Yrkesprogrammen slår rekord i företagande

Det här läsåret slår UF-företagandet rekord. Totalt är det 43 738 gymnasieelever som driver företag inom Ung Företagsamhet. Det är en ökning med 2 846 elever jämfört med förra läsåret och den största ökningen sedan starten år 1980. Det visar ny statistik från organisationen Ung Företagsamhet.

Framför allt sker en stark ökning inom yrkesprogrammen. I år är det 16 112 elever inom yrkesprogram som driver UF-företag. Det en ökning med hela 2 008 elever jämfört med i fjol och motsvarar nästan hela den totala ökningen inom UF. 

Försäljnings- och serviceprogrammet samlar flest yrkeselever med totalt 4 133 unga företagare.

– Arbetet med UF ligger nära våra elevers program. De får möjlighet i olika kurser att öva teorin praktiskt och verklighetsnära, säger Sanjay Punj, yrkeslärare på försäljnings- och serviceprogrammet på Vallentuna gymnasium.  

Gy25 påverkar inte

Hans elever har UF i årskurs 3. De har bland annat arbetat med att nå ut till olika målgrupper via sociala medier, startat en podd om hedersproblematik och ett par elever har arbetat med ett företag som tillverkar parfymer.

Några kurser som Sanjay Punj får med i UF är entreprenörskap och företagande, personlig försäljning 2, praktisk marknadsföring 2, utvecklingsdesign, affärsutveckling och ledarskap. 

– Så det blir många yrkeskurser som eleverna läser i dag. Nu läser eleverna ämnen i och med Gy25 men grunden kommer att vara den samma. Jag tror inte att Gy25 påverkar UF negativt.

 Sanjay Punj ser stora värden med att arbeta med UF.

– Det ger mig mycket som lärare att se hur eleverna utvecklar ansvarstagande, samarbete och får ökat självförtroende. Att arbeta med riktiga produkter blir mer meningsfullt för många elever. En del motiveras av att skapa förändring i samhället och andra tänker mer på företagets vinst. Min roll blir coachande och handledande vilket är utvecklande. 

Företagande gynnar kvinnor

Tove Jarl, vd för Ung Företagsamhet, gläds över den stora ökningen när det gäller elever som nu driver företag på sina gymnasieprogram.

– Det är många parametrar som påverkar ökningen. Unga i dag är intresserade av företagande och branschfrågor. Vi ser allt mer att de ställer krav på att deras gymnasieskola ska driva UF-företagande, säger Tove Jarl.

Hon refererar även till forskning som visar att elever som har drivit UF-företag i större utsträckning startar företag senare i livet. Elever som har drivit UF har även färre arbetslöshetsdagar, högre lön i genomsnitt och blir oftare chef.

– Vi kan även se att UF-företagande är extra positivt för kvinnor och för elever som kommer från ett icke akademiskt hem. Till exempel är det många kvinnor som tar företagandet vidare efter UF-företagandet i skolan. Bland UF-företagen i skolan är det ungefär lika många kvinnliga VD:ar som manliga. Det hoppas vi ger effekt även inom näringslivet i stort när det gäller jämställdhet, säger Tove Jarl.

Programmen som ökar mest

Yrkesprogram med störst procentuell ökning i UF-företagande är VVS- och fastighet, vård- och omsorg, restaurang- och livsmedel, hotell- och turism samt Fordons- och transportprogrammen. Under en femårsperiod har UF-företagandet inom yrkesprogrammen ökat med nästan 4 000 elever.

Tove Jarl välkomnar att UF växer på yrkesprogrammen och att det ger många spännande företag där eleverna använder sina yrkeskunskaper.

– De har ofta affärsidéer som är nära kopplade till yrkesprogrammets bransch. Går man fordon så är det till exempel vanligt med däckbyte eller service.

Vård- och omsorgsprogrammet har ökat antalet elever som driver UF men har förhållandevis låg siffra med drygt 200 elever.

– Här skulle vi vilja se en förändring. När elever driver UF-företag på det programmet så tar dem fram innovationer, produkter och tjänster som behövs inom omsorgen och vården.