Ingen blyg viol. Pär Berg är lärare, grundare och utbildningens starke man. Allt på en och samma gång. Foto: Oskar Omne.
Till startsidan
Pär Berg och Jennifer Kacal funderar över vilket nästa steg skulle kunna vara. Varje deltagare har en egen arbetsstation. Foto: Oskar Omne.
Reportage
Animationsutbildningen på Sörängens folkhögskola i Nässjö växer och det smids stora planer. Eldsjälen, energiknippet och animationsälskaren Pär Berg har bestämt sig. Skolan ska bli navet för svensk animerad film.
”Animation är den mest fulländade konstformen, ändå saknar branschen i Sverige en fungerande infrastruktur. Men det ska det bli ändring på.”
Någon blyg viol är han inte, Pär Berg. Han är, och han bär, animationsutbildningen på Sörängens folkhögskola i Nässjö. Håret är långt, skäggtofsen likaså. Glasögonen är runda och han har på sig en randig skjorta, kavaj och blåjeans med uppvik.
– Jag kan prata om det här så länge. Utbildningen befinner sig just nu i en mycket intressant fas, förklarar Pär Berg.
När han säger det använder han sig av ett lite teatraliskt tonfall, han låter som en välartikulerad professorstyp i en svensk film från 1950-talet. Det gör han mycket, byter röst, tonläge och tempo, antagligen mer omedvetet än medvetet. Ibland hörs barndomens Kalmar-småländska, andra stunder påminner han mer om en Hammarby-supporter på en stimmig bar på Söder i Stockholm. Dessutom har han en slipad finansman med Stureplansutstrålning, att plocka fram ur sin dialektbank.
Ingen blyg viol. Pär Berg är lärare, grundare och utbildningens starke man. Allt på en och samma gång. Foto: Oskar Omne.
Pär Berg plockar upp den tappade tråden om den spännande utvecklingen, som har gått från att vara en tvåårig utbildning till att bli en treårig. Det tredje året finansieras av Region Jönköping.
– Det extra året gör att vi är jämförbara med en vanlig treårig grundutbildning på universitetet och det är den nivån jag vill att vi ska vara på, säger Pär Berg.
Han konstaterar, kompletterat med yviga gester, att animation är något väldigt komplext. Det är en mödosam konstform att arbeta med, det är film, fast målat och designat. Han menar också att utbildningen är en del av något större. Själv har han varit involverad i svensk animation väldigt länge.
Platsen måste vara trygg för att deltagaren ska våga vara ärlig i sitt skapande.
Pär Berg andas ut, högljutt. Frustar. Och så förklarar han att det är något som saknas i Sverige. Det som saknas enligt hans analys är ett center för animerad film.
– Om man jämför med våra nordiska grannar så produceras det lite film i Sverige. Vi är bra på mycket, som spel. Där är vi världsledande men när det gäller animerad film är vi inte det. Det kan man råda bot på genom att starta en utbildning och runt den utbildningen skapa ett animationscenter som kan bli det navet, där jag i förlängningen önskar att vi kan flirta med Nässjö kommun och få dem att ge oss ett hus billigt, säger Pär Berg.
Och de deltagare som har gått klart utbildningen, som vill ta del av nätverket och vill arbeta med animation skulle kunna stanna kvar i bygden.
På så sätt kommer företagarhjulen att börja rulla på riktigt. Så tänker sig Pär Berg framtiden för Sörängens folkhögskola och för svensk animation.
Visst görs det svensk animerad film redan nu men då skapas det tillfälliga team som sedan upplöses. Varje nytt projekt får därför börja från början och just den uppstarten, som han säger det, är arbetsam. Om branschen är mer samlad skulle mycket tid och pengar sparas, menar han.
Några veckor efter tidningens besök på Sörängen ska det arrangeras ett internationellt och pedagogiskt animationsseminarium.
– Det är för att positionera mig. Med mina storslagna planer kan jag inte bara vara en liten fjös som inte gör någonting, understryker Pär Berg.
Han tar först emot på sitt kontor och sedan virvlar han fram genom utbildningens lokaler, pratar med deltagare, skämtar och guidar, allt på en gång. Han beskriver utvecklingen de senaste åren med ketchupeffekt-bilden. Nöjt berättar han om ett nätverk där finska och norska skolor ingår och att Sörängen precis har inlett ett samarbete med Den Danske Filmskole som har en animationsregissörsutbildning. Deras regielever har i sin tur regisserat Sörängens animatörer i årskurs två.
Lily Schelander visar sina figurer. Foto: Oskar Omne.
Deltagaren Karl Fransson sökte till Sörängen i fem år. Han sitter i sitt bås, sin arbetsstation och den del av klassrummet där förstaårsdeltagarna håller till. Karl Fransson äääälskar animation och citerar en gästlärare som besökte skolan några veckor tidigare när han ska försöka förklara vad det är som gör att animation betyder så mycket för honom: ”Animation är liv.”
– Och det är ju just det – den här magin när stillbilder får liv. Den gör att jag är så tacksam för att jag får vara en del av den här processen, säger Karl Fransson som är ungefär lika energisk och entusiastisk som Pär Berg.
Karl Fransson tecknar både på skärm och på papper och drömmen finns kvar, den om att producera sin egen animerade serie och i förlängningen pitcha in ett första avsnitt till något filmbolag i USA.
Pär Berg, ja han studsar fram i korridorerna. Han tänker stort, för det kan man göra även i Småland, långt från Stockholm.
– Åh, det händer så mycket. Eventuellt ska det byggas ett hus här på området. Det manifesterar mina ord fysiskt. Jag vill att huset ska heta ”Saga”. För mig är det ett fantastiskt namn och det har funnits en biograf i Nässjö som hette ”Saga”, säger Pär Berg.
Utbildningen är kärnan, motorn, i det han pratar om, det han vill ska växa fram här, på det småländska höglandet. Det kommande läsåret kommer det att vara 36 deltagare sammanlagt, tolv i varje årskurs. Senast var det 70 ansökningar till det första utbildningsåret. Pär Berg gjorde ett urval och intervjuade hälften av de sökande innan den sista sållningen gjordes. Själv bor han i grannstaden Eksjö där han hamnade för att Konstfack hade en filial där, ett EU-projekt, i nio år. Han och några kollegor blev kvar och drev en studio och anordnade en nationell festival för animerad film. Sedan fick han frågan av den dåvarande rektorn på Sörängens folkhögskola: ”Vill du starta en utbildning?” Det ville Pär Berg och nu har utbildningen funnits i tretton år. Den tog snabbt över hela hans liv och målet har från början varit att det deltagarna gör ska kunna mäta sig med kandidatstudenterna från andra skolor, de som gör filmer som är med på de stora festivalerna. Att utbildningen får ett extra år är ett viktigt steg på vägen.
Det råder stor koncentration i arbetsbåsen. Foto: Oskar Omne.
Lily Schelander går precis som Karl Fransson det första året och håller på med en film, ”en abstrakt skapelsehistoria”, om en varelse som hon och kamraterna kallar för ”Alien”. Figurerna på ritbordet är långsmala, enögda och en aning kutryggiga och även Lily Schelander är inne på storheten i att ge något eller någon liv.
– Det är så härligt att till slut kunna visa det som jag bara har sett i mitt huvud, det som jag försöker beskriva för folk, säger Lily Schelander som också passar på att hylla folkhögskolan i sig, gemenskapen, den ständigt närvarande möjligheten att diskutera animation.
Pär Berg hoppar vidare i tillvaron. Han poängterar att saken är större än personen. Han är medveten om att han tar mycket plats. Han syns och han hörs, men det är utbildningen, skolan, som är det viktiga. Han säger samtidigt att han har en fallenhet för att lära ut.
– Jag vill att deltagarna ska hitta sina personliga uttryck och sina styrkor. I våra olika projekt får de prova på olika roller, olika uppgifter. Då kan de komma på: ”Jäklar vad jag är bra på att teckna bakgrunder.”
Och, flikar Pär Berg in, även om deltagarna sedan väljer andra stigar i livet än den animerade filmen, så är det den kreativa plattformen och miljön på Sörängen som är allt. Platsen måste vara trygg för att deltagaren ska våga vara ärlig i sitt skapande.
Källa: Pär Berg.
LÄS ÄVEN:
Fiolläraren som hyllar långsamheten
Här utbildas multikompetenta ledare
Krönika Jag lärde mig det periodiska systemet på folkhögskola. Kemi som jag hatade underhögstadiet – plötsligt älskade jag det! Är det inte typiskt folkhögskola så säg? skriver Marina Mannbrink Lind, gästkrönikör på Folkhögskolan.
Nyhet Trots folkhögskolans bidrag till samhället och höga resultat uteblir satsningarna i regeringens budget för 2026. I stället satsar regeringen på yrkeshögskolan. Ytterst bekymmersamt, konstaterar OFI:s Annica Wallenborg och Sofia Magnusson.
Nyheter Nästa år startar Ädelfors folkhögskola en hundskötarutbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Nyheter Släcka bränder, träna livräddning och skära upp bilar. En unik satsning tar form på Hjälmared folkhögskola. Här erbjuder man en profil i räddningstjänst, där praktiska övningar blandas med undervisning på brandstationen i Alingsås.
Krönika Vi vet att samhället behöver vård, trygghet och utbildning. Men vad vi alltför sällan pratar om är det som gör livet rikt: skapandet, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Nyhet Konkursen slog ut skolan, men inte utbildningarna. Tack vare nya huvudmän och lokalt stöd fortlever Musikteaterskolan och undersköterskeutbildningen.
Nyhet Nästa år införs nya villkor för distanskurser. Men hur påverkar det folkhögskolornas verksamhet? Folkbildningsrådets Karin Gustavsson ger svar på tal.
Reportage I ett decennium har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning fått digitala färdigheter för att kunna ta större plats i samhället.
Krönika ”Folkhögskolan är en motkraft i dagens polariserade samhälle.”
Krönika Gym, nybakad kaka och folkhögskola är lika med demokrati, och sommarlov.
Nyhet Jörgen Stridh: Nu börjar vårt arbete med att undersöka om vi kan flytta till en annan folkhögskola.
Forskning Vad är det som styr hur musiklinjernas utbildningar formas och utvecklas? Det har forskaren Julia Eckerstein tittat närmare på.
Krönika Vad händer när ungdomar och pensionärer pluggar sida vid sida? På Bromma folkhögskola är det inte bara möjligt – det är vardag, berättar läraren Sara Silfverskiöld.
Så gjorde vi Om alla ska kunna vara en del av samhället krävs det krafttag, annars riskerar många personer med funktionsnedsättning att falla mellan stolarna.
Nyhet Markaryds folkhögskola har begärt sig själv i konkurs. Styrelsen såg ingen annan utväg.
Samhälle Riksdagspartierna ger svar på frågan om folkhögskolans betydelse och hur de vill bidra till att säkra skolformen.
Porträtt Musikern och fiolläraren Adrian Jones på Malugns folkhögskola hyllar njutningen och lusten. Och trögheten.
Nyhet Ambitionen med Åsa folkhögskolas debutfestival Åsadalen var att mötas bortom debatt. Alla röster fick komma till tals, från höger till vänster. Målet med den återkommande festivalen är en folkbildande fest där lokala politiker, deltagare och namnkunniga röster i samhällsdebatten deltar.
Nyhet Hellidens folkhögskola har brottats med ett underskott på 4,3 miljoner och Sommenbygdens folkhögskola har varit nära konkurs. Efter tuffa åtgärder har båda skolorna lyckats vända den negativa utvecklingen.
Ledare Vi lever i den politiska hållhakarnas tid. Med utgångspunkt i Norden har vi en demokratisk infrastruktur som blir än viktigare att stå upp för, skriver Tomas Rosengren, ordförande Sveriges Lärare Folkhögskolan.
Nyhet Signild Håkansson har varit en del av folkhögskolan i över 50 år och ser hur den fortfarande bygger på idéerna från 1868, att ge människor verktyg att växa och delta i samhället.
Nyhet För 350 år sedan avrättades 62 personer för häxeri. Nu hålls en minnesdag för att hedra både dåtidens och nutidens offer för ryktesspridning.
Debatt Musikutbildningen på Wiks folkhögskola onödig. Så uttrycker sig sverigedemokraten Jonathan Othén i en film i sociala medier. Musikerförbundet ger svar på tal.
Nyhet Efter bidragsfusk och ett återbetalningskrav på 6 miljoner kronor läggs Albins folkhögskola i Landskrona ner.
Reportage Att sätta studieomdömen är komplext. På Birkagårdens folkhögskola strävar lärarna efter en samlad bild av varje deltagares utveckling, med hjälp av diskussioner, konferenser och nära pedagogiska relationer.
Nyhet Fyra dagar efter påve Franciskus död invigde Sverige äldsta katolska folkhögskola, S:ta Birgittas, sina nya lokaler i Älvsjö.
Krönika Linda Häntak om känslan av att ha förlorat fighten mot livets alla mätstickor.
Forskning Nu har de tolv första studenterna vid forskarskolan tagit en licentiatexamen.
Krönika Lärande sker inte bara i skolan – det formas i livet, kulturen och i mötet med andra, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Folkhögskolan.
Budget Regeringen har återigen valt att bortse från Sveriges folkhögskolor. Det framgår i vårändringsbudgeten som presenterades den 15 april.
Så gjorde vi Det politiska engagemanget har ökat på Åsa folkhögskola sedan Morgan Hammarlund drog igång Demokratipatrullen.
Ledare "Krasst sett finns det ingen lärarlegitimation som har bäring i folkhögskolan." Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Nyhet Västerbottens folkhögskola gör något ovanligt: reklam för sig själv med hjälp av humoristiska filmer.
Forskning Folkhögskolan kan bidra till att öppna musiklivet för fler. För dagens musikvärld är extremt ojämlik, enligt forskarna.
Debatt Det är inte rimligt att folkhögskolor i välmående områden klarar sig medan skolor i förorter och glesbygden monteras ner. Det skriver Ellie Cijvat, Kinna Skoglund och Kristina Lugo Méndez.
Nedskärningar Personer med funktionsnedsättning är de som drabbas mest av dagens nedskärningar i folkhögskolan, på grund av kraftigt minskade stödresurser.
Politik Sverigedemokraterna visade upp sin bästa sida på Marieborgs folkhögskola förra veckan, men gav få svar.
Budget Folkbildningsrådet begär 277 miljoner kronor i permanent stöd för att kunna möta samhällets växande behov inom utbildning och arbetsmarknad.
Nyhet Allt fler folkhögskolor erbjuder kurser för socialpedagoger. Det berättar Charlie Sanrell, ordförande i branschorganisationen för utbildningarna.
Porträtt Nu syns Charlotta Björck både i Mello-cirkusens efterfestprogram och i dokumentären ”Jag ska bara gråta lite först”. Hon anser att två saker borde vara obligatoriska i livets utbildning: Att arbeta inom vården och att gå på folkhögskola.
Krönika Krönikören Hans Carstensen, om sina första distanskurser, för 20 år sedan.
Så gjorde vi Många folkhögskolor har som mål att skapa kursöverskridande möten. På June folkhögskola har man lyckats.
Reportage På Sigtuna folkhögskola utbildas socialpedagoger som rustas för att kunna möta unga med psykisk ohälsa.
Ledare ”Vi glömmer lätt att demokratin är ett hantverk som kräver mer av dig i form av att förstå samhället som ett ’vi’ som vi ska få att fungera tillsammans”, skriver Tomas Rosengren.
Nedskärningar 67 procent av landets folkhögskolor har tvingats minska på antalet lärare och cirka hälften har lagt ner särskild kurs. Det visar Folkbildningens rapport "Nedskärningarnas konsekvenser".
Forskning Många folkhögskollärare efterfrågar fortbildning i specialpedagogik. Samtidigt använder man sig redan av framgångsrika specialpedagogiska arbetssätt, enligt forskaren Louise Malmström.
Reportage Hagabergs folkhögskola arbetar med flera jobbspår för deltagare som gått utan arbete en längre tid. En framgångsfaktor är samverkan med kommuner, Arbetsförmedlingen och näringslivet.– Vi stärker deltagarna och vi kan anpassa kurserna efter företagens behov, säger Reband Raza, lärare och projektledare för Vägen på skolan.
Nedskärningar Snart flyttas 20 deltagare från Biskopsgårdens folkhögskola till Nya varvet i Göteborg, och ersätts med SFI-elever. De berörda är kvinnor och första generationens invandrare.
Porträtt Folkhögskolläraren Johanna Bernhardson gör dokumentärfilm om sin pappa Kjell, och hans bröder Ronny, Kjell och Roy – Andersson.
Krönika Erik var den blygaste av de blyga när han kom till folkhögskolan. Emma var håglös utan självförtroende. Han blev elevkårens ordförande som alla frågade om hjälp, medan Emma beslöt sig för att ta sig ut i samhället. Läs folkhögskolläraren Kerstin Eldhs krönika.