Professorn: Så säkras skolans vetenskapliga grund
Jonas Linderoth vill hellre tala om att undervisa ”evidensinformerat” än ”evidensbaserat” då det inom utbildningsforskning är svårt att tala om att något är hundraprocentigt evidensbaserat.
Forskning
Vad bör göras efter Riksrevisionens förödande kritik av skolmyndigheternas oförmåga att lyfta relevant forskning? Professorn Jonas Linderoth har ett tydligt budskap:
– Nu måste den kvantitativa och experimentella forskningen få ta mer plats.
Både Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndig-heten och Skolforskningsinstitutet fick en släng av sleven när Riksrevisionen presenterade sin granskning i slutet av förra året: ”Myndigheternas rutiner säkerställer inte att deras stöd till skolväsendet vilar på vetenskaplig grund.”
För pedagogikprofessorn Jonas Linderoth vid Göteborgs universitet kom det inte som någon överraskning:
– Det fick mig att tänka på en textrad ur musikalen Chicago: ”They had it coming all along.”
Fel fokus
Han har länge kritiserat skolmyndigheterna för det urval av forskning som de valt att lyfta.
– Det är ett för stort fokus på svensk, småskalig kvalitativ forskning.
Jonas Linderoth efterfrågar genomarbetade experimentella studier – med ett omfattande dataunderlag – som man kan dra tydliga slutsatser ifrån.
– Myndigheterna bör fokusera på den typ av forskning som samhället efterfrågar. Studier där man kan utläsa mätbara effekter av olika sätt att undervisa, en typ av forskning som lärarna kan ha ordentlig användning av.
Du tror inte alls på kvalitativa studier?
– Jo, absolut, de kan ge oss en detaljerad bild av specifika situationer och ge oss uppslag till nya hypoteser som sedan kan prövas i större skala. Men man kan inte dra långtgående generella slutsatser från enskilda fallstudier om vilken undervisning som fungerar bättre eller sämre.
”Hyllmeter av intressanta utländska studier”
Han menar att det finns experimentell forskning i Sverige som borde getts större utrymme, men framför allt borde skolmyndigheterna bli bättre på att söka utanför landet.
– Det finns hyllmeter av intressanta utländska studier. Jag förstår inte varför det är ett sådant stort fokus på svensk utbildningsvetenskap. Skulle svenska elever vara så unika att det inte går att dra lärdom av internationella studier?
Här intill lyfter han åtgärder som han menar skulle öka sannolikheten att undervisningen vilar på vetenskaplig grund. En av dem vill han betona särskilt:
– Vi behöver bli bättre på att kommunicera olika styrkor och svagheter med olika typer av forskning. Inte minst bör vi som arbetar med lärarutbildningen och professionsprogrammet se till att bli bättre på att lära ut att det är skillnad på olika typer av forskning.
Jämför med SBU
Och vad kan skolmyndigheterna göra för att ändra skutans riktning? Han gör en jämförelse med Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU):
– SBU gör oberoende utvärderingar av forskning inom vården, man ser vilken effekt olika metoder och insatser har. Skolan kan inte jämföras med vården rakt av, det är svårare att nå hundraprocentig evidens inom utbildningsforskningen, men nog borde skolmyndigheterna kunna lära sig en del av SBU.
LÄS ÄVEN
Riksrevisionens kritik: Svagt stöd för vetenskaplig grund
Därför ges lärarna inte möjlighet att arbeta vetenskapligt i vårt skolsystem
