Tekniklärarens projekt får alla att växa

Teknikläraren Joachim Svärd tittar på växthuset en elev har konstruerat. Foto: Emelie Asplund
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i matematik, teknik, naturvetenskap mm

Eleverna i årskurs 8 bygger växthus. Alla husen är olika, för det enda de har haft att gå efter är en lista på vilka funktioner växthusen ska ha. Teknikläraren Joachim Svärd kallar det ”authentic learning”, eller verklighetsnära lärande. Men det dröjde innan han hade ett namn på vad det var han egentligen gjorde.

Det är lektion i teknik för årskurs 8 på Nytorpsskolan i Hammar­kullen, Göteborg. Skolan är en av 28 skolor i Sverige som granskats särskilt av Skol­inspektionen på grund av sina låga resultat. Joachim Svärd är van att bli intervjuad, men inte på grund av sin undervisning, utan för att han är Lärarförbundets skyddsombud på en skola som har stora utmaningar med bristande svenskkunskaper och ett hårt klimat med mycket bråk i korridorer och klassrum. 

– Vi har haft ett riktigt skitår, med tunga besparingar, men vi tappade faktiskt inte så många lärare. För vi som jobbar här vill vara här, vi gillar utmaningar och vi gillar våra elever, säger Joachim Svärd.

Det var just utmaningarna som tog Joachim hit för fyra år sedan, efter flera år som lärare i gymnasie­skolan. Med sig tog han sina kunskaper och erfarenheter från jobbet som kemiingenjör, från sina företag han drivit inom livsmedelsbranschen, som nyfiken gymnasielärare och inte minst som forskare med både vetenskapliga artiklar och en licentiatavhandling. Det är kombinationen av allt detta som är dagens tekniklärar-Joachim. Hans högsta önskan är att eleverna ska hitta lusten att lära sig själva. Att inte alltid fråga ”vad ska jag göra nu?” utan själva gå vidare och vilja lära sig mer. 

– Det är ingen som talar om för mig vilka böcker jag ska läsa, utan jag tycker bara det är roligt. Det är den drivkraften jag vill väcka hos eleverna.

Han ger flera exempel på sin egen lust att lära. Veckan innan vårt besök var han i tyska Essen för att delta i en brädspelsmässa, både för skojs skull men också för att lära sig mer om hur man kan använda brädspel i undervisningen. Han har tagit en distanskurs vid Umeå universitet för att få mer kunskap om hur ungdomar använder sociala medier. Och varje morgon ställer han klockan tidigare än nödvändigt för att hinna läsa igenom det senaste om sitt forskningsområde. På sin fritid fortsätter han ställa samman studier han gjort till sin kommande doktorsavhandling. 

Undervisning i projektform

Joachim Svärd är kemiingenjör i grunden och har även drivit företag och forskat. Foto: Emelie Asplund

När eleverna kommer in i klassrummet, är de uppenbart glada att se Joachim efter hans tyska studieresa. 

– Välkommen tillbaka! Vi har saknat dig!

De senaste fem veckorna har eleverna fått skapa sina egna växthus utifrån flera olika kriterier som Joachim satt upp – husen ska till exempel släppa in ljus, bevara värme och fukt samt gå att öppna. Varje växthus ska sedan rymma en basilikaplanta som inte får välta samtidigt som det ska vara enkelt att ta ut krukan. 

Ända sedan Joachim skolade om sig till lärare för 15 år sedan, har han jobbat i projektform för att han trott på ett verklighetsnära sätt att jobba. Han såg också på resultaten att hans metoder verkade fungera bra, utan att egentligen veta varför. 

– Från början gick jag mest på intuition. Men jag ville veta hur bra det var och då kom idén att testa undervisningen mer vetenskapligt. 

Verklighetsnära lärande

Under forskarutbildningen upptäckte han också att det han gjorde i klassrummet liknade den undervisningsmodell som i litteraturen kallas ”authentic learning” eller som Joachim kallar det på svenska ”verklighetsnära lärande”. 

– Det handlar helt enkelt om att göra verkliga saker, fast i skolmiljö. Här bygger de ett växthus där de ska utnyttja solljuset och få basilikan att växa. 

En finess med verklighetsnära lärande är att det inte ska finnas något givet svar. Så när åttorna nu under lektionen lagt sista handen vid sina växthus återstår det viktigaste – att först utvärdera varand­ras byggen och därefter reflektera över sitt eget.

– Titta på dina kompisars arbeten. Hur bra tror du det kommer att funka? Om inte, varför? Är det något av kraven det inte uppfyller?

Svårigheter med svenskan

Eleverna har fått blanketter de fyller i. De går runt och tittar noggrant på varandras växthus. Joachim går också runt och ställer nyfikna frågor: ”Klarar huset alla kraven?”, ”Bevarar huset värmen?”, ”Sitter krukan fast ordentligt?” 

– Jag hör på deras svar hur bra de förstår. Den stora utmaningen är nämligen att deras svenska är så dålig. De klarar inte alltför avancerade skriftliga uppgifter.

Men trots svårigheterna många har att skriva på svenska, är det ändå uppenbart att uppgiften de fått gör dem motiverade att vara så nyanserade de bara kan när de noggrant fyller i sina blanketter.

Eftersom eleverna ska bedömas i teknikämnet och inte i svenska, lägger Joachim fokus på innehåll och förståelse. Varje projekt rymmer de flesta av kunskapsmålen för hela högstadiet och då behöver han inte heller bli stressad över studietakten. 

– Jag sparar tid genom att arbeta så här. Vi hinner med många projekt under tre år och då kommer många moment dessutom tillbaka. Det fungerar också bra för de elever som kommer in sent i en klass. Det går alltid att börja där vi är och hitta sin nivå.

Möjlighet att börja om

På Joachims lektioner får inlärningen lov att ta tid. Eleverna behöver brottas med problemen och till och med ha tid att göra om, när ett projekt inte går så bra. 

Det är också därför reflektionen blir så viktig. Så när eleverna utvärderat sina kamraters växthus, behöver de också gå tillbaka till sitt eget bygge och utvärdera en gång till. Kanske har de fått någon ny idé?

– Jag tycker alla har gjort fina arbeten, men på olika sätt. Var och en hade något som de andra inte hade. Det var roligt att se att man kan göra på så många olika sätt, säger Shila Ali, en av eleverna.

Efter hundra minuters lektion är det Joachim som får påminna eleverna att lektionen är slut. Nästa gång ska de få var sin basilikaplanta (som Joachim odlat hemma) och efter ytterligare sex veckor är det upp till bevis igen. Då avslutas teknikämnets del av projektet med en ny vända utvärderingar, av varandra och av sig själva. Vilka basilikaplantor har trivts bäst? Och varför då?

Sedan är det dags för hem- och konsumentkunskapen att ta över projektet när basilikan ska användas i verkligheten.

Här hittar du Joachim Svärds forksning.

Så tyckte eleverna om uppgiften

Shila Ali, 8A

”Det är trevligt med teknik. Joachim förklarar så man förstår. Det är roligt att lära sig hur man gör växthus, ifall man i framtiden vill odla något. Det är roligare att jobba med händerna och lära sig än att läsa i en bok. Vi lär oss hur saker fungerar i vardagen.”

Isse Abdi, 8A

”Det är en klurig uppgift vi fått för det ska vara en stadig konstruktion samtidigt som det ska vara miljövänligt och billigt. Det ska bli spännande att se om krukan växer. Det är ju som i verkligheten, fast i en annan version. Vi lär oss mer än om vi läst i en bok."

LÄS ÄVEN

Elever har svårt att koppla kodning till vardagsteknik

Hon vill att ny teknik problematiseras mera

Skolverkets svar på hårda programmeringskritiken

Äggfall får hela skolan att koka