Källa: Folkbildningsrådet.
Deltagare med funktionsnedsättning drabbas hårt
Robert Öberg på Riksförbundet FUB söker ständigt efter lösningar för att förbättra förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning. Foto: FUB och Stock adobe.
Nedskärningar Folkhögskolan obeskrivligt mycket för personer med funktionsnedsättning, enligt Robert Öberg på Riksförbundet FUB. Ändå är de en av de grupper som drabbas mest av dagens nedskärningar, på grund av kraftigt minskade stödresurser.
Rätten till livslångt lärande ska gälla alla, men så är det inte i dag, enligt Robert Öberg, ombudsman på Riksförbundet FUB. Han syftar på personer med intellektuell funktionsnedsättning, en grupp vars möjligheter till eftergymnasial utbildning minskar för varje år.
– Kurser och utbildningar läggs ner på folkhögskolor, och många kämpar för att hitta annan finansiering. Det finns tre utbildningsvägar för personer med intellektuell funktionsnedsättning: studieförbunden, anpassad utbildning inom Komvux och folkhögskola, säger han och berättar att antalet personer som går anpassad Komvux har minskat med 34 procent mellan åren 2007 och 2020.
– När sådant händer blir folkhögskolan ännu viktigare. Det är en av få möjligheter som finns för den här gruppen. Folkhögskolan har en unik förmåga att skapa en inkluderande och stödjande lärmiljö jämfört med andra skolformer. Om du är en ung vuxen som vill bli inkluderad i samhället kan folkhögskolan fungera som en spegelbild av det mångfacetterade samhället.
Folkbildningsrådets aktuella rapport ”Nedskärningarnas konsekvenser” visar att av de 23 folkhögskolor som besvarat frågan om förändringar i kurser för deltagare med funktionsnedsättning, uppgav drygt 25 procent att de har lagt ner sådana kurser.
Även folkhögskollärarna drabbas hårt. 60 procent tvingats minska stödresurserna, och 30 procent har minskat antalet deltagare. Rapporten specificerar dock inte vilken typ av funktionsnedsättning det gäller.
I relation till samtliga deltagare med funktionsnedsättning inom folkhögskolan utgör personer med intellektuell funktionsnedsättning en liten grupp. Enligt den senaste statistiken från 2021 rapporterade folkhögskolorna att 12 830 deltagare med funktionsnedsättning gick långa kurser. Av dem hade 527 en intellektuell funktionsnedsättning.
Många är isolerade
Robert Öberg är även engagerad i ett intressepolitiskt nätverk, Folkhögskolor för funktionsrätt, bestående av cirka femton folkhögskolor som bedriver kurser för personer med funktionsnedsättning. Enligt honom är folkhögskolan en miljö där inkludering verkligen fungerar.
– Man befinner sig i en miljö med olika samhällsgrupper, både med och utan funktionsnedsättning, vilket saknas i de reguljära anpassade skolformerna – de är segregerade. För vår målgrupp innebär folkhögskolan också en möjlighet att komma hemifrån, och allt detta bidrar till att individer kan fortsätta utveckla sin självständighet, säger han.
Dessutom finns stora problem med ofrivillig ensamhet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Många är isolerade och har en stark önskan om att få känna sig delaktiga.
Förstärkningsbidraget bör ses över
År 2014 var riksförbundet FUB med och startade en utbildning, Anpassad IT, i samarbete med Mora Folkhögskola, en distansutbildning som alltid är full och där deltagarna tillbringar tre dagar i månaden på skolan. Sex år senare blev utbildningen nedläggningshotad eftersom den bidrog till att skolan gick back med 300 000 kronor varje år. Men FUB agerade och skrev ett brev till dåvarande skolminister Anna Ekström, men det som till slut räddade utbildningen var att regionen gick in med det som behövdes.
– Med dagens statsbidrag fungerar det ändå inte. Det måste ses över, likaså förstärkningsbidraget som ska täcka många kostnader. Här är täckningsgraden för utbildningar för personer med intellektuell funktionsnedsättning 60 procent, resten måste skolan söka från andra håll, vilket inte går ihop. Det är rätt dystert.
Det finns hopp
Allt arbete runt omkring personer med funktionsnedsättning, som krävs för att få allt att fungera, är omfattande.
– Det arbetet är inte systematiserat, så det gäller att hitta personer som orkar. Fast folkhögskolan är experter på att lösa problem som egentligen verkar olösliga.
Läget är inte nattsvart, enligt Robert Öberg. Nätverket ”Folkhögskolor för funktionsrätt” får fler medlemmar och engagemanget är stort.
– Det är också positivt att Folkbildningsrådet nu tittar på en ny fördelningsmodell för förstärkningsbidraget med utgångspunkt att bidraget ska bli mer träffsäkert. Det kan göra det möjligt att skolor som har kurser för personer med IF kan få mer stöd.
LÄS MER:
Folkbildningsrådet: Högre statsbidrag och fler yrkesutbildningar
