Folkhögskoleenkäten bjuder på framgångsrika siffror

Nu har årets resultatrapport kommit - Folkhögskoleenkäten. Foto Myelie Lendelund.

Årets Folkhögskolenkät visar tydligt vilken viktig roll folkhögskolorna spelar – både för individers utveckling och för samhället i stort. Resultaten pekar på starkt engagemang och ökad kunskap som gör verklig skillnad för människor i alla åldrar.

”Vi vill att Folkhögskolenkäten ska bidra till att synliggöra vad folkhögskolorna gör för sina deltagare och hur studietiden upplevs.” Så står det i Sveriges folkhögskolors årliga rapport Folkhögskolenkäten – om deltagares upplevelse av folkhögskolan och dess betydelse för den egna identiteten.

I årets undersökning deltog 118 folkhögskolor, vilket motsvarar 45 procent av landets deltagare på allmän och särskild kurs. Rapporten rymmer en rad positiva resultat.
– Resultaten visar att folkhögskolan inte bara påverkar deltagarnas personliga utveckling. Den stärker också demokratin och bidrar till ett mer inkluderande samhälle, säger Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), i ett pressmeddelande från Sveriges folkhögskolor.

Källa: Sveriges folkhögskolor.

Och det verkar stämma. Nästan tre av fem deltagare säger att de känner sig mer intresserade av att bidra till förändring och påverka samhället efter sina studier. Mer än åtta av tio utrikes födda deltagare säger att de har fått en bättre förståelse för hur samhället fungerar. Inga negativa eller avvikande siffror sticker ut, bortsett från att deltagare över 65 år har helt andra ambitioner med sina studier än yngre målgrupper.

Ytterligare ett positivt resultat är att 72 procent av deltagarna har fått bättre självförtroende. Motsvarande siffra bland utrikes födda är 87 procent, som dessutom uppger att de har fått inspiration att lära sig nya saker.
– Nu vet jag att jag kan nå mina studiemål och drömmar, säger en utrikes född kvinna i rapporten.

Relativt många läser på folkhögskola för att öka sina möjligheter på arbetsmarknaden. I åldrarna 25–44 år ligger siffran på 60 procent, beräknat på både allmän och särskild kurs.
– Jag vill göra skillnad och bidra till ett bättre samhälle, berättar deltagaren Marcus i rapporten, som sadlar om från CNC-operatör till att utbilda sig till fritidsledare.

Källa: Sveriges folkhögskolor.

Så många som nästan nio av tio deltagare säger att de har valt folkhögskolan för att utvecklas som personer. Den största skillnaden mellan kvinnor och män handlar om motivet att gå på folkhögskola för att skaffa sig behörighet till vidare studier, vilket anses viktigare bland män än bland kvinnor – som i sin tur oftare anger att de vill fördjupa sina kunskaper inom ett specifikt ämne eller område.

I rapporten betonas också att folkhögskolan är särskilt viktig för deltagare med en funktionsnedsättning som vill få behörighet till fortsatta studier eller öka sina möjligheter på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis svarar nästan nio av tio att de upplever många positiva effekter av sin tid på folkhögskola. Olle Westberg, generalsekreterare för RIO, framhåller vikten av att svara på enkäten.
– Folkhögskolorna står starkast tillsammans. Ju fler som svarar på enkäten, desto bättre kan vi visa folkhögskolans värde och påverka framtiden för utbildningsformen, säger han i Sveriges folkhögskolors pressmeddelande.

LÄS MER:

Folkhögskoleforum visar folkbildningens kraft

Senaste nytt i folkhögskolevärlden