 
                        Emma Wassberg-Falk, till höger, kommer att fortsätta kursen Anpassad IT. Till vänster läraren Catarina Gustavsson.
 Till startsidan
						Till startsidan
					
					 
                                Det här är en stor dag för deltagarna Karl-Johan Hellström, Moa Liljeborg och Robert Edlund. Foto: Jane af Sandeberg.
Reportage Kursen Anpassad IT fyller tio år och ”kaxfaktorn” lever i allra högsta grad. I ett decennium har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning fått nya verktyg, självförtroende och digitala färdigheter för att ta större plats i samhället. För fyra år sedan var kursen nedläggningshotad.
Begreppet ”kaxfaktor” är en lysande beteckning för vad som sker under kursen Anpassad IT. Elever med intellektuell funktionsnedsättning lär sig mer om den digitala världen och samhället i övrigt.
– De får helt enkelt förmåga, förutsättningar och självförtroende att ta för sig mer, säger kursansvariga Emelie Hoffer och talar om ”kaxfaktorn”, ordet som myntades av kursens initiativtagaren Kerstin Gatu.
Med specialutvecklad it-teknik i samspel med pedagogik får vuxna med olika intellektuella funktionsnedsättningar under två år träna på att bli digitala medborgare. Det sker med hjälp av nya kognitiva och tekniska hjälpmedel som ger förutsättningar för en grupp som kan ha svårt även med syn, hörsel och tidsuppfattning att känna sig mer delaktiga i samhället.
"Jag är ingen datanörd men jag vill kunna mejla mina kompisar"
I juni firade elever, lärare och föräldrar kursens första tio år med en festhelg i ett varmt Mora. Över 30 tidigare elever kom till festmiddagen. Under den tvååriga kursen bor eleverna några dagar i månaden på skolan. Sedan har de hemuppgifter och digital kontakt med både skolan och varandra.
Eleverna får nya vänner och vidgar sina vyer. Som Erik Hegegård, från Strängnäs, säger:
– Det roligaste var att få nya vänner och att vi lärde av varandra. Jag är ingen datanörd som en del är men jag vill kunna mejla mina kompisar och så har jag koll på det mesta i mobilen, säger han och visar musikklipp på Youtube.
Sedan skrattar han och lägger till:
– Jag fick också lära mig vad man får och inte får göra på nätet, om sånt som våld och hot…
 
                        Emma Wassberg-Falk, till höger, kommer att fortsätta kursen Anpassad IT. Till vänster läraren Catarina Gustavsson.
Emelie Hoffer är kursansvarig, lärare F-6 och undervisar i skapande, rörelse och natur.
– Den största utmaningen ligger i att kursen till stor del är på distans. Behovet av tydlighet i all kommunikation ställer stora krav på mig som pedagog.
Hennes arbetsuppgifter handlar också om administration och att hålla i strukturen kring kursen. Den som skapar trygghet för eleverna.
– Vi har förstått av stödpersonerna att eleverna kan vara oroliga och inte som de brukar i början av kursen. Men allteftersom de lär sig strukturen och vet vad som väntar, blir de allt tryggare.
Sedan finns en rad strukturella utmaningar som skolan inte kan påverka.
– Flera har till exempel velat gå här men när deras kommuner har sagt att de i så fall inte får gå på sin dagliga verksamhet har de inte velat komma. Det är ett problem att kommunerna gör så olika.
När eleverna är hemma hör de i början av kursen inte av sig så mycket men kontakterna ökar desto mer de lär sig och vågar ta för sig. Vid flera tillfällen har elevernas stödpersoner hemmavid nämnt att eleven alltmer kunnat lösa problem som uppstår på egen hand. Som att ringa och be om hjälp, utan att fråga någon annan innan.
 
                        Susanne Edlund och Eric Hedegård.
Familjen kommer från Kil i Värmland och är med på jubileumshelgen i Mora.
– Kursen har varit otroligt utvecklande för Emma, hon har växt genom att komma ut och få nya vänner. Här får alla en chans att på en rimlig nivå, hantera den digitala världen. Och det är ju en rättighet, säger pappan Benny Falk.
Det enda Emmas föräldrar önskar sig är att kontaktpersonalen på Emmas boende hade kunnat vara med i Mora och lärt sig mer så att de kunnat stötta Emma.
Emma säger själv:
– Allt med kursen är bäst. Datorn, maten och alla nya kompisar jag fick. Ibland är det lite svårt men jag lär mig mer och mer.
Hon är också glad över att kursen inte är slut, bland annat för att hon får fortsatt hjälp med att uppdatera sin dator, berättar hon. Och därmed sätter hon fingret på ett stort problem i dagens it-värld, de ständiga uppdateringarna.
För bara fyra år sedan var kursen nedläggningshotad men räddades av region Dalarna som gick in med stöd.
– Alltså, vi har röda siffror, den här utbildningen kräver mycket med många praktiska krav, som att någon måste se till att en elev verkligen får lunch en lördag eller stöd om färdtjänsten är försenad, säger Emelie Hoffer.
Hur ser du på framtiden?
– Jag vet så klart inte men vi har ett starkt stöd både från skolan och från region Dalarna så jag känner hopp. Vi har också blivit duktiga på att tala om hur viktig utbildningen är och jobbar mycket med uppsökande verksamhet.
Nu hoppas hon att de ska kunna fortsätta med att skapa en fortsättningskurs. Den senaste kursen bestod till en del av elever som redan gått här.
– De vill lära sig mer och blir också lite av förebilder för de nya eleverna, säger Emelie Hoffer.
Källa: Mora folkhögskola.
Krönika Vi vet att samhället behöver vård, trygghet och utbildning. Men vad vi alltför sällan pratar om är det som gör livet rikt: skapandet, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
 
                         
					Reportage I ett decennium har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning fått digitala färdigheter för att kunna ta större plats i samhället.
 
					Krönika ”Folkhögskolan är en motkraft i dagens polariserade samhälle.”
Krönika Gym, nybakad kaka och folkhögskola är lika med demokrati, och sommarlov.
 
                        Nyhet Jörgen Stridh: Nu börjar vårt arbete med att undersöka om vi kan flytta till en annan folkhögskola.
 
						Krönika Vad händer när ungdomar och pensionärer pluggar sida vid sida? På Bromma folkhögskola är det inte bara möjligt – det är vardag, berättar läraren Sara Silfverskiöld.
 
                         
					Så gjorde vi Om alla ska kunna vara en del av samhället krävs det krafttag, annars riskerar många personer med funktionsnedsättning att falla mellan stolarna.
 
					Nyhet Markaryds folkhögskola har begärt sig själv i konkurs. Styrelsen såg ingen annan utväg.
Samhälle Riksdagspartierna ger svar på frågan om folkhögskolans betydelse och hur de vill bidra till att säkra skolformen.
 
						Porträtt Musikern och fiolläraren Adrian Jones på Malugns folkhögskola hyllar njutningen och lusten. Och trögheten.
 
						 
                    Nyhet Ambitionen med Åsa folkhögskolas debutfestival Åsadalen var att mötas bortom debatt. Alla röster fick komma till tals, från höger till vänster. Målet med den återkommande festivalen är en folkbildande fest där lokala politiker, deltagare och namnkunniga röster i samhällsdebatten deltar.
 
					Nyhet Hellidens folkhögskola har brottats med ett underskott på 4,3 miljoner och Sommenbygdens folkhögskola har varit nära konkurs. Efter tuffa åtgärder har båda skolorna lyckats vända den negativa utvecklingen.
 
					Ledare Vi lever i den politiska hållhakarnas tid. Med utgångspunkt i Norden har vi en demokratisk infrastruktur som blir än viktigare att stå upp för, skriver Tomas Rosengren, ordförande Sveriges Lärare Folkhögskolan.
Nyhet Signild Håkansson har varit en del av folkhögskolan i över 50 år och ser hur den fortfarande bygger på idéerna från 1868, att ge människor verktyg att växa och delta i samhället.
 
						Nyhet För 350 år sedan avrättades 62 personer för häxeri. Nu hålls en minnesdag för att hedra både dåtidens och nutidens offer för ryktesspridning.
 
						 
                    Debatt Musikutbildningen på Wiks folkhögskola onödig. Så uttrycker sig sverigedemokraten Jonathan Othén i en film i sociala medier. Musikerförbundet ger svar på tal.
 
					Nyhet Efter bidragsfusk och ett återbetalningskrav på 6 miljoner kronor läggs Albins folkhögskola i Landskrona ner.
 
					Reportage Att sätta studieomdömen är komplext. På Birkagårdens folkhögskola strävar lärarna efter en samlad bild av varje deltagares utveckling, med hjälp av diskussioner, konferenser och nära pedagogiska relationer.
Nyhet Fyra dagar efter påve Franciskus död invigde Sverige äldsta katolska folkhögskola, S:ta Birgittas, sina nya lokaler i Älvsjö.
 
						Krönika Linda Häntak om känslan av att ha förlorat fighten mot livets alla mätstickor.
 
                        Forskning Nu har de tolv första studenterna vid forskarskolan tagit en licentiatexamen.
 
						Krönika Lärande sker inte bara i skolan – det formas i livet, kulturen och i mötet med andra, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Folkhögskolan.
 
                         
					Budget Regeringen har återigen valt att bortse från Sveriges folkhögskolor. Det framgår i vårändringsbudgeten som presenterades den 15 april.
 
					Så gjorde vi Det politiska engagemanget har ökat på Åsa folkhögskola sedan Morgan Hammarlund drog igång Demokratipatrullen.
Ledare "Krasst sett finns det ingen lärarlegitimation som har bäring i folkhögskolan." Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
 
                        Forskning Folkhögskolan kan bidra till att öppna musiklivet för fler. För dagens musikvärld är extremt ojämlik, enligt forskarna.
 
						Debatt Det är inte rimligt att folkhögskolor i välmående områden klarar sig medan skolor i förorter och glesbygden monteras ner. Det skriver Ellie Cijvat, Kinna Skoglund och Kristina Lugo Méndez.
 
						 
                    Nedskärningar Personer med funktionsnedsättning är de som drabbas mest av dagens nedskärningar i folkhögskolan, på grund av kraftigt minskade stödresurser.
 
					Politik Sverigedemokraterna visade upp sin bästa sida på Marieborgs folkhögskola förra veckan, men gav få svar.
 
					Budget Folkbildningsrådet begär 277 miljoner kronor i permanent stöd för att kunna möta samhällets växande behov inom utbildning och arbetsmarknad.
Nyhet Allt fler folkhögskolor erbjuder kurser för socialpedagoger. Det berättar Charlie Sanrell, ordförande i branschorganisationen för utbildningarna.
 
						Porträtt Nu syns Charlotta Björck både i Mello-cirkusens efterfestprogram och i dokumentären ”Jag ska bara gråta lite först”. Hon anser att två saker borde vara obligatoriska i livets utbildning: Att arbeta inom vården och att gå på folkhögskola.
 
						 
                    Så gjorde vi Många folkhögskolor har som mål att skapa kursöverskridande möten. På June folkhögskola har man lyckats.
 
					Reportage På Sigtuna folkhögskola utbildas socialpedagoger som rustas för att kunna möta unga med psykisk ohälsa.
 
					Ledare ”Vi glömmer lätt att demokratin är ett hantverk som kräver mer av dig i form av att förstå samhället som ett ’vi’ som vi ska få att fungera tillsammans”, skriver Tomas Rosengren.
Nedskärningar 67 procent av landets folkhögskolor har tvingats minska på antalet lärare och cirka hälften har lagt ner särskild kurs. Det visar Folkbildningens rapport "Nedskärningarnas konsekvenser".
 
						Forskning Många folkhögskollärare efterfrågar fortbildning i specialpedagogik. Samtidigt använder man sig redan av framgångsrika specialpedagogiska arbetssätt, enligt forskaren Louise Malmström.
 
						 
                    Reportage Hagabergs folkhögskola arbetar med flera jobbspår för deltagare som gått utan arbete en längre tid. En framgångsfaktor är samverkan med kommuner, Arbetsförmedlingen och näringslivet.– Vi stärker deltagarna och vi kan anpassa kurserna efter företagens behov, säger Reband Raza, lärare och projektledare för Vägen på skolan.
 
					Nedskärningar Snart flyttas 20 deltagare från Biskopsgårdens folkhögskola till Nya varvet i Göteborg, och ersätts med SFI-elever. De berörda är kvinnor och första generationens invandrare.
 
					Porträtt Folkhögskolläraren Johanna Bernhardson gör dokumentärfilm om sin pappa Kjell, och hans bröder Ronny, Kjell och Roy – Andersson.
Krönika Erik var den blygaste av de blyga när han kom till folkhögskolan. Emma var håglös utan självförtroende. Han blev elevkårens ordförande som alla frågade om hjälp, medan Emma beslöt sig för att ta sig ut i samhället. Läs folkhögskolläraren Kerstin Eldhs krönika.
 
						Samarbete Tanzania är det enda land utanför Europa med folkhögskolor. Tidigare fick många stöd från svenska vänfolkhögskolor, men tiderna förändras, nu gäller samarbeten på lika villkor.
 
						 
                    Beredskap Folkhögskolan behöver användas för att stärka civilförsvaret i dagens orostider. Det betonar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).
 
					Reportage Målen kan vara olika på kursen Livskonsten och söktrycket är högt. En deltagare har nyligen gått ut gymnasiet, en annan har nått pensionsålder.
 
					Bidrag Nu startar FolkisUng där åtta folkhögskolor har valts ut för att stärka unga som varken arbetar eller studerar. Mycket handlar om att individanpassa för den här gruppen så att de hittar vägar vidare, berättar Gabrielle Melander, biträdande rektor vid Västerbergs folkhögskola.
Folkbildningsutredningen Sveriges Lärare har många synpunkter på Folkbildningsutredningens förslag, men är ändå relativt nöjda.
 
						Så gjorde vi Intresset för beredskap vid kriser eller hot om krig har ökat markant. Folkhögskolläraren Hugo Malm är en av profilerna.
 
						 
                    Folkbildningsutredningen Nu har RIO lämnat sitt remissvar till utbildningsdepartementet. Vissa synpunkter är omfattande. Exempelvis att utredningen använder begreppet folkbildning på ett slarvigt sätt.
Krönika ”Här har vi alltså en kille med intellektuell funktionsvariation som 50 år efter Frida Kahlos död gör det han kan för att lindra hennes smärta.”
 
                        Skolmiljö Skurups folkhögskolas internatbyggnaderna har stora upprustningsbehov: trappor som vittrat sönder, sprickor i väggar och fasader, och värmereglering som inte fungerar.
