Hon vill att känslorna släpps fram mer i biologin
”I grupparbeten kan man använda diskussionsfrågor som knyter an till vilka känslor olika inslag i undervisningen framkallar hos eleverna”, säger Evelina Eriksson.
Matematik no teknik
Biologilärare behöver bli bättre på att förstå sina egna och elevernas känslor inför miljöhot och klimatförändringar. Det slår Evelina Eriksson fast i sitt examensarbete vid lärarutbildningen i Umeå.
– Studien blev ett sätt att förbereda mig inför arbetslivet, säger hon.
Som nyexaminerad lärare i bland annat biologi vill Evelina Eriksson förmedla handlingskraft till sina elever, inte uppgivenhet.
– Lektioner i biologi kan kännas jobbiga och skapa ångest. Jag vill inspirera eleverna, säger hon.
Sina tankar har hon samlat i examensarbetet ”Handlingskraften och känslorna – en kvalitativ studie av läroböcker och lärares tankar om hållbar utveckling”. I höstas utsåg Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID) det till ett av årets två bästa examensarbeten vid lärarutbildningar med inriktning mot naturvetenskapernas och/eller teknikens didaktik.
– En viktig anledning till att jag valde att utbilda mig till lärare var möjligheten att prata med ungdomar om hållbarhet och klimatfrågor. Men när jag närmade mig examen slogs jag av att jag inte visste hur jag kan göra det på ett bra sätt, säger Evelina Eriksson.
”Ska vara faktabaserade”
En del av examensarbetet bestod i att studera förekomsten av positiva och negativa exempel på hållbar utveckling i ett antal läromedel. Ett mönster Evelina Eriksson såg var att ju fler relevanta textstycken en lärobok har om hållbar utveckling, desto större andel av dessa är positiva exempel. Möjliga lösningar som presenterades i läroböckerna var bland annat kopplade till konsumtion, ekosystemens motståndskraft och rödlistning av arter.
Analysen av läroböckerna gav heller inga prov på textstycken som lyfte känslor eller uppmanade till reflektion om känslor kopplade till hållbar utveckling. Evelina Eriksson blev inte förvånad.
– Det finns en stark kultur och förväntan att naturvetenskapliga ämnen ska vara faktabaserade. Jag menar att det borde finnas mer utrymme för känslor, både i undervisningen och i läromedlen.
Varför är det viktigt?
– Eleverna ska inte bara få fakta, utan också kunna göra något med den fakta de lär sig. Undervisningen ska inspirera dem att bli goda och aktiva samhällsmedborgare.
Tre lärare med olika inställning
De tre lärare som Evelina Eriksson intervjuade i examensarbetet hade olika inställning till att föra in känslor i undervisningen. En ansåg att det är mycket viktigt, en annan såg en risk att för mycket fokus på känslor riskerar att leda till att läraren styr vad eleverna borde tycka och göra.
En erfarenhet från examensarbetet är att biologilärare är hjälpta av konkreta exempel på hur de kan jobba med känslor i undervisningen.
– Även små saker kan göra stor skillnad. Det kan räcka långt att skjuta in kommentar som att ”det här kan vara jobbigt att lyssna på, men är viktigt att ta del av för att göra skillnad”. I grupparbeten kan man använda diskussionsfrågor som knyter an till vilka känslor olika inslag i undervisningen framkallar hos eleverna, säger Evelina Eriksson.
Hon är knuten till vikariepoolen i Umeå och undervisar för närvarande i engelska, matematik och NO. Konkurrensen om lärarjobben är hård i kommunen, men hon är glad över att få klassrumsträning.
– Examensarbetet har lärt mig hur jag kan bidra till elevernas handlingskraft. Jag tar också med mig lärdomen att de naturvetenskapliga ämnena gynnas av att känslor får ta plats, säger Evelina Eriksson.
LÄS ÄVEN
Därför möter undervisning om hållbarhet starkt motstånd
Tre NO-lärare om uteundervisning
