Inte så svårt som det verkar

I Skolinspektionens förskoleenkät från i våras där förskolepersonal själva fick skatta sitt arbete var modersmålsutveckling den kategori som fick absolut lägst betyg. Och en granskning som myndigheten nyligen gjorde av 34 förskolor visar också på att arbetet med andra modersmål än svenska inte flyter på utan problem.

Bara elva av de granskade förskolorna jobbade enligt Skolinspektionen tillräckligt bra med att uppmuntra barnen att prata sitt modersmål.

– Vi såg exempel på förskolor som uttryckte sig som att ”här lägger vi fokus på det svenska språket”, delvis för att personalen tycker att modersmålet är svårt att hantera. Vi har också sett avdelningar där personalen uppmanar barnen att inte alls prata sitt modersmål, säger Agneta Kenneberg från Skolinspektionen.

Många chefer, förskollärare och annan per­sonal har en stark vilja när det gäller modersmål men vet inte hur de ska göra.

Det kan ibland, som i fallen hon nämner, handla om direkta misstolkningar av uppdraget. Men många gånger är det organisationen som brister eller en avsaknad av stöd uppifrån som gör att förskolorna inte lyckas. Ett annat stort problem är när kontakt och samverkan med barnens föräldrar inte fungerar.

Att modersmål är något som förskolor ska jobba med slås fast både i skollagen och läroplanen. En viktig intention är att modersmålet ska vara en naturlig del av vardagen på förskolan. Det var något som Umeå kommun fick påpekat för sig 2013.

– Det handlade främst om att barn med andra modersmål än svenska inte fick det tillgodosett i den vardagliga verksamheten utan enbart när en modersmålslär­are kom ut sextio minuter i veckan, säger Marie Karling chef på Kompetenscentrum för flerspråkighet i Umeå.

Kritiken ledde till en rad olika insatser för att förskolechefer och pedagogisk personal i Umeås förskolor själva skulle kunna jobba med barnens modersmål. Stödet från modersmålslärare finns kvar men kommer på sikt att ersättas av språkstödjare. Tanken är att förskolorna då ska kunna söka stöd hos Kompetenscentrum för flerspråkighet för mer situationsanpassade insatser, samt vid inskolning av barn med ett annat modersmål än svenska.

Marie Karling tycker det är viktigt att kommunen eller huvudmannen är ett starkt stöd i förskolornas språkutvecklande arbete.

– Många chefer, förskollärare och annan personal har en stark vilja när det gäller modersmål men vet inte hur de ska göra. Där tycker jag att vi i kommunen har ett ansvar att stötta deras arbete och jobba på ett sätt som tillmötesgår deras behov.

Bristerna i modersmålsarbetet som Skolinspektionen upptäckte i sin granskning av 34 förskolor går till mångt och mycket att koppla till olika ledningsfrågor. Det kan vara alltifrån otydliga riktlinjer till resurser som inte räcker till. Men även om ett tungt ansvar ligger på chefsnivå kan du som förskollärare göra mycket för att förbättra arbetet med barnens mod­ersmål.

– Ett samtal om hur man ska jobba med modersmål måste inte komma uppifrån, det kan ju personalen själva initiera, säger Agneta Kenneberg.

– Som enskild förskollärare utan riktlinjer kan man börja med att läsa Skolverkets stödmaterial tillsammans med arbetslaget och diskutera kring det.

Hon anser att nyfikenhet och en tillåtande och uppmanande attityd räcker långt. Detta är också något som förskolorna som klarade av granskningen har gemen­samt.

– Det handlar väldigt mycket om förhållningssättet, att man visar ett stort intresse för barnens språk, säger Agneta Kenneberg.

Man behöver absolut inte kunna språket. Det finns jättemycket som går att göra ändå.

Kontakten med föräldrar är en annan viktig del i modersmålsarbetet. Men det är inte alltid den funkar problemfritt.

– En del anställda på förskolorna säger att föräldrarna inte vill att barnen ska prata sitt modersmål, eller att det är något som föräldrarna hellre vill sköta hemma. Då bör man informera föräldrarna om vikten av att jobba med båda språken och barnens vinster längre fram, både i utbildning och arbetsliv, säger Agneta Kenneberg.

– Föräldrarna ska förstås ha en chans att medverka och påverka. Men förskolans uppgift är att informera om vikten av modersmålet och göra tydligt att det inte är meningen att barnen bara ska prata sitt modersmål, utan visa på att språken kommer att utvecklas parallellt.

En annan svårighet som många förskollärare tar upp och som Skolinspektionen nämner i sin granskning är när förskolan inte har språkkompetenser som matchar ett eller flera barns modersmål. Det behöver inte vara något hinder, enligt Agneta Kenneberg.

– Jag tror att många ser på det som att det måste ske en lärarledd undervisning, begreppen om strävan och att utveckla språket kanske gör att man inte riktigt förstår hur man kan göra för att utveckla modersmålet. Men man behöver absolut inte kunna språket. Det finns jättemycket som går att göra ändå. Det är lite det vi vill väcka med vår granskning och rapport, att det här med modersmål inte är så svårt som man kanske många gånger tror.

Ute i förskolorna har hon sett många exempel på bra sätt att jobba med barnens modersmål. En av förskolorna som fick ett gott betyg i Skolinspektionens granskning var Hammarns förskola i Hjo. Där jobbar förskolläraren Hanna Johansson.

– Resultatet av Skolinspektionens granskning blev väldigt positivt för oss. Från att ha varit stressade över hur det skulle gå innan, så blev det en stor lättnad efteråt. Det var skönt att vi gjorde ett bra jobb.

På väggarna sitter vardagsord på barnens olika språk. Personalen använder sig även av QR-koder och har precis köpt in en översättningspenna. När barnen fyller år brukar personalen uppmärksamma språket extra genom att sjunga en födelsedagssång på barnens språk.

– Sto Lat är till exempel en polsk födelsedagssång. När vi sjunger den skiner alla barnen upp och tycker det är intressant, mest lyser förstås barnet i fokus upp när det finns ett intresse för dess språk. Barnen lär sig också mycket av varandra.

Bara några månader innan Skolinspektionen gjorde sitt besök hade Hammarns förskola för första gången tagit emot många barn med ett annat modersmål än svenska. Hanna Johansson kände sig oroad innan de påbörjade sitt flerspråkighetsarbete.

– Allt som är nytt är otäckt brukar man ju säga. Men det gick faktiskt förvånansvärt bra och vi känner oss trygga i arbetet. Att vi hade så hjälpsamma vårdnadshavare var också en stor hjälp. Det är ju inte meningen att vi ska lära oss barnens modersmål, utan fungera mer som ett hjälpmedel.