
I det här området kommer festivalen att utspela sig, runtomkring Åsa folkhögskola. Foto: Privat.
Rektor Daniel Berton är den som har hållit i trådarna under planeringsarbetet. Den grundläggande idén är att alla åsikter är värda att lyssna på. Foto: Privat och Stock adobe.
Nyhet Ambitionen med Åsa folkhögskolas debutfestival Åsadalen var att mötas bortom debatt. Alla röster fick komma till tals, från höger till vänster. Målet med den återkommande festivalen är en folkbildande fest där lokala politiker, deltagare och namnkunniga röster i samhällsdebatten deltar.
Nu har Åsa folkhögskolas egen version av Almedalen arrangerats för första gången. Ett stort arrangemang med välkända kulturprofiler, lokalpolitiker från både höger och vänster, samt forskare inom olika samhällsfrågor. Rektorn Daniel Berton berättar att idén började ta form redan för två år sedan, under en personaldag tillsammans med systerskolan Eskilstuna folkhögskola.
– Den dagen utgick vi ifrån temaområdena uppmärksamhet och påverkansarbete. Exempelvis frågan om hur vi kan skapa förutsättningar för deltagarna att känna att de har möjlighet att påverka sina liv och det samhälle vi lever i. Påverkansarbete är något vi ofta säger att vi är bra på i folkhögskolan, kanske mer nu än tidigare, men vi tycker inte att det stämmer, säger Daniel Berton.
Tanken med festivalens program var att skapa så bred representation som möjligt, med människor från alla vrår i politiken; politiker, debattörer och intellektuella. Men ganska snabbt visade det sig att det var betydligt enklare att få människor från det liberala hållet att delta, än det konservativa.
– Vi är ganska ointresserade av navelskåderi. Det är ju ingen poäng med att bara träffa människor som tycker likadant. Tanken är att vi ska mötas i civila samtal, inte i debatter. Vi är intresserade av att förstå vad som har lett fram till de åsikter man har – och att man delar de åsikterna och erfarenheterna med varandra. Demokrati handlar ju om mer än bara ett styrelseskick.
I det här området kommer festivalen att utspela sig, runtomkring Åsa folkhögskola. Foto: Privat.
Ett av panelsamtalen gick under titeln ”Alternativa vägar till framtidens ekonomi”, där en av frågeställningarna är: Är det dags för nytänk kring vårt ekonomiska samhällssystem? Här medverkade bland annat den moderata ordföranden i Region Sörmlands kulturnämnd, Jan Raimond Heiniö, som samtalar med John Lapidus, doktor i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Göteborg.
– I panelen deltog också Teater K, som har producerat en film med idéer om hur samhället skulle kunna utformas för mänsklighetens bästa snarare än för enskilda intressen. På så vis fick vi både spännvidd och bredd i perspektiven.
Ett annat av panelsamtalen handlade om yttrandefrihet. Då deltog bland annat Kajsa Ekis Ekman och Linus Hagström, forskare och lärare vid Försvarshögskolan, och diskuterade vem som får säga vad i en polariserad tid.
– Det kan också nämnas att flera av deltagarna i panelsamtalen höll egna föredrag, och att festivalen även bestod av kulturevenemang, föreläsningar och samtal, säger han.
Vilken var deltagarnas roll i Åsadalen?
– Åsadalen pågick i tre dagar, varav två var reserverade enbart för deltagarna. Det är våra egna dagar. Deltagarna fick exempelvis samtala med kommun- och regionpolitiker för att få en djupare förståelse för hur man själv kan engagera sig och påverka. Vi har haft ett väldigt stort intresse från det lokala politiska livet, vilket förvånade oss. Det är anmärkningsvärt hur engagerat de ställer upp och deltar, och vi tycker att det är otroligt viktigt att få med dem. Det skapar en känsla av öppenhet.
Vad var syftet med de samtalen?
– Att deltagarna ska få en känsla av att politiker är "vem som helst". Det vill säga våra grannar eller vi själva. De är ingen elit, även om de lätt kan uppfattas så i vår samtid, som präglas av konspirationsteorier och misstro.
Och lärarna, vilken var deras roll?
– De är också deltagare. Några hade särskilda ansvarsområden, exempelvis att hjälpa till med parkering eller vid grillen. Men framför allt deltar lärarna på samma villkor som övriga. Det är lika viktigt för oss att ta del av alla tankar och idéer som det är för deltagarna.
Hur har ni tid och råd med det här?
– Som det ser ut nu blir det ingen hiskelig kostnad. Många av dem som talade eller höll föredrag deltog för att de tycker att det är meningsfullt. Vi har inte anlitat någon projektledare eller liknande, utan har gjort allt tillsammans – deltagare och personal – och använt våra kontakter för att hålla nere kostnaderna. Ett mervärde i allt det här är att vi har fördjupat vår relation till de lokala politikerna och skapat en närmare kontakt med vår huvudman. Det har varit väldigt positivt.
Se hela programmet här: Åsadalens festivalprogram
LÄS ÄVEN:
”Föraktet för politiker minskar”
Krönika Vi vet att samhället behöver vård, trygghet och utbildning. Men vad vi alltför sällan pratar om är det som gör livet rikt: skapandet, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Reportage I ett decennium har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning fått digitala färdigheter för att kunna ta större plats i samhället.
Krönika ”Folkhögskolan är en motkraft i dagens polariserade samhälle.”
Krönika Gym, nybakad kaka och folkhögskola är lika med demokrati, och sommarlov.
Nyhet Jörgen Stridh: Nu börjar vårt arbete med att undersöka om vi kan flytta till en annan folkhögskola.
Krönika Vad händer när ungdomar och pensionärer pluggar sida vid sida? På Bromma folkhögskola är det inte bara möjligt – det är vardag, berättar läraren Sara Silfverskiöld.
Så gjorde vi Om alla ska kunna vara en del av samhället krävs det krafttag, annars riskerar många personer med funktionsnedsättning att falla mellan stolarna.
Nyhet Markaryds folkhögskola har begärt sig själv i konkurs. Styrelsen såg ingen annan utväg.
Samhälle Riksdagspartierna ger svar på frågan om folkhögskolans betydelse och hur de vill bidra till att säkra skolformen.
Porträtt Musikern och fiolläraren Adrian Jones på Malugns folkhögskola hyllar njutningen och lusten. Och trögheten.
Nyhet Ambitionen med Åsa folkhögskolas debutfestival Åsadalen var att mötas bortom debatt. Alla röster fick komma till tals, från höger till vänster. Målet med den återkommande festivalen är en folkbildande fest där lokala politiker, deltagare och namnkunniga röster i samhällsdebatten deltar.
Nyhet Hellidens folkhögskola har brottats med ett underskott på 4,3 miljoner och Sommenbygdens folkhögskola har varit nära konkurs. Efter tuffa åtgärder har båda skolorna lyckats vända den negativa utvecklingen.
Ledare Vi lever i den politiska hållhakarnas tid. Med utgångspunkt i Norden har vi en demokratisk infrastruktur som blir än viktigare att stå upp för, skriver Tomas Rosengren, ordförande Sveriges Lärare Folkhögskolan.
Nyhet Signild Håkansson har varit en del av folkhögskolan i över 50 år och ser hur den fortfarande bygger på idéerna från 1868, att ge människor verktyg att växa och delta i samhället.
Nyhet För 350 år sedan avrättades 62 personer för häxeri. Nu hålls en minnesdag för att hedra både dåtidens och nutidens offer för ryktesspridning.
Debatt Musikutbildningen på Wiks folkhögskola onödig. Så uttrycker sig sverigedemokraten Jonathan Othén i en film i sociala medier. Musikerförbundet ger svar på tal.
Nyhet Efter bidragsfusk och ett återbetalningskrav på 6 miljoner kronor läggs Albins folkhögskola i Landskrona ner.
Reportage Att sätta studieomdömen är komplext. På Birkagårdens folkhögskola strävar lärarna efter en samlad bild av varje deltagares utveckling, med hjälp av diskussioner, konferenser och nära pedagogiska relationer.
Nyhet Fyra dagar efter påve Franciskus död invigde Sverige äldsta katolska folkhögskola, S:ta Birgittas, sina nya lokaler i Älvsjö.
Krönika Linda Häntak om känslan av att ha förlorat fighten mot livets alla mätstickor.
Forskning Nu har de tolv första studenterna vid forskarskolan tagit en licentiatexamen.
Budget Regeringen har återigen valt att bortse från Sveriges folkhögskolor. Det framgår i vårändringsbudgeten som presenterades den 15 april.
Så gjorde vi Det politiska engagemanget har ökat på Åsa folkhögskola sedan Morgan Hammarlund drog igång Demokratipatrullen.
Ledare "Krasst sett finns det ingen lärarlegitimation som har bäring i folkhögskolan." Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan kan bidra till att öppna musiklivet för fler. För dagens musikvärld är extremt ojämlik, enligt forskarna.
Debatt Det är inte rimligt att folkhögskolor i välmående områden klarar sig medan skolor i förorter och glesbygden monteras ner. Det skriver Ellie Cijvat, Kinna Skoglund och Kristina Lugo Méndez.
Nedskärningar Personer med funktionsnedsättning är de som drabbas mest av dagens nedskärningar i folkhögskolan, på grund av kraftigt minskade stödresurser.
Politik Sverigedemokraterna visade upp sin bästa sida på Marieborgs folkhögskola förra veckan, men gav få svar.
Budget Folkbildningsrådet begär 277 miljoner kronor i permanent stöd för att kunna möta samhällets växande behov inom utbildning och arbetsmarknad.
Nyhet Allt fler folkhögskolor erbjuder kurser för socialpedagoger. Det berättar Charlie Sanrell, ordförande i branschorganisationen för utbildningarna.
Porträtt Nu syns Charlotta Björck både i Mello-cirkusens efterfestprogram och i dokumentären ”Jag ska bara gråta lite först”. Hon anser att två saker borde vara obligatoriska i livets utbildning: Att arbeta inom vården och att gå på folkhögskola.
Reportage På Sigtuna folkhögskola utbildas socialpedagoger som rustas för att kunna möta unga med psykisk ohälsa.
Ledare ”Vi glömmer lätt att demokratin är ett hantverk som kräver mer av dig i form av att förstå samhället som ett ’vi’ som vi ska få att fungera tillsammans”, skriver Tomas Rosengren.
Nedskärningar 67 procent av landets folkhögskolor har tvingats minska på antalet lärare och cirka hälften har lagt ner särskild kurs. Det visar Folkbildningens rapport "Nedskärningarnas konsekvenser".
Forskning Många folkhögskollärare efterfrågar fortbildning i specialpedagogik. Samtidigt använder man sig redan av framgångsrika specialpedagogiska arbetssätt, enligt forskaren Louise Malmström.
Reportage Hagabergs folkhögskola arbetar med flera jobbspår för deltagare som gått utan arbete en längre tid. En framgångsfaktor är samverkan med kommuner, Arbetsförmedlingen och näringslivet.– Vi stärker deltagarna och vi kan anpassa kurserna efter företagens behov, säger Reband Raza, lärare och projektledare för Vägen på skolan.
Nedskärningar Snart flyttas 20 deltagare från Biskopsgårdens folkhögskola till Nya varvet i Göteborg, och ersätts med SFI-elever. De berörda är kvinnor och första generationens invandrare.
Porträtt Folkhögskolläraren Johanna Bernhardson gör dokumentärfilm om sin pappa Kjell, och hans bröder Ronny, Kjell och Roy – Andersson.
Krönika Erik var den blygaste av de blyga när han kom till folkhögskolan. Emma var håglös utan självförtroende. Han blev elevkårens ordförande som alla frågade om hjälp, medan Emma beslöt sig för att ta sig ut i samhället. Läs folkhögskolläraren Kerstin Eldhs krönika.
Samarbete Tanzania är det enda land utanför Europa med folkhögskolor. Tidigare fick många stöd från svenska vänfolkhögskolor, men tiderna förändras, nu gäller samarbeten på lika villkor.
Beredskap Folkhögskolan behöver användas för att stärka civilförsvaret i dagens orostider. Det betonar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).
Reportage Målen kan vara olika på kursen Livskonsten och söktrycket är högt. En deltagare har nyligen gått ut gymnasiet, en annan har nått pensionsålder.
Bidrag Nu startar FolkisUng där åtta folkhögskolor har valts ut för att stärka unga som varken arbetar eller studerar. Mycket handlar om att individanpassa för den här gruppen så att de hittar vägar vidare, berättar Gabrielle Melander, biträdande rektor vid Västerbergs folkhögskola.
Folkbildningsutredningen Sveriges Lärare har många synpunkter på Folkbildningsutredningens förslag, men är ändå relativt nöjda.
Så gjorde vi Intresset för beredskap vid kriser eller hot om krig har ökat markant. Folkhögskolläraren Hugo Malm är en av profilerna.
Folkbildningsutredningen Nu har RIO lämnat sitt remissvar till utbildningsdepartementet. Vissa synpunkter är omfattande. Exempelvis att utredningen använder begreppet folkbildning på ett slarvigt sätt.
Krönika ”Här har vi alltså en kille med intellektuell funktionsvariation som 50 år efter Frida Kahlos död gör det han kan för att lindra hennes smärta.”
Skolmiljö Skurups folkhögskolas internatbyggnaderna har stora upprustningsbehov: trappor som vittrat sönder, sprickor i väggar och fasader, och värmereglering som inte fungerar.
Annat På Nordiska folkhögskolan i Kungälv har man utformat en kurs för personer med utmattningssyndrom, upplevelser av social fobi eller annan psykisk ohälsa.
Samhällsutveckling Samhället blir starkare och viktigare när fler får höra till, skriver författaren Daniel Mathisen.