10-årsjubileum - kursen som förändrar liv

XXX

Kursen Anpassad IT fyller tio år och ”kaxfaktorn” lever i allra högsta grad. I ett decennium har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning fått nya verktyg, självförtroende och digitala färdigheter för att ta större plats i samhället. För fyra år sedan var kursen nedläggningshotad.

Begreppet ”kaxfaktor” är en lysande beteckning för vad som sker under kursen Anpassad IT. Elever med intellektuell funktionsnedsättning lär sig mer om den digitala världen och samhället i övrigt.

– De får helt enkelt förmåga, förutsättningar och självförtroende att ta för sig mer, säger kursansvariga Emelie Hoffer och talar om ”kaxfaktorn”, ordet som myntades av kursens initiativtagaren Kerstin Gatu.

Med specialutvecklad it-teknik i samspel med pedagogik får vuxna med olika intellektuella funktionsnedsättningar under två år träna på att bli digitala medborgare. Det sker med hjälp av nya kognitiva och tekniska hjälpmedel som ger förutsättningar för en grupp som kan ha svårt även med syn, hörsel och tidsuppfattning att känna sig mer delaktiga i samhället.

"Jag är ingen datanörd men jag vill kunna mejla mina kompisar"

Deltagaren Erik Hegegård

I juni firade elever, lärare och föräldrar kursens första tio år med en festhelg i ett varmt Mora. Över 30 tidigare elever kom till festmiddagen. Under den tvååriga kursen bor eleverna några dagar i månaden på skolan. Sedan har de hemuppgifter och digital kontakt med både skolan och varandra.

Eleverna får nya vänner och vidgar sina vyer. Som Erik Hegegård, från Strängnäs, säger:

– Det roligaste var att få nya vänner och att vi lärde av varandra. Jag är ingen datanörd som en del är men jag vill kunna mejla mina kompisar och så har jag koll på det mesta i mobilen, säger han och visar musikklipp på Youtube.

Sedan skrattar han och lägger till:

– Jag fick också lära mig vad man får och inte får göra på nätet, om sånt som våld och hot…

XXX

Emelie Hoffer är kursansvarig, lärare F-6 och undervisar i skapande, rörelse och natur.

– Den största utmaningen ligger i att kursen till stor del är på distans. Behovet av tydlighet i all kommunikation ställer stora krav på mig som pedagog.

Hennes arbetsuppgifter handlar också om administration och att hålla i strukturen kring kursen. Den som skapar trygghet för eleverna.

– Vi har förstått av stödpersonerna att eleverna kan vara oroliga och inte som de brukar i början av kursen. Men allteftersom de lär sig strukturen och vet vad som väntar, blir de allt tryggare.

Kommuner begränsar

Sedan finns en rad strukturella utmaningar som skolan inte kan påverka.

– Flera har till exempel velat gå här men när deras kommuner har sagt att de i så fall inte får gå på sin dagliga verksamhet har de inte velat komma. Det är ett problem att kommunerna gör så olika.

När eleverna är hemma hör de i början av kursen inte av sig så mycket men kontakterna ökar desto mer de lär sig och vågar ta för sig. Vid flera tillfällen har elevernas stödpersoner hemmavid nämnt att eleven alltmer kunnat lösa problem som uppstår på egen hand. Som att ringa och be om hjälp, utan att fråga någon annan innan.

XXX

Familjen kommer från Kil i Värmland och är med på jubileumshelgen i Mora.

– Kursen har varit otroligt utvecklande för Emma, hon har växt genom att komma ut och få nya vänner. Här får alla en chans att på en rimlig nivå, hantera den digitala världen. Och det är ju en rättighet, säger pappan Benny Falk.

Kursen fortsätter

Det enda Emmas föräldrar önskar sig är att kontaktpersonalen på Emmas boende hade kunnat vara med i Mora och lärt sig mer så att de kunnat stötta Emma.

Emma säger själv:

– Allt med kursen är bäst. Datorn, maten och alla nya kompisar jag fick. Ibland är det lite svårt men jag lär mig mer och mer.

Hon är också glad över att kursen inte är slut, bland annat för att hon får fortsatt hjälp med att uppdatera sin dator, berättar hon. Och därmed sätter hon fingret på ett stort problem i dagens it-värld, de ständiga uppdateringarna.

För bara fyra år sedan var kursen nedläggningshotad men räddades av region Dalarna som gick in med stöd.

– Alltså, vi har röda siffror, den här utbildningen kräver mycket med många praktiska krav, som att någon måste se till att en elev verkligen får lunch en lördag eller stöd om färdtjänsten är försenad, säger Emelie Hoffer.

Hur ser du på framtiden?

– Jag vet så klart inte men vi har ett starkt stöd både från skolan och från region Dalarna så jag känner hopp. Vi har också blivit duktiga på att tala om hur viktig utbildningen är och jobbar mycket med uppsökande verksamhet.

Nu hoppas hon att de ska kunna fortsätta med att skapa en fortsättningskurs. Den senaste kursen bestod till en del av elever som redan gått här.

– De vill lära sig mer och blir också lite av förebilder för de nya eleverna, säger Emelie Hoffer.

Så funkar Anpassad IT

  • En tvåårig utbildning vid Mora Folkhögskola för vuxna elever med olika intellektuella funktionsnedsättningar – exempelvis personer som inte kan läsa och tyda allt med hjälp av bilder.
  • Utbildningen är utvecklad utifrån ett användargränssnitt som skalar bort exempelvis näthat och reklam.
  • Skolan har en ”klient”: en form av fjärrstyrningsfunktion, som gör att personal på skolan på distans kan hjälpa eleverna som går utbildningen och även de som gått tidigare, att lösa problem och uppdateringar.
  • Utbildningen har ämnen som hälsa, samhälle och natur.  En ny kurs startar hösten 2026 och går att söka till under våren 2026.
  • Mora folkhögskolas information om kursen.
  • Tidigare artikel i Folkhögskolan: ”Anpassad IT är en fråga om demokrati”

Källa: Mora folkhögskola.