Projektet som väckte musiken i de yngsta

Hur kom ert musikprojekt till?
– Vi arbetar med de allra yngsta, 1–2-åringarna, på Väringaskolans förskola i Sigtuna, och när det var dags för inskolning i augusti märkte vi hur musik och rörelse var ett bra sätt att avleda barnen vid lämning. Där och då visste vi inte hur stort projektet faktiskt skulle bli. Först var det bara musik och dans, men sedan insåg vi snabbt att det här var ett spår att jobba vidare med. Bland annat genom att involvera skapande. Vi två hade heller inte arbetat ihop tidigare så man kan säga att vi fann varandra via musikprojektet, berättar Anna Wester, som är förskollärare, och Gabriella Wiberg, som är barnskötare på avdelningen. 

Vilken musik har ni använt er av?
– Vi ville ge barnen möjlighet till musik som de inte var vana vid. Det första vi introducerade för barnen var afrikansk musik med mycket trummor. Vi tog med trummor vi hade hemma och använde hinkar att trumma på. Barnen fick bjällror på stövlarna så att det lät även när de stampade takten. Därefter blev det latinamerikansk musik, mambo, och vi fortsatte att använda trummor och bjällror. Sedan gick vi vidare till klassiskt och Vivaldis ”Våren”, och i slutet av terminen hade vi hårdrock – Volbeats ”For evigt”.

Hur reagerade barnen?
– Vi hade varje musikstil under flera veckor så att de fick vänja sig. Vi filmade och fotograferade mycket och när vi tittade upptäckte vi hur de rörde sig olika beroende av musiken. Till den afrikanska musiken dansade de med hela kroppen, det var sådan glädje. Mambon var också mycket glädje, där lade vi även till olika äggmaracas som de fick använda. Och trummor förstås, dem ville barnen inte släppa. När det var dags för Vivaldi fick de sjalar och tyger som de kunde kasta upp i luften och snurra in sig i. Den dansen var annorlunda, då använde de inte benen lika mycket. Med hårdrocken var det så roligt. De headbangade, skrattade, snurrade, hoppade, och spelade luftgitarr. Här tillförde vi även pompoms och peruker vilket gjorde det ännu roligare att röra på huvudet. Undrar just hur många gånger vi hörde den där låten? 

Ni bestämde även att de skulle få skapa till musiken?
– Ja, projektet växte hela tiden. Vi ville låta barnen pröva olika skapandematerial till de olika stilarna. De fick måla på stora papper tillsammans samtidigt som de lyssnade, och även där märkte vi skillnad i hur de olika musikstilarna påverkade. Till Vivaldi målade de mer runda penseldrag, och till den andra musiken var det snabbare och långa rörelser. Det var jättespännande att se hur olika det blev, och vi har varit både ute och inne under projektet.

Vad har projektet betytt?
– Vi har lärt oss jättemycket, och barnen frågar efter trummor och bjällerstövlar även när det är fri lek. Det var också fint att se utvecklingen, hur de som inte rörde sig så mycket i början blev allt modigare och mer intresserade. Dessutom har vårdnadshavare berättat hur barnen har börjat trumma även hemma, på kastruller och annat som går att spela på. Det smittade av sig. Musik är verkligen tacksamt och det här projektet blev väldigt lyckat, trots att vi inte har jobbat så mycket med musik före det här. Vi hoppas kunna fortsätta och fördjupa oss ännu mer i olika stilar.

LÄS ÄVEN

Ge plats åt filosofiska samtal i förskolan

SPSM-Sabina, själv krigsflykting, ger Ukraina-barnen ”ramar och kramar”

Stenkula: Den djupa meningen med att vara förskollärare

Lyssna på Förskolan här!