Bra kommunikation kräver utbildning
Forskning Vissa väljer veckobrev, andra skriver på en blogg. Men mer tid och kunskap behövs på förskolor om kommunikationen med föräldrar, visar Linn Eckeskogs avhandling.
Illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars/Agent Molly & Co
Hur ser kommunikationen ut mellan förskola och föräldrar?
– Jag har studerat fem förskolor med olika ägandeformer och olika föräldragrupper. Resultatet visar att det ser väldigt olika ut och att det finns stora skillnader i olika bostadsområden även inom samma kommun. Det är just skillnaderna som en stor del av min avhandling handlar om.
Kan du ge exempel på skillnader?
– Föräldrabrev är vanliga i förskolor men skiljer sig mycket åt. De kan komma ofta eller sällan, vara utförliga eller sammanfattande och fokusera på pedagogisk verksamhet eller praktiska påminnelser. Den ena förskolan bloggar eller uppdaterar en Facebooksida kontinuerligt, medan andra sällan läser av mejlen. En hel del kommunikation blir sällan föremål för samtal och överväganden: hur vill vi egentligen kommunicera med föräldrar och varför?
Relationen mellan förskolan och föräldrarna är speciell och förtroendefull
Du beskriver problematiska aspekter med att det ser olika ut. Kan du nämna några?
– Om den ena förskolan kommunicerar genom långa brev och den andra i ett par meningar så får föräldragrupperna väldigt olika förutsättningar att vara delaktiga. Olika personalgrupper har också olika förutsättningar att hantera nya krav på digitalisering uppifrån. Om det inte tillförs resurser vid digitalisering riskerar stressen i förskolan att öka ytterligare.
Linn Eckeskog har en bakgrund som medie- och kommunikationsvetare och forskar vidare inom föräldrakommunikation i förskolan.
Finns det fler skäl att se över kommunikationen?
– Ja, det handlar också om att sätta gränser för hur långt föräldrarna släpps in i verksamheten. Hur nära får de komma innan de utmanar pedagogens professionella roll? Det pågår hela tiden en gränsdragningsprocess och en professionaliseringsprocess.
Du tar upp frågan om att skriva ”kram” i brev till föräldrar. Är det oprofessionellt?
– Jag vill inte tala om rätt och fel. Relationen mellan förskolan och föräldrarna är speciell och förtroendefull. Det som fungerar i en liten byförskola, där alla har en nära relation till varandra, kan uppfattas som oprofessionellt i ett annat område.
Finns det någon mall för hur kommunikationen med föräldrar bör vara?
– Nej, det går inte att ge en kurs i optimal kommunikation, eftersom föräldragrupperna och behoven är så olika. Men det behövs mer kunskap. Exempelvis kan man fundera över frågorna: Hur tilltalar jag föräldragruppen och vad betyder det? När vi byter kommunikationssätt från brev till en digital plattform, vad händer då? Vilka utesluts?
Varför är skillnaderna så stora?
– Den vardagliga föräldrakommunikationen har en mycket liten plats i utbildningarna och är en marginaliserad uppgift i förskolan. Många gånger är det något som man lär sig genom att göra. Bristen på gemensam kompetens gör att kommunikationen i stället påverkas av personalens och förskolechefernas egna intressen och därmed blir personberoende.
Hur skulle allt detta kunna bli bättre?
– Föräldrakommunikation borde ha större utrymme i förskollärar- och barnskötarutbildningarna, men också i kompetensutvecklingen. Frågan blir särskilt aktuell med anledning av den digitala omställningen i offentlig sektor.
Vad ser du för vinster med att höja kompetensen i kommunikation?
– Det ger en möjlighet för personalen att få rätt förutsättningar att göra det man redan är ålagd att göra. Ens yrke ska inte heller behöva vara beroende av hur van man är att använda sociala medier eller att man har en smartphone. Dessutom får man makt att definiera vilken bild man vill ge av förskolan utåt, vilket många förskollärare ger uttryck för att vilja göra.
Vad är det för bild av förskolan som personalen vill ändra?
– Många beskriver att de möter en förlegad bild av ett ”dagis” som en förvaringsplats för barn, snarare än en pedagogisk verksamhet som finns till för barnen. Den bilden vill personalen nyansera. Kommunikationsförmågan är ett maktmedel när det kommer till att forma bilden av förskolan.
Hur kan digital kommunikation med föräldrar bli bra? Har du något exempel?
– Ja, jag har tittat på digitala lösningar som har utformats tillsammans med förskolan. Det kan vara system som påminner föräldrar om att meddela tider. Det har i just den miljön gjort att personalen slipper påminna föräldrar om ännu en sak, vilket är väldigt uppskattat.
Vad har du för budskap till beslutsfattare i förskolefrågor vad gäller kommunikation?
– Om vi ska ha en lyckad digitalisering i förskolan måste det ske utifrån personalens, föräldrarnas och barnens förutsättningar och behov. Den digitala omställningen i offentlig sektor behöver få ta tid och kosta pengar.
Varför valde du att forska just om kommunikationen mellan förskola och föräldrar?
– Jag ramlade över en twittrande förskola och började fundera på hur det kommer sig att de twittrar. Jag satte mig in i forskningen om den skrivna och visuella kommunikationen mellan förskola och föräldrar och såg att det har forskats väldigt lite inom det här området.