Så får han mattekunskapen att sätta sig
Magnus Lindström är övertygad om att huvudpersonen i en elevs lärande är eleven själv. Foto: Oskar Omne
Lektionstipset ”Plugga mycket innan provet”-metoden är tyvärr fortsatt populär, enligt matematikläraren Magnus Lindström. Han tror på tidsfördelad repetition och har skapat ett digitalt verktyg för att underlätta arbetet med den studietekniken.
Italienska, spanska, tyska, matematik och programmering. Det är några av de ämnen som gymnasieläraren Magnus Lindström har lärt sig, med hjälp av studietekniken ”tidsfördelad repetition” som han använder sig av i sin undervisning. Men egentligen ägnade han sig åt den metoden långt tidigare, utan att han visste om det. I sitt studentrum i Los Angeles.
– Jag var 24 år och gick på en musikskola för att lära mig spela gitarr. I början hade jag en hel buffé med papper och noter runt omkring mig och i ren panik testade jag en sak i fem minuter, och något annat stunden därpå. Till slut upptäckte jag att det faktiskt gav något, att öva i femminuterspass utspritt över en hel dag kan vara enormt effektivt, säger Magnus Lindström som undervisar i matematik och programmering på Celsiusskolan i Uppsala.
Kunskapen går oftast förlorad efter hårdplugg
Tidsfördelad repetition går ut på att studera innehållet igen och igen, innan du börjar glömma bort allt för mycket, förklarar han. Utgångspunkten är psykologiforskaren Hermann Ebbinghaus (1850–1909) och hans ”glömskekurva”. Ebbinghaus studerade hur och i vilken takt vi glömmer och kom fram till att det allra största kunskapstappet sker ganska snart efter första inlärningstillfället.
– När man sedan repeterar första och andra gången, så märker man att man glömmer i allt långsammare takt. Efter tredje gången så har det du lärt dig satt sig lite djupare och sedan kan du vänta ännu längre utan att förlora kunskapen, säger Magnus Lindström och konstaterar att det på kort sikt kan löna sig att hårdplugga inför ett prov eftersom vi kommer ihåg det mesta direkt efter att vi har studerat något, men sedan går kunskapen oftast förlorad.
Just nu är han i slutfasen i sitt arbete med det digitala hjälpmedlet pluggamatte.se, som han har fått ett stipendium för att utveckla. Verktyget riktar sig till gymnasieelever och deras lärare. Det som skiljer hjälpmedlet från många andra läromedel är att det hjälper eleven att repetera i tidsintervaller.
– Verktyget håller reda på hur det går och om eleven kommer ihåg kunskapen eller inte.
Magnus Lindström
Ålder: 47 år.
Bor: I hemstaden Uppsala.
Familj: Sambo.
Fritid: Umgås med familj och vänner. Spelar gitarr och flipperspel för att koppla av.
Övrigt: Har nyligen tilldelats Maria Ingelman Sahléns minnesfonds stipendium för att utveckla pluggamatte.se.
Därför blev jag lärare: ”För att jag har en övertygelse om att alla unga människor har potential att utvecklas och bli den bästa versionen av sig själv. Min vilja är att vara med på den resan.”
När det är dags att repetera ett visst område dyker det upp en notis, med en ny uppgift inom just det området. Sedan kommer ytterligare påminnelser i allt glesare intervaller. Det handlar alltså om att befästa kunskaperna och inte sluta när du precis har förstått något, säger han.
”Nöt in grundkunskaperna ordentligt”
Ett ytterligare syfte är att minska arbetsbördan för lärare, gällande både planering och individanpassning.
Magnus Lindström är bekymrad över svenska elevers svaga resultat i matematik och vill bidra med att vända den trenden, så mycket han kan.
– Jag tror på att nöta in grundkunskaperna ordentligt. Det utgör grunden för att kunna föra mera avancerade resonemang och lösa komplexare problem, och det är så man kommer vidare till nästa steg.
Så funkar verktyget
Så här funkar pluggamatte.se, ett digitalt verktyg inspirerat av Ebbinghaus ”glömskekurva”:
Nivå 1: Repetera genom att göra en uppgift lik den du gjorde i går.
Nivå 2: Efter ytterligare fyra dagar repeterar du ännu en gång.
Nivå 3: Repetera genom att göra en liknande uppgift igen efter sju dagar.
Nivå 4–7: Vänta i ytterligare 14 dagar, sedan 45 och 120 dagar. Därefter är kunskapen lagrad på djupet, i långtidsminnet, och man är förtrogen med att lösa just den här typen av uppgifter.
LÄS ÄVEN
Därför är det dumt att nöta en sak i taget i matten
Persson: Varför kan eleverna ingen matte när de kommer till oss?
