Ove – en man för alla elever

Malin Larsson använder skönlitteratur i undervisningen. Inget ovanligt för en svensklärare på högstadiet. Men Malin Larsson använder inget annat än skönlitteratur.

– Boken är min bas, det är i den vi tar avstamp. Sedan kan det utvecklas till allt mellan himmel och jord, säger hon.

Det finns några kriterier. Boken måste vara välskriven och ha ett rikt språk, det måste flyta men också beröra och ha ett djup som väcker känslor och frågor.

– Och så måste jag gå igång på berättelsen.

När Malin Larsson läste En man som heter Ove av Fredrik Backman för första gången gick hon verkligen igång. Här hittade hon allt – gränslös sorg, kärlek, hopp, förtvivlan, fördomar, principer och civilkurage. Det var för sex år sedan. Sedan dess har alla hennes elever på högstadiet fått träffa Ove, främst när de går i sjuan och åttan.

– Vad vi gjort? Oj, vad har vi inte gjort? Arbetet utvecklas under tiden vi läser. På så sätt blir det inte heller detsamma varje gång och det är så jag vill ha det, annars blir det för tråkigt.

Eleverna läser, nej det är inte helt korrekt – Malin Larsson läser boken.

– Jag högläser alltid, oavsett vilken bok vi arbetar med, jag lämnar inte eleverna ensamma med läsningen en sekund!

Varje lektion inleds med ett kapitel. Eleverna följer med i sina egna exemplar. Malin Larsson menar att elevernas läsförståelse utvecklas när de hör hur hon betonar och var hon pausar samtidigt som de följer med i texten.

– Läsning väcker tankar och frågor, sådant måste få ta tid och jag vill att vi gör det tillsammans.

Därefter följer uppgifter av olika slag. Eleverna skriver, samtalar, lyssnar och håller tal. I En man som heter Ove har de analyserat Fredrik Backmans språk och uppbyggnad, grävt i karaktärerna och

härmat hans stil i egna mikrokapitel och mikrotal. De har bekantat sig med andra åldringar, till exempel den 105-åriga bloggaren Dagny Carlsson, och diskuterat hur det är att vara gammal.

– Ove har så många bottnar, det går att lyfta in vilket perspektiv som helst, rasism, sexism, värme, kärlek, fördomar. Det är som en liten lök som man skalar.

För ett par år sedan fick Malin Larsson en inplastad Ove-figur av en elev vilket ledde till att alla elever fick sin egen Ove-figur. Uppgiften var att ta med Ove hem, introducera honom för olika platser, händelser och människor och gärna utmana honom.

– Eleverna fick fota Ove i de olika situationerna och berätta hur han reagerade, det blev väldigt roligt. Men den här terminen blir det inga Ove-figurer. Däremot ska de skriva ett principsakstal, det har jag aldrig gjort förut. Ove har ju fullt av principer som eleverna kan utgå ifrån.

Malin Larsson delar gärna med sig av sitt arbete på sociala medier och lånar själv av andra på samma sätt. Det var bland annat tack vare hennes aktivitet på Twitter som hon kom i kontakt med Fredrik Backman. Han blev imponerad av hennes och elevernas arbete och ända sedan de började arbeta med boken första gången har han varit med på ett hörn, oftast på twitter men även genom besök i skolan.

– Han kommenterar, har synpunkter och tillrättavisar – lite som Ove själv. Det är väldigt roligt att ha att göra med Fredrik Backman. Mycket som vi har utvecklat har vi gjort för att han har lagt sig i, säger Malin Larsson.

Även om det inte alltid resulterar i en kontakt med författaren vill Malin Larsson att eleverna ska ha autentiska mottagare. Det är en av anledningarna till att hon uppmanar eleverna att twittra om det de gör på lektionerna.

– Oavsett vad vi gör så ger vuxenvärlden något tillbaka och då blir det på riktigt. Det är ju inte bara jag som ska ta emot deras arbete.