Persson: Nationella proven i matte omgärdas av många problem
Krönika Det finns mycket att se över med de nationella proven i matematik. Nästa gång Skolverket presenterar något så nytt hoppas jag att de har ett bättre material än sist. Det tycker jag faktiskt att vi kan kräva, skriver Anna Persson.
Nationella prov är ord som har förekommit rätt frekvent i media under den här våren. Ofta tillsammans med ord som 700 miljoner, fiasko, pinsamt och andra mindre smickrande beskrivningar av Skolverket. Det som har hänt är så illa att det är värt varenda negativ rad som har skrivits. Att en myndighet är så dålig och inkompetent på det jobb den ska göra är skrämmande. Men det har många redan skrivit mycket om så jag hoppas att det har gått fram vad många av oss tycker.
Men det finns fler saker man kan fundera kring både när det gäller de gamla proven på papper och de nya digitala som är på gång.
Varför inte dela upp dem på flera dagar?
Miniräknare ska eleverna till exempel inte längre få använda när Skolverket tänker nytt. Inte den vi är vana vid och som alla har i fickan i dag i alla fall. Datorns miniräknare ska användas för likvärdighetens skull. Alla ska ha en likadan. Om mina elever får välja så skulle de välja en vanlig miniräknare alla dagar i veckan. Datorn använder de när det behövs grafritare eller om det är något mer avancerat som ska lösas. Nu beror ju deras val naturligtvis på vad de är vana vid att använda. Men ärligt talat vet jag inte om tiden räcker till att vänja om eleverna. Det är rätt mycket de ska lära sig ändå och nu är det ändå inte aktuellt att använda Skolverkets miniräknare än eftersom det visade sig att den inte räknar rätt. Pinsamt var ordet.
Tiden. Alla nationella prov på högstadiet och gymnasiet är uppdelade på flera dagar. Men inte matten på gymnasiet. Förra året skrev eleverna matteprov i sammanlagt fyra timmar på en dag. Med raster så innebar det att de skrev matteprov mellan klockan 9 och 14. Många av mina elever på gymnasiet sliter för att klara matte 1 och jag lovar att trots att de försöker så är de inte sitt bästa jag där efter lunch på nationella prov-dagen. Om man nu vill fortsätta att ha tre delprov i matten, vad är det som gör att de inte kan delas upp på fler dagar? Jag får den frågan rätt ofta från elever och jag har inget bra svar. Har Skolverket det?
E-gränsen är för låg
Kravgränsen. På det frisläppta provet i matematik 1a från 2022 krävs 14/66 för att få E på provet. Det är verkligen jättelågt. Det gör att man faktiskt kan missa delar av betygskriterierna men ändå klara E. Nu är det ju inte provet som bestämmer betyget utan jag som lärare, däremot ska jag särskilt beakta provresultatet när jag gör det. Men med tanke på att endast 0,6 procent av eleverna i Sverige fick lägre kursbetyg än NP-betyg i matematik 1a våren 2022 (47,2 procent fick högre) är det ingen vild gissning att väldigt få elever får F i betyg om de skrivit E på NP.
I de grundläggande kurserna så tycker jag att många ”enkla poäng” ligger inbakade i lite mer krångliga uppgifter. Jag hade önskat att det var mer okomplicerade frågor som testar rena matematiska förmågor och inte elevernas läsförståelse. Med fler sådana uppgifter skulle man kunna höja gränsen för betyget E och man kan också utforma problemlösningen så att den inte gör det onödigt svårt att förstå vad det är man frågar efter.
Nu är det bara slutspurten kvar. Många elever bävar för heldagen med matteprov och jag hoppas att jag förberett dem och att alla har tillräckliga kunskaper för att nå så långt de vill och kan. Och så hoppas jag att nästa gång Skolverket presenterar något nytt så har man ett bättre material än sist. Det tycker jag faktiskt att vi kan kräva.
Anna Persson är lärare i matematik och naturkunskap på Torsbergsgymnasiet i Bollnäs.
LÄS ÄVEN
Persson: Vi lärare är experter – låt oss visa det
Persson: Sluta tvinga yrkeselever räkna matte de inte behöver
Persson: Sluta plocka billiga poäng och ta tag i skolans riktiga problem
