Nya kursplanen i matematik börjar ta form

Ola Helenius var en av de forskare som fick uppdraget när Skolverket i våras skickade en förfrågan till alla lärosäten om att skriva ämnesspecifika instruktioner inför arbetet med att ta fram nya kursplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan.

Nu är uppdraget slutfört och med drygt 160 sidor är instruktionerna i matematik ett av de mest omfattande dokumenten.

– Ett speciellt problem med matte är att så många elever misslyckas. Resultatet skulle bli mycket bättre om det fanns en tydligare progression. Därför har jag lagt mycket tid på att skriva fram en sådan progression, något som jag och min kollega Linda Ahl skrivit mycket om tidigare, säger Ola Helenius, professor i ämnesdidaktik med matematikinriktning vid Göteborgs universitet.

Mer konkret och detaljerat

I dokumentet slår han fast att kursplanerna tydligare behöver ange vad eleverna ska kunna – och när de ska kunna det. Innehållet behöver uttryckas på ett mer konkret och detaljerat sätt.

Kursplanerna behöver också ge mer vägledning om hur lärarna ska prioritera mellan olika innehåll. Progressionen mellan stadier och årskurser behöver förstärkas, bland annat genom att införa mer specifika mål och tydliggöra i vilken ordning olika områden ska behandlas i undervisningen.

Samtidigt slår Ola Helenius fast att matematiken behöver vara generell. Kursplanen ska till exempel inte specificera att matten ska bygga på olika elevers kulturella eller olika bakgrund.

– Tänk att du har tio olika slags kulturella bakgrunder i klassen. Då måste du träffa rätt och nå alla i din undervisning. Det blir nästan omöjligt.

På samma sätt är det bra att göra exempel från verkligheten så allmänna som möjligt för att inte hamna för nära en specifik elev, framhåller Ola Helenius.

– Om ett räkneexempel handlar om att du och din mamma ska baka kakor, då kanske någons mamma är avliden. Det är enklare och mer avdramatiserat om det är haren och räven som bakar kakor.

Samtidigt finns en tydlig progression mot allt mer verklighetsnära och modellerande arbete i senare årskurser. Lärare som föredrar kan naturligtvis arbeta så även tidigare, det är inte förbjudet, bara inte specificerat i de ämnesspecifika instruktionerna.

Höjt den språkliga nivån

Kursplanerna ska i första hand rikta sig till ämneslärare och andra professionella som läromedelsförfattare och lärarutbildare. Då är det också viktigt att de är skrivna på en hög professionell nivå, anser Ola Helenius. Språket ska förmedla det som är viktigt i ett ämne och då måste man formulera sig med ämnets egna begrepp, understryker han och skriver på ett ställe i sina instruktioner: ”För att viktiga didaktiska och matematiska distinktioner ska kunna beskrivas måste språket vara specialiserat. I själva kursplane-texten kan det därför finnas ord, termer och uttryck som lärare och andra tilltänkta läsare inte är bekanta med. Kursplanen kan inte i sig innehålla förklaringar till sådana ord och uttryck.”

Blir inte det exkluderande?

– Jag har medvetet valt att höja den språkliga nivån. Avsikten är inte att sätta dit någon, men det finns ett antal saker jag vill säga och det här dokumentet är bästa stället att säga det på. Det mesta jag skriver har förklarande exempel och i vissa fall kommer det även bli tydligare i kommentarmaterialet, säger Ola Helenius.

LÄS ÄVEN

Så vill han förändra kursplanen i matematik

Matteböcker talar till högstadieelever som att de är småbarn

Matteundervisningen läggs om i stort forskningsprojekt

Forskarens hårda mattekrav: ”Läget är akut”

Därför krävs tydligare kursplaner i matte och NO-ämnena