Debatt: AI riskerar att fördjupa kunskapsklyftorna
Fredrik Livijn är IKT-pedagog, lärare i svenska och religion samt författare till boken ”AI för svensklärare”.
Debatt För vissa elever är AI ett kraftfullt verktyg för träning och lärande. För andra är det bara en genväg bort från ansträngning. Resultatet blir växande skillnader i vad elever faktiskt lär sig – och därmed risk för djupare kunskapsklyftor i klassrummet, skriver svenskläraren.
Att vara svensklärare har aldrig varit enkelt. Vi förväntas väcka läslust hos elever som knappt orkat ta sig igenom en ungdomsroman, träna muntlig framställning i en tid då social fobi breder ut sig, och samtidigt förbereda unga människor på en textvärld full av propaganda, filterbubblor och illvilliga intentioner.
De senaste åren har uppdraget blivit ännu svårare. Generativ AI kan på några sekunder skriva den uppsats, den analys eller det tal som vi annars tränar elever i att själva behärska. För vissa elever är AI ett kraftfullt verktyg för träning och lärande. För andra är det bara en genväg bort från ansträngning. Resultatet blir växande skillnader i vad elever faktiskt lär sig – och därmed risk för djupare kunskapsklyftor i klassrummet och i ett samhälle som redan har växande problem med kunskapssegregation. Detta är både ett didaktiskt och demokratiskt problem.
Debatten mattas av
Debatten om AI i skolan är vid det här laget inte ny. Däremot tycks den ha mattats av oroväckande snabbt.
Undersökningar visar hur nära hälften av alla lärare känner oro inför AI. Få är de som tror att verktygen kommer att påverka undervisningen positivt, och många använder dem över huvud taget inte i vare sig planeringsarbete eller undervisning. Samtidigt använder många elever AI för skolarbete, och verktygens roll i samhället växer. Jag tror inte att lösningen på den oro lärare känner är att hoppas att den teknologiska utvecklingen ska byta riktning. Vare sig AI ger en positiv nettoeffekt eller inte på elevers kunskaper är det viktigt att vi gör vad vi kan för att de ska kunna förhålla sig till AI på ett så rimligt sätt som möjligt. Detta förutsätter dock att mycket förändras.
Vi behöver tänka om i grunden. AI måste tydligare in i styrdokumenten för de flesta ämnen, och ämneslagen behöver tid och stöd för att utveckla nya upplägg. Eleverna måste få en progression i hur de använder och granskar AI-genererat material, och lärare måste få fortbildning och forum där vi delar erfarenheter och forskning.
Tre konkreta förslag
AI är här för att stanna. Frågan är inte om vi ska använda det, utan hur. Gör vi inget riskerar vi att både undervisning och samhälle slits isär av ökade kunskapsklyftor. Tar vi däremot utmaningen på allvar kan AI bli ett verktyg som stärker både lärande och demokrati.
Därför föreslår jag följande:
- Inkludera AI tydligare i styrdokumenten så att uppdraget tydliggörs, särskilt inom svenskämnet. Formulera där en tydlig progression för elever i hur de lär sig använda AI – från grundläggande förståelse till avancerad, kritisk tillämpning
- Ge lärare tid att utveckla nya lektionsupplägg – annars kommer AI att användas ogenomtänkt på ett sätt som riskerar att göra skolan mer ojämlik.
- Stärk lärarnas kompetens genom fortbildning och forum där vi kan dela undervisningsexempel och forskning.
Fredrik Livijn
IKT-pedagog, lärare i svenska och religion samt författare till boken ”AI för svensklärare”.
LÄS ÄVEN
Debatt: Så kan du använda AI i sva-undervisningen
De skriver framtidsnoveller – med hjälp av AI
AI-teknik får elever att slappna av när de språktränar
