Lägre matteresultat bland elever med hög datoranvändning

Linn Karlsson (till höger) är nationalekonom och arbetar sedan ett par månader tillbaka som analytiker på Tillväxtverket. Foto: Getty Images och Mattias Pettersson/Umeå universitet
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i matematik, teknik, naturvetenskap mm

Papper och penna är ofta bättre än datorn när fjärdeklassare lär sig matematik i skolan. Lärare kan behöva ta sig en funderare på vilket sätt en dator ger mervärde i undervisningen, menar forskaren Linn Karlsson.

God tillgång till datorer i skolan leder inte nödvändigtvis till goda studieresultat. I alla fall inte i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Den slutsatsen drar Linn Karlsson efter arbetet med sin avhandling, som hon i slutet av hösten lade fram vid Umeå universitet.

– Lärare behöver fundera över vilket mervärde en dator ger sina elever. Ibland krävs det att eleverna sitter ner och arbetar med materialet för hand och inte använder datorn. Man kommer ganska långt med papper och penna, säger hon.

Underlaget omfattar mer än 900 000 elever

Linn Karlsson är nationalekonom och arbetar sedan ett par månader tillbaka som analytiker på Tillväxtverket. I en delstudie i sin avhandling analyserar hon sambandet mellan elevers datoranvändning i skolan och hemmet. Som grund har hon använt fjärdeklassares testresultat i Timss, en internationell studie som undersöker kunskaper i och attityder till matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. Underlaget omfattar mer än 900 000 fjärdeklassare i samtliga länder som ingick i Timss mätningar 2011 och 2015.

– Det är slående att det skiljer sig så mycket mellan hur eleverna använder datorn i hemmet och i skolan. Datorer som används för utbildningssyfte i skolan borde ha en större positiv effekt än fritidsanvändningen i hemmet, men mina resultat visar på det motsatta.

Större negativt samband bland lågpresterande

Linn Karlssons analys visar att elever som använde datorer i skolan – särskilt de som använde dem ofta – fick lägre poäng än elever som aldrig använt dator i skolarbetet. Hon såg ett negativt samband mellan frekvent datoranvändning i hemma och testresultat. Däremot hade en måttlig användning av datorn i hemmet en positiv effekt på elevernas prestationer.

– Resultaten tyder också på att det negativa sambandet mellan datoranvändning i skolan är större bland lågpresterande elever än bland högpresterande elever. Det finns inte så mycket forskning som talar för att datorer i skolan skulle ha någon större positiv effekt på studieresultaten. Det tycker jag är intressant så här i digitaliseringstider och med tanke på politikernas ambition att alla elever ska ha tillgång till en dator.

Hur kan lärare använda de insikter du förmedlar?

– Det är viktigt att fundera över på hur vi implementerar datorer i undervisningen på bästa sätt. Kanske passar datorn bra i vissa ämnen, men inte lika bra i andra. Att lära sig använda dator i undervisningen är inget quick fix, säger Linn Karlsson.

Här kan du läsa Linn Karlssons avhandling.

LÄS ÄVEN

Nya siffror: Ointresserade elever stort problem i matte- och NO-undervisningen

Ny forskning: Högpresterande elever minst intresserade av matte

Forskare: Detaljerad läroplan kan lyfta matteresultat

Ökade resultatklyftor i Timss 2019