Koppling till arbetslivet ger gedigen utbildning

Gabriella Budak och Lukas Ördén är på väg till Rönninge gymnasium med en var sin dator under armen. De går sista året på barn- och fritidsprogrammet och ska träffa sin lärare Malin Nyberg. Det är dags att stämma av lite om gymnasiearbetet. Gabriellas handlar om pedagogiska måltider och Lukas har skrivit om utomhuslek.

Många lärare berättar att deras huvudmän inte tar apl på allvar.

Under utbildningen har de haft 18 veckors arbetsplatsförlagt lärande (apl). De har trivts utmärkt och har svårt att komma på något som har varit mindre bra.

Att få en inblick i arbetslivet och att omsätta teori i praktik nämner båda som värdefullt under veckorna på förskolan tillsammans med personal och barn.

– Man har fått en större inblick i konflikthantering som vi har läst om i skolan, säger Lukas Ördén.

– Det är givande att se att alla barn har olika behov. En del har olika funktionsnedsättningar, säger Gabriella Budak.

Rönninge gymnasium har apl-perioden i mitten av terminerna. Tre veckor på hösten och tre på våren i varje årskurs. Malin Nyberg, som är yrkeslärare och apl-samordanare på barn- och fritidsprogrammet, ser stora fördelar med den fördelningen.

– Vi har provat många varianter men det här upplägget tycker vi är bra. Det ger en gedigen utbildning. Vi hinner förbereda eleverna med kunskaper och vad som gäller i yrket som att exempelvis anpassa sig efter arbetstider och andra regler men också att de får med sig de kunskaper som rör apl-uppgifterna för perioden, säger Malin Nyberg.

Efter en apl-period det viktigt att fånga upp vad eleverna har varit med om, betonar hon. Att det blir ett erfaren­hetsutbyte i klassrummet.

Det finns också en fördel med att börja tidigt första året med apl.

– Det är lite på darriga ben, som en del elever gör sin första apl, men det fungerar bra.  Handledarna stöttar oss i det här. Eleverna får snabbt praktiska erfarenheter som vi kan bygga på i teoretiska resonemang.

Eleverna besöker också sin plats i förväg och ibland följer en lärare med om eleven önskar det.

En fördel med tidig apl är också att några elever upptäcker om de har valt fel gymnasieprogram.

Under apl-perioderna är de tre yrkeslärarna på barn- och fritidsprogrammet i stort sett undervisningsfria. Det ger utrymme till flera besök på arbetsplatserna. Ett långt besök med trepartssamtal ingår i varje treveckors­period och det blir ofta fler besök utöver det.

– För de elever som behöver mycket stöttning kanske vi åker ut två dagar i veckan. En del elever har svårt att sortera i allt som händer på deras apl-plats. Ibland kan det också uppstå en konflikt mellan eleven och personalen. Då blir vår rektor involverad men det händer sällan.

Ibland kontaktar någon handledare Malin Nyberg för att eleven behöver lite stöttning.

Det är på lite darriga ben, som en del elever gör sin första apl, men det fungerar bra. Handledarna stöttar oss i det här.

– Det kan handla om att bara prata av sig. Det hjälper mycket. Handledarna uppskattar när vi kommer så här spontant för de har ofta fullt upp med sitt uppdrag med stora barngrupper och annat.

I kurser där en stor del innehåller apl så blir trepartssamtalet extra viktigt tillsammans med de uppgifter som eleverna har med sig.

– Det blir lite av ett detektivarbete att på trepartssamtalen översätta det som sägs av handledaren till innehåll i kursen. Eleverna gör verkligen ett kunskapshopp under apl.

Målet är att eleverna ska vara återkommande på en arbetsplats för att lära känna personalgruppen och barnen. Syftet är att det ska öka tryggheten.

– Tidigare försökte vi få till att eleverna skulle vara på olika platser för att ge en bredd. Men vi upplevde att det blev otryggt för eleverna. Att jobba i förskola och skola är väldigt relationsbetingat. Nu när de kommer ut på en ny period kan de bara ta vid då de känner barnen, sin handledare och övrig personal.

Gabriella Budak och Lukas Ördén har merparten av tiden varit på en varsin förskola i Salem men båda har provat på en annan arbetsplats under varsin treveckorsperiod. De har trivts på båda ställena men mest där de varit störst del av tiden.

– Som jag känner nu vill jag helst arbeta med yngre barn så det har varit bra med ett- till treåringar i Salem. Min plan är också att utbilda mig till förskollärare, säger Gabriella Budak.

– Jag vill jobba inom barnomsorgen. Kanske kan det bli på min apl-plats där jag redan har jobbat lite extra, säger Lukas Ördén och ser nöjd ut på en av bänkarna ute på skolgården.

Varje apl-period har sina ”egna glasögon”, berättar deras lärare. Den första perioden handlar om frågor kring lärmiljön och kursen lärande och utveckling och den andra om konflikthantering och kommunikationskursen.

För att apl ska bli bra gäller det att samtliga inblandade tar sin del av ansvaret, betonar Malin Nyberg. För snart sju år sedan satsade Salems kommun på att utveckla apl genom ett samverkansavtal.

– Kommunen tar nu ett större ansvar och betonar att apl är viktigt. De vill ha det här yrkesprogrammet i kommunen och inser värdet av att i förlängningen kunna anställa våra elever. Innan det här utvecklingsarbetet visste vi inte om man skulle få ut sina elever eller inte. Nu är alla garanterade platser i kommunala skolor och förskolor. Men vi har också elever hos fristående huvudmän.

Malin Nyberg är också anlitad för kurser i att utveckla apl via Skolverket och Stockholms universitet. Då träffar hon yrkeslärare från Mälardalen och Norrland.

– Många lärare berättar att deras huvudmän inte tar apl på allvar. Lärarna måste hålla många lektioner samtidigt med apl-perioderna. Ska arbetet bli bra så måste lärarna ges tid och på samtliga nivåer måste apl tas på allvar. Hinner jag besöka mina elever och får jag ut dem på apl? Det är frågor som tyvärr håller många yrkeslärare vakna på nätterna.