Så blir du bättre på att sätta betyg

I början av maj gavs Anders Jönssons bok ”Betygsättningens didaktik” ut. Han tycker att vi alltför sällan talar om betygsättning i didaktiska termer.

– Många böcker handlar om själva betygssystemet och dess historia, jag ville skriva en bok om hur lärare gör när de sätter betyg.

Anders Jönsson har själv jobbat som ämnes­lärare i naturvetenskapliga ämnen. Sedan 2015 är han professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad där han deltagit i flera forskningsprojekt kring betygsättning.

– Lärare går tillväga på rätt olika sätt, vilket bidrar till att betygsättningen inte blir likvärdig. Om man tittar på extremerna finns å ena sidan de som nästan bara går på intuition, och å andra sidan de som nagelfar betygsunderlaget i förhållande till samtliga betygskriterier.

Flickor gynnas ofta

Den som går på intuition – ofta erfarna lärare – kan självfallet vara en duktig betygsättare, menar han. Men de löper en risk.

– Dels kanske de inte har följt med alla förändringar som skett av både betygssystem och kriterier, dels kan de falla för en omedveten bias att ge vissa elever högre betyg än andra på osakliga grunder.

Bland de viktigaste resultaten från forskningen om betygssättning är att utseende, kön och personlighetsdrag kan spela in.

– I Sverige får flickor ofta högre betyg än pojkar för samma prestation. Både flickans utseende och hur hon uttrycker sin motivation och sitt intresse kan gynna henne.

Så en surmulen och tyst kille med hoody, som briljerar på provet, får inte betyg därefter?

– Så kan det vara. Forskare har bland annat kunnat konstatera att när man byter ut fotot intill en och samma elevprestation så skiljer sig bedömningen, beroende på exempelvis kön och utseende.

Så hur skickliga är Sveriges lärare på att sätta betyg?

– Vi vet inte, det finns ingen som undersökt detta. Men vi vet att det finns en stor variation.

Råder alltså behov av fortbildning i betygsättning?

– Absolut! Möjligheterna är goda för att bli en bättre betygsättare. Det finns mycket ”tyst kunskap” om betygsättning där ute, därför vore det välkommet med fler kollegiala samtal.

Fokuserar på det allmängiltiga

Anders Jönsson menar vidare att vi också behöver fler diskussioner om varför man sätter betyg, vad man vill uppnå med dem och vilka effekter betygsättningen får.

– Den har pedagogiska effekter, den påverkar eleverna och därmed också undervisningen. 

Är det lättare att sätta betyg i vissa ämnen än i andra?

– I vissa ämnen tycks betygskriterierna stämma bättre med ämnestraditionerna än i andra, vilket gör det lättare för lärarna att förstå och tillämpa betygskriterierna. Hur omfattande skillnaderna är, är svårt att säga. Boken fokuserar främst på det allmängiltiga i betygsättningen. 

LÄS ÄVEN

Så får vi fler tjejer att välja teknik

Så får han eleverna att inte ge upp

Så får hon eleverna att förstå svåra facktexter

Så vill han förändra kursplanen i matematik