
Ingen blyg viol. Pär Berg är lärare, grundare och utbildningens starke man. Allt på en och samma gång. Foto: Oskar Omne.
Pär Berg och Jennifer Kacal funderar över vilket nästa steg skulle kunna vara. Varje deltagare har en egen arbetsstation. Foto: Oskar Omne.
Reportage
Animationsutbildningen på Sörängens folkhögskola i Nässjö växer och det smids stora planer. Eldsjälen, energiknippet och animationsälskaren Pär Berg har bestämt sig. Skolan ska bli navet för svensk animerad film.
”Animation är den mest fulländade konstformen, ändå saknar branschen i Sverige en fungerande infrastruktur. Men det ska det bli ändring på.”
Någon blyg viol är han inte, Pär Berg. Han är, och han bär, animationsutbildningen på Sörängens folkhögskola i Nässjö. Håret är långt, skäggtofsen likaså. Glasögonen är runda och han har på sig en randig skjorta, kavaj och blåjeans med uppvik.
– Jag kan prata om det här så länge. Utbildningen befinner sig just nu i en mycket intressant fas, förklarar Pär Berg.
När han säger det använder han sig av ett lite teatraliskt tonfall, han låter som en välartikulerad professorstyp i en svensk film från 1950-talet. Det gör han mycket, byter röst, tonläge och tempo, antagligen mer omedvetet än medvetet. Ibland hörs barndomens Kalmar-småländska, andra stunder påminner han mer om en Hammarby-supporter på en stimmig bar på Söder i Stockholm. Dessutom har han en slipad finansman med Stureplansutstrålning, att plocka fram ur sin dialektbank.
Ingen blyg viol. Pär Berg är lärare, grundare och utbildningens starke man. Allt på en och samma gång. Foto: Oskar Omne.
Pär Berg plockar upp den tappade tråden om den spännande utvecklingen, som har gått från att vara en tvåårig utbildning till att bli en treårig. Det tredje året finansieras av Region Jönköping.
– Det extra året gör att vi är jämförbara med en vanlig treårig grundutbildning på universitetet och det är den nivån jag vill att vi ska vara på, säger Pär Berg.
Han konstaterar, kompletterat med yviga gester, att animation är något väldigt komplext. Det är en mödosam konstform att arbeta med, det är film, fast målat och designat. Han menar också att utbildningen är en del av något större. Själv har han varit involverad i svensk animation väldigt länge.
Platsen måste vara trygg för att deltagaren ska våga vara ärlig i sitt skapande.
Pär Berg andas ut, högljutt. Frustar. Och så förklarar han att det är något som saknas i Sverige. Det som saknas enligt hans analys är ett center för animerad film.
– Om man jämför med våra nordiska grannar så produceras det lite film i Sverige. Vi är bra på mycket, som spel. Där är vi världsledande men när det gäller animerad film är vi inte det. Det kan man råda bot på genom att starta en utbildning och runt den utbildningen skapa ett animationscenter som kan bli det navet, där jag i förlängningen önskar att vi kan flirta med Nässjö kommun och få dem att ge oss ett hus billigt, säger Pär Berg.
Och de deltagare som har gått klart utbildningen, som vill ta del av nätverket och vill arbeta med animation skulle kunna stanna kvar i bygden.
På så sätt kommer företagarhjulen att börja rulla på riktigt. Så tänker sig Pär Berg framtiden för Sörängens folkhögskola och för svensk animation.
Visst görs det svensk animerad film redan nu men då skapas det tillfälliga team som sedan upplöses. Varje nytt projekt får därför börja från början och just den uppstarten, som han säger det, är arbetsam. Om branschen är mer samlad skulle mycket tid och pengar sparas, menar han.
Några veckor efter tidningens besök på Sörängen ska det arrangeras ett internationellt och pedagogiskt animationsseminarium.
– Det är för att positionera mig. Med mina storslagna planer kan jag inte bara vara en liten fjös som inte gör någonting, understryker Pär Berg.
Han tar först emot på sitt kontor och sedan virvlar han fram genom utbildningens lokaler, pratar med deltagare, skämtar och guidar, allt på en gång. Han beskriver utvecklingen de senaste åren med ketchupeffekt-bilden. Nöjt berättar han om ett nätverk där finska och norska skolor ingår och att Sörängen precis har inlett ett samarbete med Den Danske Filmskole som har en animationsregissörsutbildning. Deras regielever har i sin tur regisserat Sörängens animatörer i årskurs två.
Lily Schelander visar sina figurer. Foto: Oskar Omne.
Deltagaren Karl Fransson sökte till Sörängen i fem år. Han sitter i sitt bås, sin arbetsstation och den del av klassrummet där förstaårsdeltagarna håller till. Karl Fransson äääälskar animation och citerar en gästlärare som besökte skolan några veckor tidigare när han ska försöka förklara vad det är som gör att animation betyder så mycket för honom: ”Animation är liv.”
– Och det är ju just det – den här magin när stillbilder får liv. Den gör att jag är så tacksam för att jag får vara en del av den här processen, säger Karl Fransson som är ungefär lika energisk och entusiastisk som Pär Berg.
Karl Fransson tecknar både på skärm och på papper och drömmen finns kvar, den om att producera sin egen animerade serie och i förlängningen pitcha in ett första avsnitt till något filmbolag i USA.
Pär Berg, ja han studsar fram i korridorerna. Han tänker stort, för det kan man göra även i Småland, långt från Stockholm.
– Åh, det händer så mycket. Eventuellt ska det byggas ett hus här på området. Det manifesterar mina ord fysiskt. Jag vill att huset ska heta ”Saga”. För mig är det ett fantastiskt namn och det har funnits en biograf i Nässjö som hette ”Saga”, säger Pär Berg.
Utbildningen är kärnan, motorn, i det han pratar om, det han vill ska växa fram här, på det småländska höglandet. Det kommande läsåret kommer det att vara 36 deltagare sammanlagt, tolv i varje årskurs. Senast var det 70 ansökningar till det första utbildningsåret. Pär Berg gjorde ett urval och intervjuade hälften av de sökande innan den sista sållningen gjordes. Själv bor han i grannstaden Eksjö där han hamnade för att Konstfack hade en filial där, ett EU-projekt, i nio år. Han och några kollegor blev kvar och drev en studio och anordnade en nationell festival för animerad film. Sedan fick han frågan av den dåvarande rektorn på Sörängens folkhögskola: ”Vill du starta en utbildning?” Det ville Pär Berg och nu har utbildningen funnits i tretton år. Den tog snabbt över hela hans liv och målet har från början varit att det deltagarna gör ska kunna mäta sig med kandidatstudenterna från andra skolor, de som gör filmer som är med på de stora festivalerna. Att utbildningen får ett extra år är ett viktigt steg på vägen.
Det råder stor koncentration i arbetsbåsen. Foto: Oskar Omne.
Lily Schelander går precis som Karl Fransson det första året och håller på med en film, ”en abstrakt skapelsehistoria”, om en varelse som hon och kamraterna kallar för ”Alien”. Figurerna på ritbordet är långsmala, enögda och en aning kutryggiga och även Lily Schelander är inne på storheten i att ge något eller någon liv.
– Det är så härligt att till slut kunna visa det som jag bara har sett i mitt huvud, det som jag försöker beskriva för folk, säger Lily Schelander som också passar på att hylla folkhögskolan i sig, gemenskapen, den ständigt närvarande möjligheten att diskutera animation.
Pär Berg hoppar vidare i tillvaron. Han poängterar att saken är större än personen. Han är medveten om att han tar mycket plats. Han syns och han hörs, men det är utbildningen, skolan, som är det viktiga. Han säger samtidigt att han har en fallenhet för att lära ut.
– Jag vill att deltagarna ska hitta sina personliga uttryck och sina styrkor. I våra olika projekt får de prova på olika roller, olika uppgifter. Då kan de komma på: ”Jäklar vad jag är bra på att teckna bakgrunder.”
Och, flikar Pär Berg in, även om deltagarna sedan väljer andra stigar i livet än den animerade filmen, så är det den kreativa plattformen och miljön på Sörängen som är allt. Platsen måste vara trygg för att deltagaren ska våga vara ärlig i sitt skapande.
Källa: Pär Berg.
LÄS ÄVEN:
Fiolläraren som hyllar långsamheten
Här utbildas multikompetenta ledare
Fackligt Folkhögskolans utbildningsform under attack. Nu söker man nya representanter och nya krafter.
Krönika Oväntade möten dyker upp överallt. Och som Gertrud på seniorkursen säger, man behöver inte veta vad den andra personen heter, det är kul ändå. Sara Silfverskiöld skriver om bryne i läkarrocken, om våren och möten på folkhögskolan.
Lektionstipset Efter en tid som anställda vill de satsa på sig själva och ser kursen som en vändpunkt i livet. Det säger Marta Ruz, som är kursansvarig för Starta eget – kunden i fokus.
Porträtt Från Malmberget till Elfenbenskusten via Råsunda, England och Gröndal. Med många läktare, mål och möten på vägen. Journalisten Erik Nivas underhållande och allmänbildande resa i fotbollens spår fortsätter.
Reportage Min plan är att frilansa som reporter, så jag kommer säkert att synas i spalterna och på sajten även framöver. Anna-Karin Hallonsten tar över rodret som redaktör för tidningen Folkhögskolan. Hon har en mångårig bakgrund av att bevaka utbildningsfrågor, så jag känner mig trygg. Ha en härlig sommar!
Sveriges lärare Folkhögskolorna tvingas säga upp personal samtidigt som arbetsvillkoren för de som jobbar kvar blir allt tuffare, visar en ny rapport från Sveriges Lärare.– Våra medlemmar är oroliga för att utbildningsformen inte kommer att finnas kvar i framtiden, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande.
Pedagogik Avatarer som inleder lektionen på arabiska, deltagare som kan välja undervisning på distans och lärare som fått utbildning i AI.Bona folkhögskola har kommit långt i digitaliseringen och det går självfallet att förena med folkhögskolans värderingar, menar rektorn Anneli Dahlqvist.– Våra deltagare gynnas av att undervisningen sker digitalt, vare sig de jobbar hemifrån eller på plats på skolan.
Krönika Jag tänker att vår uppgift som folkbildare är att navigera mellan utopi och vardag. Det skriver Benton Wolgers.
Reportage Praktik, konflikthantering och särskilt stöd. Det är viktiga delar i utbildningen till lärarassistent.– Deltagarna är taggade och vill ut och jobba i skolan. Låt oss använda dem, säger Kalle Bjelkefelt, kursansvarig på Östra Grevie folkhögskola.
Ledare Efter uppsägningsvågen av 250 kompetenta folkhögskollärare 2023 sitter Sveriges Lärare nu igen dagligen vid förhandlingsbordet för att hantera nästa våg nedskärningar. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Undervisning Med en yrkesbakgrund inom olika områden vill de nu göra en insats som lärarassistent. Därför går de utbildningen på Östra Grevie Folkhögskola.– Det finns nog ingen klass i Sverige som inte skulle må bra av en lärarassistent, säger Felix Eklöf.
Undervisning Riksrevisionen visar att det finns brister i arbetet med att få arbetslösa med kort utbildning att börja studera.Folkhögskolan är viktig för denna grupp och skolorna är beredda på att göra mer, kommenterar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Kompetensutveckling Ukrainska lärare ska ”jobbskugga” på folkhögskolor i Sverige.– Intresset är stort i Ukraina för vår folkbildningsmodell som ett sätt att stärka civilsamhället, säger Mats Ehn, sammankallande i ett nytt nätverk för stöd till folkbildning i det krigshärjade landet.
Nedskärningar Högre ersättning per studieplats i folkhögskolan och 3 000 fler platser. Det begär Folkbildningsrådet hos regeringen. Dessutom påpekas att den aviserade neddragningen till studieförbunden bör dras tillbaka.
Reportage Mellan Stockholm och Uppsala ligger Biskops-Arnö Folkhögskola. Det är här nya mål blir till och utveckling sker.
Nedskärningar Den pressade situationen med inställda kurser och risk för uppsägningar fortsätter för flera folkhögskolor i landet.– Det kommer att behövas stora omställningar och det märks naturligtvis, säger Yvonne Jonsson, arbetsplatsombud på Hellidens folkhögskola.
Krönika Varför ser vi inga populärkulturella projekt med skolan i centrum? Här finns massor att ösa ur. Hur påverkas studerandes situation till exempel av nedskärningar och av konflikter i arbetslaget.
Porträtt Luleå är trygghet och hemma för författaren och folkhögskoleveteranen Linda Jones. Trots att det är både blåsigt och fult. I hennes hyllade och stundtals ganska brutala bok ”De tar allt ifrån mig”, står tonåringar i Norrlands inland i centrum. Representation är viktigt, menar hon.
Skolfinansiering Folkbildningsrådet bjuder in folkhögskolorna att bidra med tankar och synpunkter i översynen av statsbidragssystemet.– Vi tar emot alla typer av inspel, säger Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Reportage Dataspel är idag Sveriges största kulturexport. Och på Malmö folkhögskola har vitt skilda vägar tagit de 14 deltagarna till utbildningen för spelutvecklare. – Det är viktigt att det finns utbildningar på olika nivåer som öppnar vägar in i spelindustrin., säger Christoffer Stahre, som är kursansvarig.
Debatt Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade. Det betonar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola.
Lektionstipset Baka eget bröd, tillverka garn, lära sig om privatekonomi och göra budget. Det är några delar i profilen ”Lev billigt må bra” på allmän kurs på Malungs folkhögskola.
Ledare Jag fruktar att 2024 blir året då vi ser folkhögskolor gå under, detta i en tid då det borde vara tvärtom. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Skolpolitik Att vända trenden så att fler får gå på folkhögskola, att kontroll och uppföljning blir väl balanserade och att tydliggöra folkhögskolans viktiga roll. Det är prioriterade frågor för landets folkhögskolor under det här året betonar två lärare och en rektor.
Digitalisering Folkhögskolor lyfts fram som viktiga för att trygga tillgången på arbetskraft i dataspelsbranschen. Det framgår i en ny rapport.
Arbetsmiljö Folkbildningen har fått en central roll i ett nytt stödmaterial för arbetet med demokrati i hela skolväsendet. Målet är att förebygga rasism och andra former av intolerans, öka tryggheten på skolan och utveckla undervisningen.
Annat Ändra i budgeten och för över pengar från yrkesvux till folkhögskolan. Den uppmaningen till regeringen kommer från Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, i ett debattinlägg på Altinget.se
Kommunbudget Omkring 140 000 ungdomar varken studerar eller arbetar. Stödet som ges till gruppen varierar mellan kommunerna. En viktig aktör är folkhögskolan.
Nedskärningar Antalet platser på landets folkhögskolor minskas från 33 000 till 32 000. Folkbildningsrådet vill säkerställa folkhögskolornas möjlighet att fullgöra sitt utbildningsuppdrag med hög kvalitet.
Krönika Vem ska komma hem till dig på julafton? I en del familjer är saken avgjord i september medan det i andra skrynklas ut på julaftonens förmiddag. Hur som helst. Lycklig är den som har någon att fira jul med. Det skriver Sara Silfverskiöld.
Kriget i ukraina Hur ska ukrainska flyktingar snabbt komma i jobb? Utnyttja folkhögskolornas kompetens, menar Folkbildningsrådet som drivit ett framgångsrikt EU-projekt.– På Medlefors folkhögskola i Skellefteå utbildades 58 ukrainare, varav 53 fick jobb direkt efteråt, berättar Beatrice Gustafsson.Av totalt 1 400 deltagare i projektet har 900 jobb och 400 studerar vidare.
Reportage På skådespelar- och filmutbildningarna på Sigtuna folkhögskola är det högt tempo som gäller, med många produktioner och filmer. Det ger deltagarna både rutin och självförtroende.
Porträtt Hon är den sjätte läsambassadören i ordningen, utsedd av Kulturrådet. Nioosha Shams, poet och kulturskribent, vill få tonåringar att bli läsande eller skrivande personer, hon vill göra kulturvärlden till en mer välkomnande och inkluderande plats.
Krönika Det räcker inte att manifestera enbart för folkhögskolan, utan en mobilisering måste ske brett eftersom basen för den deltagande demokratiska infrastrukturen är i farozonen. Det skriver Benton Wolgers, lärare på Birkagårdens folkhögskola.
Debatt Ett år har nu gått sedan Chat GPT lanserades. Läraren och författaren Joakim Sveland skriver om att folkbildningen står starkt rustad i mötet med framtidens AI-skola.
Nedskärningar Folkhögskolor och studieförbund ser med stor oro på utvecklingen av statens finansiering av folkbildningen. I ett gemensamt upprop kräver de en hållbar finansiering. Vi vill ha långsiktiga spelregler, säger Olle Westberg, generalsekreterare i RIO.
Reportage Projektet Vägen inom folkhögskola ska leda till vidare studier eller arbete.– Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger Amanda Asplund, en av deltagarna på Strömbäcks folkhögskola.
Ledare Vi ska givetvis slåss på alla nivåer för ett större erkännande av Folkhögskolans roll och potential, men på varje skola ska vi slåss med våra metoder och vår pedagogiska frihet istället för att bli sittande ensamma i våra klassrum med växande grupper. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan har en oerhört viktig roll både för individen och för samhället i stort.Det betonar Ingela Bergmo Prvulovic, ny ledare för forskningsmiljön Livslångt lärande och t f centrumledare för Encell vid Jönköpings university.
Lektionstipset Skönlitteratur får klassrummet att expandera. Det säger läraren Daniel Svensson, som använder sex romaner i undervisningen och som låter deltagarna skriva granskande tidningsartiklar.
Pedagogik Nästa år får folkhögskolorna inte längre några pengar för att hålla kursen Svenska från dag ett för asylsökande.– Vi beklagar detta och bedömer att behovet av insatsen kvarstår, säger Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Pedagogik Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.
Annat Sara Silfverskiöld om vänskap: Att gå på folkhögskola är inte bara plugg, att prata och lyssna är minst lika viktigt. Man kan också få vänner när man hjälper någon.
Utbildningspolitisk talesperson Med brister i skolan är folkhögskolan viktigare än någonsin. Folkbildningen ska vara grunden men den behövs även för kompetensförsörjning med olika yrkesutbildningar. Det var centrala synpunkter under en debatt på Folkhögskoleforum.
Krönika Folkhögskolans styrka är en helt annan, den går mycket djupare och är betydligt mer central för samhällsutvecklingen. Det skriver Hans Carstensen, folkhögskollärare och författare.
Skolutveckling Under en månad ska alla socialdemokratiska riksdagsledamöter besöka minst en folkhögskola var.– Vi vill stärka våra kunskaper om folkhögskolornas situation, säger Magnus Manhammar (S).
Lektionstipset En yta på 40 kvadratmeter. Mer behövs inte för att få drygt hundra kilo potatis. Det har deltagarna på Jönköpings folkhögskola fått räkna ut. De går på allmän kurs och har valt tillvalskursen ”Hållbart liv”.
Skolfinansiering Omkring hundra tusen deltagare går på folkhögskola. Och folkbildning inom studieförbund erbjuds i alla landet kommuner, visar en rapport. Samtidigt väntas stora neddragningar för folkbildningen.Det får stora konsekvenser för människors tillgång till bildning och utbildning i hela landet, kommenterar Maria Graner på Folkbildningsrådet.
Reportage Rent krasst har vi en regering som förlitar sig på ett nationalkonservativt parti som inte ser folkbildning som bra eller viktig, av olika anledningar. Det betonar Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, som även driver ett ölbryggeri och musikstudio.
Sveriges lärare I en del regioner stoppades lärare och deltagare från att manifestation för folkhögskolan i förra veckan.– Regionerna är fria att bestämma vad de har för regelverk, säger Annica Wallenborg Flynn, verksamhetschef vid Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, OFI.