas var att få gemensamma spelregler för fotbollen. Alla som ville spela kallades förra terminen till ett möte i matsalen. Några tyckte att det var dåligt med reglerna, men till slut kunde mötet enas om gemensamma fotbollsregler på skolan.
– Det är dem vi präntar in för att minimera konflikter. Det har tidigare funnits stunder då även vi i rastgruppen velat ge upp fotbollen. Men vi har en tajt personalgrupp som nu tillsammans har lyckats lösa fotbollen, samt rasterna, på ett bra sätt. En framgångsfaktor är just vi vuxna. Vi är en från mellanstadiet, två från årskurs tre och jag, som är skolgårdslärare och ansvarar för de yngre elevernas raster, säger Maria Björk.
På den stora gräsplanen har varje årskurs fasta lunchtider för att spela match. När det inte är match delas den stora gräsplanen alltid in i två halvor där det kan vara bollspel på ena halvan och en lek på den andra.
På skolan finns ett lek- och rastråd med representanter från förskoleklass till årskurs 5 och som Maria Björk leder. Ett önskemål från tjejerna på mellanstadiet har varit att få egen fotbollstid på gräsplanen.
– Det kan jag förstå eftersom de som oftast spelar fotboll även gör det på fritiden och då kan det bli hårt spel. Efter att ha diskuterat problematiken med både skolkurator och ledningen kom vi fram till att möta tjejerna i deras önskan.
Carol och Ebba fintar framför målet som vaktas av pedagogen Ebru Rüya Erdogan.
Nu har tjejerna fått fem tillfällen till egen fotbollstid. Både på den stora gräsplanen och den lilla. Det har resulterat i att fler tjejer har börjat spela fotboll på rasterna. Målet är att tjejer och killar ska spela mer fotboll tillsammans.
– Vi vill få tjejerna att känna sig trygga och att de ska känna att de har lika stor rätt till att spela fotboll som killarna. Vi har redan nu sett att fler tjejer tar plats även utanför deras speltid. När vi arrangerar turneringar sker det alltid med blandade lag, säger läraren i fritidshem Joakim Engström.
När eleverna har sjumannaplanen årskursvis är det en vuxen som delar in lagen.
– Eleverna har tidigare delat in sig själva i lag, men det blir ofta konflikter och ibland väldigt ojämna lag. Någon från personalen är med som domare och ibland tar vi hjälp av en äldre elev som får vara hjälpdomare. Vi vuxna är mer eller mindre aktiva beroende på hur spelet går, säger Joakim Engström.
Han har jobbat tillsammans med eleverna för att ta fram regler för flera olika spel och lekar för att minimera konflikter. Reglerna är utskrivna och sätts upp synligt för eleverna.
Vuxennärvaro på rasterna är största framgångsfaktorn, enligt Maria Björk och Joakim Engström på Malmsjö skola i Botkyrka.
– Det flesta lekar och spel som innebär någon form av konkurrens kan leda till konflikter. Där behövs det en vuxen, säger han.
I fotbollen är det noga med vad som händer efter att matchen är slut.
– Trots att det inte har varit någon konflikt kan det vara heta känslor på slutet. Då samlas alla på mitten och då lugnar det ner sig. Det gör också att eleverna inte går arga från planen. Det är en viktig del för att undvika konflikter resten av dagen.
Krönika Fritidshemmet är en av de få platser där barn får vara just barn, där de får leka, samtala, samarbeta och vara i nuet, skriver Andreas Härjefors.
Boktips Ny bok av två specialpedagoger.
Undervisning Vad har du lärt dig av dina tabbar i yrket? Tre lärare i fritidshem svarar.
Debatt Om vi vill ha trygga och väl omhändertagna elever från första dagen, särskilt de yngsta, krävs att fritidshemmet är genomtänkt, strukturerat och startklart, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Reportage Biblioteket blir ett escape room som inspirerar till läsning.
Pedagogiska tips Fritidsläraren om övningarna som får eleverna att utveckla kreativitet och samspel.
Gästkrönika Att sätta ihop ett arbetslag kräver fingertoppskänsla. Tyvärr verkar tjänstefördelningen på fritidshemmet snarare styras av slumpen, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Jag kan inte trolla fram pengar – men jag kan prioritera tid till rätt saker, skriver Sofia Grimm.
Gästkrönika Jag älskar fritids. Men jag ska vara ärlig. Det är inte alltid lätt att känna sig stolt, skriver Sandra Helgöstam.
Forskning Man behöver synliggöra skillnaderna och ta tillvara båda verksamheternas intressen och kvaliteter, säger Richard Andersson.
Fokus ”Det gäller att hitta en balans mellan fritt och styrt” säger forskaren Lina Lago.
Fokus Ju mer lärarlett på rasten desto mindre initiativ och kreativitet hos barnen, menar forskaren Eva Kane.
Krönika Åsikterna om hur mycket lärare ska styra leken går isär, skriver Sara Djurberg.
Fokus Slut på bråk och utdragna konflikter på fotbollsplanen.
Fokus Fem skäl till att arbeta aktivt med att främja barns egeninitierade lek på fritidshemmet, enligt läroplanen och forskning.
Fokus Mindre bråk och gladare elever med styrda aktiviteter.
Fritidshem I dag firas Fritidshemmens dag över hela landet. På Fjärås Bräckaskolan i Kungsbacka kommer det att gå undan – för där ordnas lådbilsrace i år igen.
Debatt Att införa reglerad planeringstid för lärare i fritidshem är ett viktigt steg mot att förbättra kvaliteten på undervisningen, skriver Hadar Nordin.
Debatt Under sommaren går många fritidshem på sparlåga. Personalstyrkan är reducerad, vikarier sätts in med kort varsel och pedagogisk tanke saknas, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Behörighet När vi utbildade oss sa de att vår framtid skulle bli ljus, men så känns det inte nu, säger läraren i fritidshem.
Pedagogiska tips I skrivarverkstaden på Bryggans fritidshem på Hanvikens skola i Tyresö gör eleverna egna böcker och får tips av läraren i fritidshem Helén Englund Dock.
Lärarpriser Vi lärare i fritidshem utgör första linjen för att motverka konflikter och skapa trygghet i skolan, säger Gustav Sundh, som tilldelas en fint pris.
Undervisning Vilket av läroplanens områden är roligast att undervisa om i fritidshemmet – och vilket är knepigast? Vi bad tre lärare svara.
Forskning Mellanmål och andra rutinsituationer på fritidshemmen måste utgå från en pedagogisk idé, framhåller forskaren Karin Lager i en ny studie.
Så gör vi Det är många barn som är osäkra i dag, så vi måste jobba för att alla ska vara trygga, säger Marie Estéen, lärare i fritidshem.
Särskilt stöd Personal på fritidshem har kunskap om elever som skolan saknar, kunskaper som behövs för att ge barnen stöd – men många skolor är dåliga på att ta tillvara dessa kunskaper. Det slår Skolinspektionen fast.
Debatt Fritidshemmet är en arena där barn kan utveckla sitt ledarskap, något som borde lyftas fram mer, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lokaler som inte är ändamålsenliga påverkar verksamheten, säger Forskaren Christina Grewell.
Krönika Varför ses inte emotionell sensitivitet som något positivt, frågar sig Irina Eriksson.
Reportage Lugnare och gladare barn när fritidsavdelningen går till skogen fyra dagar i veckan.
April, april Det kan droppa färg från taket i matsalen, eftersom det är nymålat. Så sätt skoskydd på huvudet så att ni inte får färg i håret!
Elevhälsa Det känns lyxigt att ha ett nära samarbete med elevhälsan. Det säger Malin Tärnklint, lärare i fritidshem på Svanetorpskolan i Burlöv. Kuratorn eller specialpedagogen deltar i möten med fritidshemmets personal varje vecka och besöker verksamheten då och då.
Gästkrönika Jag älskar att lyssna på barns samtal och få en inblick i deras värld, allt från prat om kärlek, vem som bäst av Ronaldo och Messi till det hemska som hände i Örebro. När vi har fem tysta minuter på lunchen eller mellis dödar vi lite de samtalen, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Fackböcker Matematik i fritidshemmet är ett ”görande”, menar Anna Wallin. ”Den blir en del av spelet som spelas eller leken som leks.”
Gästkrönika Helt ärligt har jag genom åren funderat mer än en gång på om det bara är dags att hänga upp den gula västen på kroken och tacka för mig efter alla år, skriver Andreas Härjefors som utbildar sig till lärare i fritidshem.
Krönika Barn som inte går att ha i klassrum, vad beror det på? Vi behöver se de verkliga orsakerna till stöket i skolan, i stället för att skylla på elever och lärare, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Pedagogiska tips Det bästa är att eleverna kan vara delaktiga och aktiva i hela processen och att de får skriva, beskriva och förklara, säger läraren i fritidshem Bobby Svensson.
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Pedagogik Om fritidshemmets blick på undervisning ges legitimitet även för andra skulle vi kunna komma närmare gemensamma tolkningar och tillsammans arbeta för elevens bästa, säger läraren i fritidshem Lowisa Hanzén.
Gästkrönika En av mina hjältar i detta yrke sa en gång: ”Du får aldrig glömma bort den tredje pedagogen, Tony! Det är en mycket viktig del av ditt uppdrag och ditt pedagogiska ansvar”, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Fritidshem Tre lärare i fritidshem om fritidspedagogikens speciella glädjeämnen och hinder.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare vill se en reglering av planeringstiden. Kravet är centralt i yrkandet som lämnats över till SKR.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringsthaveriet Det känns jättebra. Vi har alltid haft den tiden under mina femton år på jobbet, säger läraren i fritidshem Daniel Pettersson.