Förskolans metod får alla barn att hänga med i läsningen

De börjar med en bildpromenad. Tillsammans med en förskollärare får barnen vandra igenom boken de ska läsa. Bilderna projiceras på väggen.

– Man läser inte texten i första skedet utan man går bildpromenaden där barnen kan vara aktiva, gå fram och peka. Vi använder skärm på ett bra sätt, säger förskolläraren Anna Rundström.
Hon och kollegorna Anette Nilsson och Zhean Mohammad Murad arbetar med Reading to Learn, samt reflekterande högläsning. 

Reading to Learn är en australisk pedagogik som går ut på att ge lärare verktyg så att de kan hjälpa alla sina barn och elever att skriva och läsa på den nivå som krävs för att uppnå målen.

– Många av barnen har inte svenska som förstaspråk, vi måste jobba språkutvecklande. Vi måste vara noggranna, språkbada barnen och lägga det extra krutet på undervisningen i alla moment över dagen, säger Anna Rundström.

Ska skapa likvärdighet i skolan

Hon och Anette Nilsson har gått en fortbildning vid Center för skolutveckling i Göteborg.

Här har handledaren Pernilla Andersson Varga undervisat lärare i grundskolan i R2L sedan 2013. Sedan 2021 är utbildningen även tillgänglig för förskollärare.

– Metoden ger läraren verktyg att undervisa enligt kursplanen, med text i centrum. Text hjälper elever att utvecklas språkligt. Många lärare idag undviker att låta eleverna skriva, utan de pratar. Men eleverna testas skriftligt, i nationella prov och på gymnasiet och universitet. Jag fattar att lärare gör så, jag har också gjort så. Men vi cementerar klassklyftor genom att lägga undervisning i elevernas bekvämlighetszon, säger Pernilla Andersson Varga, lektor vid Center för skolutveckling och Göteborgs universitet.

Tanken med Reading to Learn är, enligt henne, att minska klassklyftan i skolan och jobba för att elever från hem utan läs- och skrivvana ska ta igen de andras försprång.

Reading to Learn är från början utvecklad för grundskoleelever.

– Vi jobbar inte för att barnen de facto ska läsa, utan få en känsla för att de är läsande individer. När vi läser meningen som vi valt ut från bilderboken och skrivit ner på en lång pappersremsa, och följer meningen med fingret, får de en känsla för läsriktning. Sedan klipper vi isär meningen och låter barnen pussla ihop den. Många barn är visuellt starka och nu har vi jobbat ett tag och de säger att ”punkten ska vara sist”. Vi ser att de har lärt sig, säger Anna Rundström. 
Vid varje tillfälle deltar fem, sex barn och två förskollärare.

Viktigt att vara flera som stöttar

– En som läser och en som stöttar: skriver ner barnens hypoteser, sköter projektorn, stöttar de barn som behöver. Arbetslaget är otroligt viktigt, för att vara med resten av barnen. 

Vi är jättetajta i vårt arbetslag, och då blir det guldstunder. Vi kan på så vis vara i det lilla sammanhanget, se alla barn, ta tillvara deras erfarenheter och tankar, säger hon.

I Australien har metoden använts sedan sekelskiftet.

– I Sverige är det är inte ovanligt att vi har en elevcentrerad och elevaktiv pedagogik, eleven ska själv driva sitt arbete. Ibland till och med välja hur och vad man vill jobba med, medan läraren är en coach. Det fungerar för en del elever – men det fungerar väldigt dåligt för stora grupper av barn, säger forskaren Pernilla Andersson Varga.

Och på förskolan i Göteborg ser Anna Rundström effekt.

– Vi märker att barnen blir bättre på att tolka bilder och lär sig fler ord. I det systematiska kvalitetsarbetet utvärderar vi vad vi gjort och dokumenterar. Det gör att vi kan skruva på metoden när något inte funkar riktigt och testa något annat nästa gång, säger Anna Rundström. 

Och lägger till att deltagarna börjat leva böckerna.

Efter boken ”Molnbullar” bakade barnen i sandlådan. Böckerna har blivit en del av deras värld.

LÄS OCKSÅ

Ny studie: Planerad högläsning ovanlig i förskola

Forskarna: Prioritera högläsning i förskolan

Läs med barnen och se dem växa

”Språket i förskolan är viktigare än någonsin”

Lyssna på Förskolan här!