Debatt: Betygsutredaren har fel om formativ bedömning

I en intervju med Ämnesläraren den 15 maj fördömer regeringens betygsutredare Magnus Henrekson  vad väl ingen vid det här laget har något emot att kalla för bedömningssjukan. Henrekson kritiserar den fragmentisering av bedömningen som matrissystem innebär och lyfter rimlig kritik mot den myckna bedömningens följder för både elever och lärare, där elever blir osäkra och tappar lusten medan lärare går på knä under administrationens ok. Lika glädjande som det är att höra fler tunga aktörer tala om detta för att försöka vända trenden, är det beklämmande att någon med Henreksons position och uppdrag så gravt missförstått en av problemets viktigaste lösningar.

Formativ bedömning är, rätt använd, ett arbetssätt som både minskar lärarens administrativa börda och flyttar elevens fokus från betyg till kunskap. Det handlar om att se återkopplingen på elevens arbete som en del av undervisningen, inte som en del av ett betyg. Att blanda in matriser, betygssteg och betygskriteriernas fetstilta värdeord är något man förvisso kan göra, men som i min erfarenhet motarbetar syftet. Om eleven istället för poäng eller bokstäver får omsorgsfullt utarbetad återkoppling på sitt arbete riktas fokus helt och hållet till elevens inlärning bakåt och framåt i tid: vad du har lärt dig och vad du ska jobba vidare på framgent. Visst krävs det en hel del arbete under bedömningen. För egen del är det med glädje jag flyttar tid från administration till bedömningsarbetet. Det senare är trots allt en del av kärnuppdraget.

Blir mer smärtfritt

Men eleverna vill ju ha sina matriser. De vill veta hur de ligger till. Visst är det så, men de många mätningarna är en falsk trygghet. För min egen del har detta varit den största utmaningen med att arbeta formativt. Om eleverna ska våga släppa taget om sin snuttefilt krävs transparens, tydlighet och lyhördhet från läraren. När eleverna väl vant sig brukar det vara få som längtar tillbaka, och faktum är att ju mer formativ min bedömning blivit, desto mer sällan har eleverna varit frustrerade eller besvikna för att de fått ett annat betyg än de ansett sig förtjänta av. Genom att rensa ut betygen ur bedömningen har betygssättningen gjorts mer smärtfri.

Vi är nog många som välkomnar att fler och fler röster höjs mot betygshets, nyfikenhetsdödande bedömning och tidsödande administration. En skola mer präglad av bildning och mindre av betyg vore av godo för elever, lärare och i förlängningen samhället i stort. Formativ bedömning är ett verktyg som kan bidra till att åstadkomma en sådan skola.

Daniel Hugestam, gymnasielärare