Trovärdig miljö lockar till vård­utbildning

Det står en ambulans inne i entrén till vård- och omsorgsprogrammets lokaler på Almåsgymnasiet i Borås. I ambulansen ligger en patientdocka på en bår.

– I ambulansen kan eleverna till exempel träna på hur de ska ge en strukturerad rapport, en så kallad SBAR, till ambulanspersonalen om tillståndet för en patient. Vi övar på detta moment för att informationsöverföringen ska ske på ett enkelt patientsäkert sätt, säger vårdläraren Eva-Marie Brofjärd.

Teori varvas med praktiska övningar

Milia Levin som går första året på vård- och omsorgsprogrammet tar plats bredvid båren inne i ambulansen. Hon tar på sig ett par handskar innan hon letar efter pulsen på dockpatienten Dagnys hals.

– Hur mår du nu? Snart kommer du att få åka ambulans till sjukhuset, förklarar Milia Levin för dockan Dagny.

Milia Levin och hennes klasskamrater kommer att varva teoretiska lektioner med praktiska övningar under hela utbildningstiden på Almåsgymnasiet. De praktiska momenten görs i nya lokaler som kallas för vårdkorridoren. Här finns rum för olika typer av verksamheter som eleverna kan möta i arbetslivet – sjukhussalen, vård- och omsorgsboendet eller provtagningsrummet på vårdcentralen. Ett av rummen är ett simuleringsrum.

– I simuleringsrummet kan vi projicera olika scenarier på väggarna. Rummet kan till exempel bli ett sjukhusrum, en bostad, en trafikerad gata eller en brandplats. Häromdagen övade vi fall i hemmiljö i rummet. Då fick eleverna lära sig hur de skulle hjälpa dockan Susy att resa sig upp när hon hade fallit, säger Eva-Marie Brofjärd.

"Det kommer att behövas många nya undersköterskor"

Ansökningarna till vård- och omsorgs­programmet har minskat i landet. Till det här läsåret sökte 4 322 personer programmet i första hand. Till förra läsåret var antalet 4 595. Men i Borås är trenden den motsatta. Vård- och omsorgsprogrammet på Almåsgymnasiet lyckades i höstas locka så många elever att ytterligare en klass fick startas. Numera finns det tre klasser i årskurs 1.

– Både skolan och kommunen har varit beredda på att satsa resurser på lokalerna. Borås kommun inser att det kommer att behövas många nya undersköterskor för att täcka vårdbehovet i framtiden, säger Eva-Marie Brofjärd.

Än så länge har platserna vid den arbetsplatsförlagda praktiken räckt till. Platser för apl finns på vårdcentraler, sjukhus, hemtjänst, psykiatrimottagningar, social omsorg och inom LSS-verksamheter.

– Jag är övertygad om att vi kommer att hitta platser även nu när det blir fler elever.  Kommunen och även regionen är angelägna om att samarbeta med oss, eftersom de behöver våra elever.

"Riktig ambulans väcker nyfikenhet hos kompisar"

Eva-Marie Brofjärd har tillsammans med sina vårdlärarkollegor planerat utformningen av rummen i vårdkorridoren och vilken utrustning som ska ingå. Den totala kostnaden för all utrustning ligger på omkring två miljoner kronor. Då ingår även ambulansen som köpts in begagnad.

– Det finns en felaktig uppfattning om att utbildningen på vård-och omsorgsprogrammet är väldigt praktisk. Men så är det inte. Eleverna läser mycket teori, så det är viktigt att de får träna i verklighetstrogna situationer. Vårt arbetssätt tror jag gör att våra elever trivs och stannar kvar hos oss.

Hon tror att många av de som sökte till utbildningen i höstas blev intresserade när de såg den nya vårdkorridoren under öppet hus.

– För att underlätta gymnasievalet finns det också möjlighet att följa en vård- och omsorgsklass under en vanlig skoldag.

Skolan lägger även mycket tid på att marknadsföra sina utbildningar på sociala medier.

– Eleverna lägger ut egna bilder på sociala medier när vi övar. Det är klart att det väcker nyfikenhet hos kompisar, när det syns att vi har en riktig ambulans eller att undervisningsrummen fungerar som på ett riktigt sjukhus.

Helen Phan, Milia Levin och Samiira Barkhadle befinner sig i simuleringsrummet, som för stunden föreställer ett sjukhusrum. De ska lära sig hur de kan avläsa värden på ett oscilloskop – ett mät­instrument med bildskärm som står bredvid patientdockan Susys säng. Susy kan både andas, blinka och ha puls. På oscilloskopet syns hennes värden.

– Vilken puls har Susy? frågar Eva-Marie Brofjärd.

– Det måste vara 74. För vilopulsen brukar ligga på mellan 60-80 slag per minut, säger Helen Phan samtidigt som hon studerar kurvor och mätvärden på bildskärmen.

De ska tillsammans också hjälpa patientdockan att sätta sig upp. Dockan väger lika mycket som en vanlig människa.

– Tänk på vad vi läser om i ergonomin! påminner Eva-Marie Brofjärd.

Samiira Barkhadle höjer sängen sam­tidigt som eleverna uppmanar varandra att hålla ryggarna raka när de ska lyfta.

– Vad fint att ni kommer ihåg hur man ska göra, berömmer Eva-Marie Brofjärd.

Enkät: Varför valde du vård- och omsorgs­­pro­grammet på Almåsgymnasiet?

Milia Levin, 16 år

– Jag vill jobba praktiskt och ta hand om människor. Innan jag bestämde mig var jag på öppet hus och tittade. Det verkade spännande att få öva i rum som ser ut som på ett sjukhus. De moderna lokalerna gjorde att jag ville gå på den här skolan.

Samiira Barkhadle, 16 år

– Jag bestämde mig som 12-åring för att bli under­sköterska. Min mamma jobbar som undersköterska på ett äldreboende och jag brukar följa med henne dit. Jag tror att jobbet passar mig för jag tycker om människor och vill hjälpa sjuka. Jag är nyinflyttad i Borås så jag visste inte hur skolan såg ut. Det var utbildningen som lockade.

Helen Phan, 16 år

– Min dröm är att bli sjuksköterska. Därför tror jag att vård- och omsorgsprogrammet blir en bra grund. Jag var först på öppet hus på skolan och sedan fick jag skugga en klass och vara med på alla deras lektioner under en dag. Jag lärde mig mycket nytt om människokroppen och tyckte att utbildningen verkade jättebra.