Tre sätt att utveckla arbetet med källkritik
Forskning Att bidra till att skapa en progression i elevers källkritiska förmåga anses vara svårt bland lärare. Forskaren Mikael Berg har intervjuat 16 lärare och ringat in tre tillvägagångssätt som kan användas som verktyg för de som vill utveckla eller analysera sitt arbete med källkritik.
Vad brottas du med när du går till jobbet? Vad är det som du vill hitta lösningar på för att bli nöjd med din undervisning? De frågorna fick 16 gymnasie- och högstadielärare i historia svara på under ett antal djupintervjuer, på initiativ av forskaren Mikael Berg, universitetslektor inom utbildningsvetenskap vid Högskolan Dalarna.
– Många tyckte att det var en utmaning att få till en progression i undervisningen under sina tre år med eleverna, särskilt när det gäller källkritik. Det vill säga hur man hjälper sina elever att gradvis reflektera över den information de möter i samhället.
Tar lärarnas perspektiv
Just arbetet med källkritik skrevs fram i läroplanen 2011 och lärarna är engagerade i att omsätta det uppdraget. Styrdokumenten är målorienterade och definierar hur långt man ska nå, men inte hur vägen dit ska se ut, eller vad arbetet ska innehålla, påpekar Mikael Berg.
Det finns en stor mängd forskning om källkritik i skolan, främst med fokus på källkritik som vetenskaplig metod, men även mallar om hur man kan gå till väga som lärare och om vilka brister som finns i dagens undervisning, berättar han.
– Jag försöker ta ett lärarprofessionsperspektiv där lärares erfarenheter tas till vara. Min utgångspunkt är lärarnas egen förståelse av progression i arbetet med källkritik, vilket har varit en underforskad fråga. På så vis vidgas bilden av vad källkritik kan vara i skolan.
Lärarna har god fingertoppskänsla
Mikael Berg har försökt att identifiera vad lärarna strävar efter att eleverna ska lära sig. Han har även undersökt hur lärarna successivt tar sig in i frågan om källkritik i sitt arbete med eleverna. Med ambitionen att skapa en progression. Efter att ha analyserat intervjumaterialet kunde Mikael Berg se tre olika arbets- och förhållningssätt. Han kallar dem för disciplinär förståelse, laborativ förståelse och kontextuell förståelse. Men de olika ”förståelserna” ska inte ses som varandras motsatser. De kan förekomma under en och samma lektion.
– På så sätt visar lärarna en fingertoppskänsla i sin förståelse av när olika sätt att arbeta med källkritik är lämpligt i relation till eleverna förkunskaper. Jag ser på mitt resultat som ett verktyg för lärare. Ett verktyg som kan vara användbart när man själv, eller tillsammans med kollegor, reflekterar över sin undervisning.
I den disciplinära förståelsen fokuserar läraren på vetenskapliga begrepp; tendens, objektivitet och närhetskriterier, exempelvis. I det fallet utgår man från det ”akademiska ämnet” historia, förklarar han.
– Den typen av begrepp kan vara ganska knepiga att komma åt. Här introducerar lärarna begreppen genom att använda vardagstermer och utgå ifrån elevernas egen idé- och erfarenhetsvärld.
Läraren visar vägen
Mikael Berg nämner begreppet ”tendens” som exempel – att det finns en dold avsikt och ett syfte bakom en text. Här försöker man gradvis ringa in begreppet genom att ställa frågor om vem som skrivit texten och vad avsändaren kunde ha för intention med texten genom mer vardagliga termer.
I arbetet med det andra förhållningssättet, laborativ förståelse, låter man eleverna laborera med olika perspektiv och avsändare: Varför tror du att hen skrev si eller så om Stalin i den tidningen? Och hur skulle du själv resonera?
– Här innebär progression att få eleverna att hela tiden vidga sitt kritiska förhållningssätt i komplexa frågor. Arbetet med progressionen innebär alltså att visa vägen genom att vara en ständigt närvarande och kritisk röst i samtalet med eleverna.
Slutligen beskriver Mikael Berg det han kallar för kontextuell förståelse.
– Då är läraren angelägen om att få eleverna att förstå att något inte stämmer, med hjälp av kontextuell kunskap, säger han och ger ytterligare ett exempel:
– Om någon påstår att Förintelsen inte har ägt rum så fyller man stegvis på med kunskap genom att utgå från elevernas egen erfarenhet för att visa att det påståendet inte stämmer, vilket ger eleverna möjligheten att orientera sig i frågan om utsagor är korrekta eller inte.
Fotnot: Här hittar du Mikael Bergs artikel, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Acta didaktica, med titeln Källkritik i skolan: Historielärares förståelser av källkritik som disciplinär, laborativ och kontextuell kunskap i ett progressionsperspektiv.
Forskning som ska utveckla lärarprofessionen
Mikael Bergs artikel ingår i ett av flera forskningsprojekt där lärares erfarenheter beforskats, inom ramen för det som forskarna benämner lärarprofessionsperspektiv.
Utgångspunkten är komplexiteten i lärares uppdrag och de didaktiska avvägningar som ständigt görs. Forskarna vill synliggöra de avvägningarna med ambitionen att bidra till lärares professionsutveckling.
LÄS ÄVEN:
Ny studie: Varannan 15-åring kan inte skilja fakta från åsikter
