Debatt: Utan APL faller yrkesutbildningen
APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Debatt Regeringen vill stärka yrkesutbildningarna och få fler unga att välja dem. Det är välkommet. Men utan rätt förutsättningar för APL riskerar ambitionerna att stanna vid just ambitioner, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Sverige står inför en växande kompetensbrist. Samtidigt vill politiken att fler unga ska välja yrkesutbildningar. I ett nyligen presenterat pressmeddelande lyfter regeringen behovet av att skapa bättre förutsättningar för yrkesutbildning. Det är en viktig ambition. Men vad krävs för att det ska fungera i praktiken?
Bakom varje elev finns ett omfattande arbete.
Yrkesutbildning bygger inte bara på klassrum och kursplaner. Den bygger på arbetsplatsförlagt lärande – APL. Det är där elever kliver ut i verkligheten, där teori möter praktik och där yrkeskompetens faktiskt formas. Och det är också där systemet börjar knaka. Bakom varje elev finns ett omfattande arbete: företag ska kontaktas, handledare säkras, matchningar göras och uppföljningar genomföras. Men det avgörande är inte administrationen. Det är relationerna.
Medvetenheten har ökat
Kvalitativ APL uppstår inte av sig själv. Den byggs genom långsiktiga samarbeten mellan skola och arbetsliv. Det kräver tid, närvaro och gemensamt ansvar. Den tiden och de förutsättningarna saknas ofta. Samtidigt ser vi något annat. Under den senaste tiden har medvetenheten om skolan och arbetslivet ökat. I forum som LinkedIn där utbildare och näringsliv möts naturligt lyfts frågan allt oftare – inte minst av lärare, företag och elever själva. Erfarenheter delas, behov synliggörs och fler börjar förstå vad Skolverket faktiskt kräver. Det är ett viktigt steg. Men det räcker inte att vi pratar med varandra. Vi behöver ta nästa steg – tillsammans.
Måste ta ansvar
Fler APL-platser av hög kvalitet skapas inte genom goda intentioner. De skapas genom fungerande samverkan och genom resurser som gör det möjligt att prioritera arbetet, en nationell strategi med tydligt statligt stöd. Att ta emot en elev kan inte vara ett sidoprojekt. Det måste vara en del av företagets långsiktiga kompetensförsörjning. Och att bygga de relationerna kan inte vara något som sker vid sidan av läraruppdraget. Om vi menar allvar med att fler ska välja yrkesutbildning måste vi också ta ansvar för den del av utbildningen som faktiskt leder till arbete. Det kräver att utbildningarnas representanter ges tid att bygga relationer, att företag får förutsättningar att ta emot elever och att samverkan prioriteras – på riktigt. Nu behöver vi gå från ord till handling.
- Linda Wannerö Avramidou är lärare på de yrkesinriktade programmen el- och energiprogrammet och Tekniska fjärde året (gymnasieingenjör). Samt APL samordnare för de yrkesinriktade programmen.
- Pernilla Öhberg är APL-strateg på NTI Gymnasiet.