Lön till eleverna räddade programmet

För tre år sedan inleddes projektet med gymnasial lärlingsanställning på Örnsköldsviks gym­nasium. Bakgrunden var bland annat att endast ett fåtal elever sökte industritekniska programmet. 

– Programmet var i stort sett nedläggningshotat, berättar yrkesläraren Mattias Mella.

När han började hösten 2016 var det fyra elever på programmet. Skolledning och lärare bildade då en grupp tillsammans med olika företagare för att försöka öka intresset för programmet. De bjöd in industrimagnaten Carl Bennet, som drev frågan om lärlingsanställning. Han kom till skolan tillsammans med representanter från Skolverket.

– Vi hade sedan kort tid på oss att marknadsföra men gjorde ett försök när niorna var på besök. Vi fick fullt intag med 16 elever och vi har haft fullt de senaste tre åren, säger Mattias Mella.

Lönen för gymnasielärlingarna är 92 kronor i timmen för tvåorna och 111 kronor för treorna. Det motsvarar 70 och 85 procent av lägsta lön enligt centrala avtalet.

Mattias Mella tar fram mini­räknaren och får snabbt fram vad det motsvarar för månadslöner före skatt. Det blir 10 656 kronor för treorna som är på arbetsplatsförlagt lärande (apl) tre dagar i veckan. Tvåorna är ute på företagen 2 dagar i veckan.

Finns det en risk att eleverna söker programmet tack vare att man får lön och inte till följd av intresse?

– Nej, när vi intervjuar eleverna så framgår att de har sökt efter intresse. Sen kanske inte alla har det genuina intresset men de kämpar på. Så kan det nog vara oavsett utbildningsform, svarar Mattias Mella.

Det är skolans utbildningskontrakt som styr apl. Om företaget inte matchar den utbildning som utlovas så kan kontraktet brytas.

– Det har aldrig skett. Vi har tät och bra kontakt med företagen. Det har också fungerat bra på apl, som är halva utbildningstiden. Ingen elev har blivit uppsagd under de tre åren. En elev har bytt företag.

När Mattias Mella började som yrkeslärare i Kiruna år 2011 så hade eleverna traditionell apl på 15 veckor. Så omställningen har varit stor för honom att ha lärlingselever.

– Som lärare är det svårt att släppa iväg eleverna och lita på att företagen fixar utbildningen. Så initialt hade vi lärare nog lite skräck men det har fungerat över förväntan.

Han måste tänka mer flexibelt för att hans elevgrupp ska få med alla moment i kurserna.

– Jag kan till exempel ha tio elever som är ute på tio olika företag. Så då får jag lägga upp undervisningen individuellt när de är inne på skolan.

Inför betygsättningen så har han med sig en del information från trepartssamtalen ute på företagen. Eleverna redovisar också vad de gör via en app.

– Vi ser så klart också vilka kunskaper de fått när de är på skolan för undervisning i mina svetskurser och andra yrkesämnen.

Första året när eleverna är inne på skolan får de bland annat under­visning i tillverkningsunderlag och ritningsläsning, människan i industrin, produktionskunskap, produktionsutrustning, svets grund och datastyrd produktion. Till jul söker de inriktning svets eller CNC.

Eleven Lina Hellgren har sökt CNC och är inne på sitt andra år på industritekniskt program.

– Jag har alltid velat gå en praktisk utbildning så det här passar mig bra.

Att hon får anställning med lön har inte varit avgörande för hennes val.

– De har inte spelat så stor roll. Det viktiga är att vi ska få komma ut på en arbetsplats men visst är det extra bra att vi får lön.

Lina Hellgren hoppas att få göra olika moment på sin lärlingsplats.

– Jag vill jobba med CNC och gärna ha en egen maskin. Det är eftertraktat med tjejer i industrin så jag hoppas att bli bra mottagen.

Eleverna kan välja grundläggande högskolebehörighet genom att läsa extra svenska och engelska. De kan också läsa utökat program med 2 800 poäng. Läraren Mattias Mella berättar att nära 30 procent av eleverna läser högskolebehörighet. Det är vanligare på inriktning CNC än på svets.

Lina Hellgren har inte valt hög­skolebehörigheten.

– Om jag vill ha högskolebehörighet så kan jag läsa in extra engelska och svenska efter gymnasiet. Det roligaste nu är att få vara i verkstaden, säger hon och visar olika moment när vår fotograf kommer till skolan.

Inför valet av lärlingsplats har eleverna skrivit ett cv. Varje företag och varje elev träffas i en slags ”speeddejt” under sju minuter. Företagen får sedan önska tre elever och eleverna tre företag. Totalt samverkar Örnsköldsviks gymnasium med 14 företag inom industrisektorn.

Eleverna har ingen garanti att få jobb på det företag där de har sin lärlingsplats men i stort sett alla får jobb, antingen på det företaget eller på ett annat.

– Vi brukar säga att företagen får två års provanställning. Industrin ropar efter folk och det är stora pensions­avgångar. En osäkerhetsfaktor nu är dock hur coronapandemin påverkar företagen, säger Mattias Mella.

Det gäller att vara tydlig med vad skolan förväntar sig av företagen och vad företagen förväntar sig av oss, betonar Mattias Mella. En framgångsfaktor är att skapa en god relation med handledaren. Han besöker varje elev var tredje vecka i genomsnitt.

– Efter ett tag med samma handledare så blir man som en i gänget när man kommer på besök. Om en elev till exempel får stå och kapa balk i tre veckor så är vi tydliga och säger till att det måste vara variation. Men de problemen har vi i stort sett inte längre. Företagen ser det som utbildning och inte som billig arbetskraft. De har varierande schema för elevernas uppgifter. Det känns som att vi har kommit långt, säger Mattias Mella.