Eleverna fick själva hjälpa till att bygga skjulet. Foto: Andreas Andersson
Till startsidan
Matematik no teknik NO-läraren Andreas Andersson får både plantorna och eleverna att växa. Efter flera års arbete med att använda odling i undervisningen har han utsetts till vinnare i trädgårdstävlingen ”Årets Spadtag”.
Trädgårdsskjulet på Axonaskolans skolgård i Tollarp i nordöstra Skåne började som en designuppgift för eleverna i ämnet bild. De ritade en skiss som på tekniklektionen blev en tredimensionell ritning i datorn och till slut en skalenlig modell i slöjden.
– Jag tycker inte att eleverna ska komma till ett färdigt trädgårdsland. Jag vill involvera dem i utförandet, säger Andreas Andersson.
Det 15 kvadratmeter stora skjulet rymmer spadar och räfsor och annan utrustning som behövs för att sköta skolans odlingar i pallkragar och varmbänkar. Men det fungerar också som kiosk.
– Att odla grönsaker och blommor fungerar som ett bra komplement i alla ämnen, säger Andreas Andersson, som under trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar tilldelades priset ”Årets spadtag”.
Priset får han bland annat för sitt arbete med projektet Odla unga Odlare, som vänder sig till personal på förskolor och skolor och drivs genom Riksförbundet Svensk Trädgård. Syftet är att öka intresset för odling hos barn och ungdomar.
– Min roll är att ge inspiration och det gör jag i korta filmklipp där jag berättar om hur vi jobbar med odling på vår skola.
Eleverna fick själva hjälpa till att bygga skjulet. Foto: Andreas Andersson
Andreas Andersson har i flera år använt odling i sin undervisning i NO och matematik och samtidigt jobbat för att öppna elevernas och även lärarkollegornas ögon för ett mer hållbart och jordnära liv.
Det startade med att han för sju år sedan utsågs till förstelärare. I den rollen drog han igång ett miljöprojekt på sin arbetsplats Axonaskolan, en fristående grundskola med inriktning mot idrott och hälsa samt utomhuspedagogik. Med tiden utvecklades det till en permanent verksamhet där alla skolans elever är med och odlar som en del av undervisningen.
– Jag ser till att det finns material, droppar idéer i lärarrummet och har kontakt med en bonde som kör ett lass gödsel till skolan varje vår. Sen har jag duktiga kollegor som nappar på mina idéer, ser sin roll och använder odlingen på olika sätt i sina klasser och sina ämnen.
Barnen växer av att se grönsakerna växa fram. Foto: Andreas Andersson
Under åren har han sett att elevernas intresse för odling och naturen ökat. När det är möjligt låter han dem gärna bygga något, som nu under våren när skolans odlingar ska utökas med några varmbänkar.
– Bygger man på skolgården finns det ingångar för flera skolämnen. När det är bestående grejer som ett skjul eller en bänk känner eleverna stolthet över att de gör något på riktigt.
Har du alltid varit intresserad av odling?
– Jag är lantbrukarson och var dagbarn hos min farmor och farfar som hade trädgårdsland. Där tyckte jag om att gräva och rensa ogräs, men sedan kom intresset att vila under 25 år. I dag odlar jag både blommor och grönsaker hemma i trädgården, men hyr också en bit åkermark där jag sätter potatis.
På jobbet går det inte en dag utan att någon kollega kommer fram och vill ha råd om sin trädgård.
Vilka är dina bästa tips?
– Perenner som kommer år efter år är alltid en bra början. Men det finns också många trevliga grönsaker att satsa på. Hemma odlar jag glasrabarber i en låda, de är godare än traditionella rabarber och blir dessutom väldigt vackra. Sparris är en annan fin grönsak. Är man med på det tåget är man ett riktigt modelejon, säger Andreas Andersson.
Här kan du läsa mer om Andreas arbete på: Tradgård.org, Facebook, Instagram, Odla i skolan
Först designade eleverna trädgårdsskjulet i bilden, sedan skissade de fram ett 3D-förslag i tekniken som de utgick ifrån när de gjorde en skalenlig modell i slöjden. Foto: Andreas Andersson
Slutligen hjälptes de åt att bygga trädgårdsskjulet på skolans skolgård. Foto: Andreas Andersson
LÄS ÄVEN:
Våga lämna matematikens rutinuppgifter
Han bygger batteri – med ingefära
Panelen Så ser de till att reglerna faktiskt följs.
Forskning Forskaren: Ta ansvar – eller släpp kravet på att alla ska kunna matte.
Reportage Så har mattelärarnas idé fått hela kommunen att lägga om undervisningen.
Krönika Matteläraren om att skoldebatten hamnat snett: ”Ge oss vettiga ämnesplaner – inte no excuses eller mobilregler”
Forskning ”Kan bidra lika mycket till lärandet.”
Lektionstipset Så enkelt kan du artbestämma växter ute på fältet: ”Ett bra stöd”.
Kursplaner ”Ingen av dem kunde ta på sig uppdraget.”
Forskning Forskaren: Elever markerar sin distans till skolans fostrande normer.
Nationella prov Matteläraren: ”Det blir som ett lotteri.”
Matematik no teknik Ny rapport: Eleverna blir både mer intresserade och får ett starkare självförtroende.
Matematik no teknik Ny rapport: Svårt att motivera och hålla kvar intresset för alla elever samtidigt.
Betyg Nya siffor: ”Utvecklingen är oroande”.
Matematik no teknik Få unga tycker att grundskolans teknikämne är intressant.
Matematik no teknik Utredaren: Utvidgade undervisningstiden kanske ännu inte har fått genomslag.
Krönika Matteläraren: ”Grovplanering? Varför inte följa boken?”
Elevinflytande ”Känner de att de inte förstår stänger de av.”
Debatt Matteläraren: ”Upplever en ökad tilltro till sin matematiska förmåga”.
Reportage Matteläraren: Jag kan sitta med en elev tills den förstår.
Läraryrket NO- och matteläraren: ”Roligt, varierande, tungt, spännande.”
Forskning Forskaren: Eleverna testar sig fram på samma sätt som ingenjörer gör.
Lektionstipset NO-läraren: ”En enkel metod som inte är så tidskrävande”.
Forskning Forskaren: Noggranna förberedelser av lektionen har störst effekt på elevernas lärande.
Forskning Forskaren: ”Lärarens roll blir extremt viktig.”
Forskning Forskaren: Grunden för att ge eleverna tydlig och relevant undervisning.
Debatt Matematikläraren: ”Det krossar mitt hjärta”.
Forskning Ny studie: Effekterna tydligast i matematik.
Debatt Gymnasieläraren: Så brister grundskolans matematikundervisning
Debatt ”Tro på elevernas förmåga att själva nå insikt.”
Forskning Forskaren: Blir svårare att använda sitt arbetsminne effektivt.
Forskning Forskaren: Gradvis breddar eleverna sin förståelse för teknik.
Forskning ”Det är anmärkningsvärt.”
Pedagogiska tips Matteläraren: ”Det är extremt effektivt.”
Undervisning Lärarna tipsar: Momenten som funkar bra utomhus.
Krönika Matteläraren: Varför kan de inte delas upp på flera dagar?
Reportage Matteläraren om satsningen: ”Den bästa idé jag kommit på.”
Debatt Matematikprofessorn: ”Vad ska de göra? Ta sig i kragen?”
Matematik no teknik ”Eleverna visade ett ökat intresse för teknikämnet.”
Lektionstipset ”När de får se, höra och göra själva så får jag med mig många.”
Forskning Forskaren: ”Resultatet ger en inblick i vad som fungerar bra.”
Krönika Matteläraren: Bakom de svarta rubrikerna finns det lärare som saknar förutsättningar.
Debatt ”Matematiken reduceras till mekaniska upprepningar.”
Forskning Forskaren: Elever tar sig an uppgifter som de inte vet direkt hur de ska lösa.
Reportage Matteläraren: Jag upplevde att det gick lättare för eleverna.
Betyg 6 av 10 lyckas inte höja sitt F i matematik.
Undervisning ”Det är med de små laborationerna som vi fångar eleverna.”
Pedagogiska tips Så guidar de sina elever till kloka antibiotikabeslut.
Forskning ”Eleverna utvecklar en djupare förståelse för ämnet.”
Debatt Matteläraren: Modellen ger eleverna en bättre självbild och får dem att växa.
Debatt Matteläraren: Många av mina elever förväntar sig att jag ska lösa uppgifterna åt dem.
Matematik no teknik Matteläraren: Man tar fasta på en ytterst begränsad del av kognitionsforskningen.