Ökat företagande på yrkesprogrammen

I många år syntes Ung företagsamhet (UF) nästan bara på de högskoleförberedande programmen. Men inte längre.

Under de gångna tio åren har antalet elever på yrkesprogram som startat UF-företag ökat med nästan 60 procent. På vissa program är ökningen mångdubbelt större. Förra läsåret handlade det om över 12 300 elever.

Nyköpings gymnasium tillhör de skolor som stoltserar med sitt nära samarbete med UF, bland annat på byggprogrammet. I år har ett 20-tal elever, nära halva klassen, valt UF som inriktning i trean.

När vi kommer in i klassrummet under lektionen i företagande och frågar vilka som kan tänka sig att vara med på bild – så svarar UF-läraren före eleverna:

– Var med på bild! Det är bra för er marknadsföring! Visa journalisterna vad ni har för affärsidéer!

Företagsplaner

UF-läraren heter Appiagyei Nti-Karikari, men alla kallar honom bara Karikari, ”det blir enklare så”. Han undervisar normalt på ekonomiprogrammet och på försäljnings- och serviceprogrammet, men håller också i UF-kurser på andra program.

Han går runt bland eleverna som sitter och klurar på sina företagsplaner. En grupp vill göra dricksglas av returflaskor, en annan vill sy tygpåsar av slitna jeans. En tredje vill göra blomlådor – de har redan ritningar färdiga i blocket - och en fjärde ska bygga utemöbler av begagnade lastpallar.

Den femte gruppen har inga konkreta idéer än.

– Det är inte alldeles lätt att komma igång, säger Appiagyei Nti-Karikari. Det krävs både driv och engagemang. Och sånt kommer inte naturligt för alla.

Han är själv företagsekonom och har drivit eget företag, en perfekt bakgrund som UF-lärare. Flera av de andra yrkeslärarna på skolan har gått nätbaserade kurser hos UF för att kunna vara med och ge stöd när eleverna ska utveckla sina idéer till verkliga företag.

Testa i liten skala

En av dem är byggläraren Ulf Lindh:

– Det är bra att eleverna får en insikt i hur det kan vara att starta ett eget företag, de får prova i liten skala. Men kunskaperna de får kan även vara nyttiga som anställd. De lär sig samarbeta, ta ansvar och utveckla kreativa idéer.

Appiagyei Nti-Karikari har två tvåtimmarspass i veckan med UF-eleverna, men även Ulf Lindh flätar in företagstänket sin undervisning. De har bland annat tittat på filmer och på avsnitt av Draknästet på SVT där blivande företagare får visa upp sig.

– Förhoppningsvis sår vi ett frö hos en del, men självfallet passar det inte alla att starta företag.

Arbetsmarknaden för byggnadsarbetare ser mörk ut de närmaste åren. Kan det vara lättare att starta eget än att få en anställning?

 – Knappast, utsikterna att lyckas med ett nytt byggföretag är också rätt dystra.

Ulf Lindh ser snarare att ungdomarna, åtminstone till en början, kan få nytta av sina nyvunna kunskaper när de vill hitta kompletterande försörjning vid sidan av.

– Tack vare UF blir tröskeln att starta lägre, kanske börja med någon mindre verksamhet på helgerna som inte konkurrerar med företaget där man är anställd.

Tanken med ett UF-företag är att man ska få det på fötter under året i trean, börja sälja - och sedan avveckla det vid terminens slut. Men har man fått snurr på affärerna går det självfallet att starta upp det igen efter gymnasiet.

– På byggsidan har vi några firmor i stan som började som UF-företag, framför allt inom måleri där det inte krävs några stora investeringar. Flera har fått hjälp av organisationen Företagarna här i stan som är måna om att stötta allt nyföretagande, säger Ulf Lindh.

När vi träffar eleverna har de ytterligare några veckor på sig att skriva affärsplan, kartlägga tänkbara konkurrenter, undersöka intresset för den planerade produkten och inte minst diskutera prissättning. Därefter ska de delta på en UF-mässa i Eskilstuna och berätta om sina företagsidéer.

Killarna som ska jobba med lastpallar följer med ut på skolans bakgård där ett antal pallar står uppställda, en perfekt fond för fotografen. William Österberg ger intryck av att vara den mest drivande i gruppen:

– Vi tänker göra om dem till utesoffor. Det bästa är att vi får grundmaterialet gratis, eftersom vi tar pallar som inte används längre. Med mögeltvätt kommer de att bli fina igen. Det enda vi behöver köpa in är dynor.

De har redan tänkt på en bra slogan:

– ”Designa din egen soffa!” Hur låter det?

Kompisen Liam Kemppainen, som är intresserad av marknadsföring, har redan börjat snickra på en hemsida. William och Liam går bägge på inriktningen måleri, medan den tredje eleven bakom affärsidén, David Karlsson, har inriktningen snickeri.

– Det blir främst jag som får sköta själva snickrandet, säger David.

Vad tycker ni om att ha UF på schemat?

 William svarar medan de andra nickar i bifall:

– Det är både roligt och nyttigt. Jag vet att några andra tog den här kursen bara för att slippa ett pluggämne till, men jag ser möjligheterna. Det är viktigt att lära sig hur ett företag blir till, även om vi själva inte skulle lyckas med vår egen företagsidé.

Kommer ni in på företagande även i andra ämnen?

 – Matte är ju självklart ett viktigt ämne när vi diskuterar utgifter och intäkter. Och på svenskan kan man ju träna på att skriva offerter, att formulera sig väl, svarar William Österberg.

Var ser ni er själva om tio år? Som anställda eller som egenföretagare? 

 – Jag vill vara målarlärling i tre år, men därefter testar jag gärna vingarna.

William får medhåll från bägge sina kamrater, alla tre har funderat på egenföretagande i framtiden. David Karlsson lägger till ett intressant motiv bakom sin önskan att starta eget efter några år som anställd snickare:

– Jag ser det inte som en ensam grej att starta företag, jag ser det som något man gör tillsammans, man skapar ett slags gemenskap.

När vi återvänder in i lärarrummet stöter vi på den andra byggläraren, Pasqual Jupiter, som hyllar UF-kursen. Och lyfter det som David tog upp:

– Vi har märkt i grupperna att elever som först verkat ointresserade har dragits med i entusiasmen hos sina mer engagerade kamrater. Tack vare UF har vi fått igång elever som varit trögstartade. Det är också ett viktigt resultat.

 

Antal skolor som erbjuder undervisning i Ung företagsamhet på följande program:

                                    År  2009-2010           År 2022-2023

Bygg                              29                             99

Fordon                          23                              76

Handels- och admin      170                          172

Naturbruk                       52                             78

Källa: Ung Företagsamhet

 

·   

·