Rekordmånga flickor underkänns i matematik

Bodil Lövgren, ­till vänster, är ordförande i ­Sveriges matematiklärar­förening. Helena Car, till höger, är enhetschef på Skolverket.

Flickornas betyg fortsätter att försämras i matematik, visar nya siffror från Skolverket. En grupp som pekas ut är svenskfödda lågpresterande flickor.
– Vi behöver kraftsamla och på djupet komma åt orsakerna, säger Bodil Lövgren, ordförande i Sveriges matematiklärarförening.

Förra året var det första gången sedan A–F-skalan infördes som flickorna hade lägre genomsnittligt betygspoäng i matematik jämfört med pojkarna. Ny statistik från Skolverket visar att flickornas resultat försämrades ytterligare i våras. Totalt hade 13,1 procent av flickorna underkänt, streck eller F, i matematik i årskurs 9 i våras. Och deras genomsnittliga betygspoäng i ämnet har försämrats något till 11,9 – jämfört med pojkarnas 12,1.

Bodil Lövgren, ordförande i Sveriges matematiklärarförening, betonar att det krävs grundläggande förutsättningar för att fler ska lyckas i ämnet.

– Grunden för bra resultat är att eleverna får högkvalitativ matematikundervisning med kompetenta och engagerade lärare. Så ser det inte ut överallt på grund av brist på behöriga lärare, säger Bodil Lövgren.

Bristande taluppfattning

En rapport från Skolverket visar att flickor har sämre självförtroende när det gäller matematik och att de skattar sin förmåga lägre än pojkar. Totalt 62 procent av flickorna i årskurs 8 uppger att de har dåligt självförtroende i matematik jämfört med 47 procent av pojkarna.

Bodil Lövgren menar att flickorna behöver stärkas genom att erbjudas en breddad syn på ämnet.

– Det handlar om att visa på deras förmåga och att jobba utforskande. Matematik har en tradition av rätt eller fel men vi kan ha matematiska samtal i ett tillåtande klassrumsklimat. Det är väldigt viktigt att variera sin undervisning med att arbeta laborativt, jobba i par och med den viktiga problemlösningen. I dag brister det ofta i taluppfattning.

Källa: Skolverket

Helena Car, enhetschef på Skolverket, berättar att den nedgång vi ser i matematik framför allt beror på att svenskfödda, lågpresterande flickor försämrar sina resultat.

I ett mejl till Ämnesläraren förklarar hon det så här:

– Flickor upplever att de får mindre stöd i skolan och vi ser också i statistiken att det är vanligare att pojkar får särskilda stödinsatser i grundskolan. Vi ser att flickor känner mer stress än pojkar över skolarbetet generellt och att flickors mående har försämrats.

Krävs en kraftsamling

Bodil Lövgren berättar att Sveriges matematiklärarförening med stor oro tagit till sig statistiken att svenskfödda lågpresterande flickor försämrat sina resultat.

– Här behöver vi kraftsamla och på djupet komma åt orsakerna till att den här gruppen presterar sämre i flera ämnen. En del som skolan behöver ta tag i tidigt är psykisk ohälsa, som så klart bidrar till att det är svårare att prestera i allt skolarbete.

Bodil Lövgren betonar att alla behöver stimuleras i matematik. De som har svårt för ämnet, de som är i mitten och de som behöver extra utmaningar. 

– För de som har det tufft är det viktigt att jobba med deras självförmåga och självförtroende för att bygga upp en positiv matematisk identitet. Att känna att jag är en matteperson som kan lära mig matematik. En viktig del är även hur samhället ser på matematik. Faktum är att matematik finns i allas vardag.

Bra med tydligare kursplaner

En utmaning för lärarna är att undervisa i stora heterogena elevgrupper där eleverna behöver stimulans på olika nivåer.

– Vissa elever har behov av mindre grupper. Här måste det finnas bra forskningsstöd om vilka elever som ska vara i mindre grupper och vilka som klarar sig bra i helklass. Självklart ska det även finnas kompetenta lärare i både den stora och lilla gruppen.

Bodil Lövgren känner hopp inför framtiden. En del är en ny läroplan, som har aviserats, med ökat fokus på grundläggande kunskaper i matematik.

– Det är bra att det blir tydligare kursplaner i matematik som visar vad eleven ska kunna. Viktigt är att jobba med progression och att peppa eleven och visa vart den är på väg.

Andelen underkända flickor ökar kraftigt

Totalsiffran blir sämre

Den genomsnittliga betygspoängen i matematik för niondeklassarna har fallit från 12,3 till 12,0 de senaste tio åren.

Flickorna rasar mest

Flickornas betygsras ligger bakom förändringen: För tio år sedan, våren 2016, var flickornas genomsnittliga betygspoäng 12,8 i matematik – i våras hade siffran fallit till 11,9.

Pojkarna har höjt sig

Pojkarna har gått i motsatt riktning. 2016 var pojkarnas genomsnittliga betygspoäng 11,8 i matematik – i våras var den 12,1.

Allt fler flickor får F …

Andelen underkända flickor ökar kraftigt i matematik – från 8,9 procent våren 2016 till 13,1 procent våren 2025.

… tvärtom för pojkarna

Andelen underkända pojkar i matematik har under motsvarande tidsperiod minskat från 14,3 procent 2016 till 12,9 procent 2025.

LÄS ÄVEN

Matteresultaten på nationella proven störtdyker – igen

Mattelärare sänker nivån när kunskapsklyftan ökar

Mycket tid läggs på matte – men resultaten lyfter inte

Här läggs matten om – på alla stadier