Så använder du Helens matris

Helen Lenving Ekstrand, lärare i fritidshem på Askimsskolan i Göteborg, tipsar om hur hon använder sin matris i sitt systematiska kvalitetsarbetet.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Fritidspedagogik

Helen Lenving Ekstrand utsågs till ”Årets lärare i fritidshem” 2020 bland annat för sitt systematiska kvalitetsarbete. Här delar hon med sig av sin matris och förklarar hur du kan använda den.

LÄS ÄVEN: Helens mall gör kvalitetsarbetet enkelt

Det systematiska kvalitetsarbetet är grunden för allt hon gör på fritidshemmet, säger Helen Lenving Ekstrand, lärare i fritidshem på Askimsskolan i Göteborg. Och det ska vara enkelt. Hon har därför, tillsammans en kollega, utformat en matris som fungerar bra för henne – utan att hon behöver lägga timmar på att dokumentera.

Matrisen går ut på att skapa en planering för hela läsåret där man väljer ut ett, max två, fokusmål att arbeta med under läsåret. Helen börjar med att kartlägga gruppen i början av läsåret för att identifiera vilket fokusmål hon ska arbeta med. Därefter skriver hon in i matrisen vad hon ska göra för att nå målet och efterhand stämmer hon av hur det går. I juni skriver hon in ett sammanfattande resultat.

Matrisen är uppbyggd av följande rubriker: Bakgrund, mål, genomförande/metod, pedagogiskt förhållningssätt, utvärdering och analys.

Här kan du ladda ner matrisen!

Så här ska du fylla i matrisen utifrån rubrikerna:

  1. Bakgrund. Kartlägg elevgruppen och identifiera vilket fokusmål du ska arbeta med. Är det mycket konflikter i gruppen kan ditt fokusmål bli att skapa och upprätthålla goda relationer.
  2. Mål. Här kryssar du i ditt utvalda fokusmål utifrån läroplanen, i det här fallet ”Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt”. Här klistrar du även in en närmare beskrivning av målet från centrala innehållet i läroplanen.
  3. Genomförande/Metod. Här skriver du in vilka arbetssätt/aktiviteter du ska använda för att nå målet. Exempelvis Fritidssamling, önskelåda, mellanmålet. Numrera aktiviteterna så att fritidssamlingen benämns med 1 genom hela dokumentet. I en annan ruta beskriver du med några meningar på vilket sätt du tänker att aktiviteten ska bidra till att nå målet.
  4. Pedagogiskt förhållningssätt. Kryssa i vilket förhållningssätt du kommer att använda i respektive aktivtet. Exempelvis för nr 1 Fritidssamlingen: ”Klassiskt didaktiskt position”.
  5. Utvärdering och analys. Här skriver du in utvärderingssätt (exempelvis enkät eller observation), resultat och analys för respektive aktivitet. Här finns också en rubrik med ”Sammanfattande resultat”, som du fyller i när läsåret är slut i juni.

Ett levande dokument

Helen Lenving Ekstrand använder också en utvecklingsmatris för enskilda aktiviteter, där hon sätter upp några delmål för aktiviteten. Fritidssamlingen har exempelvis tre stegvisa mål: Från att eleverna förväntas delta och lyssna till att de även reflekterar och kommer med egna förslag. (Här kan du ladda ner den).

Helen Lenving Ekstrand betonar att matrisen är ett levande dokument som hon återkommer till under läsåret och gör avstämningar i vid behov. I december gör hon en mindre utvärdering, exempelvis en elevenkät, för att se hur långt hon kommit.

– Märker jag att det inte alls blivit som jag tänkt med fritidssamlingen behöver jag ändra på något. Då går jag in i dokumentet under rubriken ”genomförande/metod” och skriver in datum och vilken förändring jag ska göra i aktiviteten. 

Om hon i november kommer på en ny aktivitet hon vill göra för att nå målet, så lägger hon till det i listan på aktiviteter/arbetssätt.

Synliggör fritidshemmets arbete

Låter det krångligt? Det är det inte! försäkrar Helen Lenving Ekstrand.

– När jag föreläst på skolor om mitt arbete får jag ofta reaktionen: ”Jaha, var det inte svårare än så här?”. Det är jätteviktigt. Det handlar in om att vi ska skriva romaner utan hitta ett arbetssätt som fungerar för oss.

Fokusmålet/målen blir en röd tråd under läsåret, men det betyder inte att hon inte arbetar med läroplanens övriga mål. Men det går inte att dokumentera och analysera allt man gör, påpekar hon.

– Det här är ett roligt arbete eftersom jag får ett kvitto på det jag gör.

Helen Lenving Ekstrand poängterar att man inte kan göra det här arbetet om man inte har ett visst antal timmar planeringstid i veckan. Att visa en planering för sitt systematiska kvalitetsarbete kan vara ett bra argument använda med sin rektor, tipsar hon.

– Har du detta med dig kan du förklara varför du behöver mer planeringstid. SKA-arbetet är bara en del av vad som ska hinnas med under planeringstiden.

LÄS ÄVEN

Årets lärare i fritidshem: "Vi får inte glömma bort att ha roligt!"

För lite planeringstid – det här kan du kräva

Lärare i fritidshem: "Vi används som hjälpredor"