Betygsutredaren: Formativ bedömning har lett lärarna fel

Enligt Magnus Henreksons betygsutredning har formativa bedömningar lett till ökad dokumentation i stället för bättre undervisning.
Bedömningshetsen
Formativa bedömningar har vantolkats och driver på en bedömningshets som äter upp lärares arbetstid och skapar kroniskt stressade elever, enligt betygsutredningen.
– Som elev blir du förkrympt. Du vågar inte och spänner inte bågen, säger Magnus Henrekson.
Betygsutredningen lade i februari i år fram förslag som ska göra betyg och meritvärden mer rättvisande och likvärdiga. Men det räcker inte, anser utredaren Magnus Henrekson. Det är också nödvändigt att göra upp med den bedömningshets som han anser präglar skolan i dag.
– Mängden bedömningar skapar en väldig osäkerhet hos eleverna. De blir mindre frågvisa, mindre villiga att visa sin okunnighet och lär sig därmed mindre, säger han.
Bedömningssjuka bakom växande administration
I utredningen pekas formativ bedömning ut som en bidragande orsak till bedömningsstressen. I stället för att stödja elevernas kunskapsutveckling har den formativa bedömningen många gånger missförståtts och lett till att elevers kunskaper ständigt mäts och bedöms med betygsliknande omdömen.
Matriser där lärarna ska bryta ned – och i detalj motivera – bedömningarna har förvärrat bedömningssjukan, anser Magnus Henrekson.
– Det har också skapat en väldig administration kring varje elev som tar tid från lärarna som borde gå till att förbereda bra lektioner och att ge feedback på riktigt.
Enligt utredningen har lärare i allt för hög grad dokumenterat och kommunicerat formativa bedömningar till eleverna i stället för att använda dem för att utveckla sin undervisning.
Men det är inget som lärare ensamma kan lastas för, menar utredningens huvudsekreterare Kristina Ingemarsdotter Persson.
– Vår bild är att många lärare inte vågar göra annat eftersom rektor, vårdnadshavare och elever kan kräva att få betygen motiverade, säger hon.
”Det skulle göra läraryrket mer attraktivt”
Men att en lärare ska kunna säga exakt vad en elev ska göra för att få ett B i stället för ett C är inte realistiskt, anser Magnus Henrekson.
– Att en lärare kan leva upp till det kravet är en illusion. Det rimliga är att eleven försöker uppnå så mycket kunskap som möjligt fram till kursens slutpunkt, då läraren gör en helhetsbedömning. Det skulle göra läraryrket mycket mer attraktivt.
Enligt betygsutredningen måste nya läroplaner slå fast att det ska finnas utrymme för eleverna att göra fel, göra om och lära sig. Lärare ska undvika uttryck som ”allt i klassrummet bedöms” och tydligt skilja på undervisning och examination.
Förmår inte lärare att göra en sådan åtskillnad i dag?
– Nej, det gör man inte när elever upplever att de hela tiden bedöms. Då är det ett fokus på bedömning och inte på undervisning, säger Magnus Henrekson.
Betygsutredningens förslag för att minska stressen
Fem förslag som kan minska fokuset på bedömningar i skolan, enligt betygsutredningen.
- En ny numerisk betygsskala med tio steg utan en skarp godkäntgräns föreslås. När avståndet blir lika stort mellan betygsstegen och alla kriterier inte behöver ”bockas av” för ett godkänt betyg förväntas stressen minska.
- Den generella bedömningsstressen ska dämpas med tydligare läroplaner och nya nationella slutprov som väger lika tungt för alla elever. Det ska inte längre vara oklart för eleverna när de bedöms och på vad.
- Extern och anonym rättning av nationella slutprov ökar likvärdigheten och minskar även bedömningsbördan för lärarna. Det ska också finnas en möjlighet för elever att göra om slutproven.
- En skolas eller ett gymnasieprograms genomsnittliga lärarsatta betyg ska justeras för att motsvara resultaten på samma elevers nationella prov. Skolor ska inte kunna konkurrera med glädjebetyg utan endast med god undervisning.
- Ett mer likvärdigt betygssystem ska begränsa betygsinflationen. När det inte längre krävs toppbetyg i alla ämnen för att komma in på attraktiva utbildningar kan elevernas fokus på enskilda betyg minska.
Läs hela granskningen av bedömningshetsen
Bedömningshetsen knäcker både lärare och elever
Så stympar betygsfokuset undervisningen
Omprov äter upp lärarnas tid: ”Tar aldrig slut”
Nya slutproven skapar läraroro: ”Ökar trycket”
Betygsutredaren: Formativ bedömning har lett lärarna fel
Så avdramatiserar Malin bedömningen
Jarnlo: Naivt att tro att nya slutproven ska minska hetsen
Elicia, 16: Skolans ständiga bedömningar bryter ner oss elever