Yrkesprogrammen nedmonteras i Stockholm
Marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån arbetsmarknadens behov, menar Bo Karlsson från Nätverket för en likvärdig skola.
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade. Det är budskapet i en rapport från Nätverket för en likvärdig skola. I dagsläget har Stockholm som kommunal huvudman helt slopat tre yrkesprogram.
Trots efterfrågan på yrkesutbildade har antalet elever på yrkesprogrammen minskat kraftigt i Stockholm de senaste åren. Det visar en rapport från Nätverket för en likvärdig skola: ”Andelen Stockholmselever på yrkesprogrammen har sjunkit dramatiskt från 33 procent 2010 till 14 procent 2023. I stadens kommunala gymnasie-skolor är andelen nere under 9 procent!” De senaste två åren har andelen antagna till yrkesprogram ökat något i region Stockholm men totalt är ökningen mindre än en procentenhet.
I hela riket var det totalt 33 procent av eleverna som läste ett yrkesprogram 2023, alltså mer än dubbelt så hög andel jämfört med i Stockholm.
Vilka är de största hindren för att inte fler söker yrkesprogram i Stockholm?
– På ett sätt är det samma hinder som i landet i övrigt och främst i de större städerna. Det handlar om lägre status för yrkesprogram, skärpta antagningskrav och slopad högskolebehörighet från 2011.
– I Stockholm har staden satt sin tillit till att de fristående huvudmännen skulle göra jobbet men det har inte fungerat. Marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån arbetsmarknadens behov. Vinstdrivna huvudmän bör förbjudas, svarar Bo Karlsson från Nätverket för en likvärdig skola, tidigare rektor och tjänsteman i Göteborgs och Stockholms stad.
Matchar inte stadens behov
I Stockholm finns nu inget industritekniskt program med kommunen som huvudman. Det samma gäller för bygg- och anläggningsprogrammet samt VVS- och fastighetsprogrammet. Förra året hade de fristående gymnasieskolorna 83 elever på industritekniska programmet, 179 på bygg- och anläggningsprogrammet och 169 elever på VVS- och fastighetsprogrammet. I ytterligare fyra yrkesprogram har de fristående huvudmännen över 80 procent av antalet elever.
– Andelen elever i kommunala skolor minskar och totalt sett är antalet yrkeselever för få för att matcha stadens behov av yrkesutbildade, säger Bo Karlsson, som tidigare har arbetat som lärare och rektor.
Yrkesprogram ställer stora krav
En riskfaktor som lyfts fram i rapporten är att skolor med yrkesprogram är små.
– Yrkesutbildningar är ofta dyra utbildningar som kräver investeringar. Det fordrar stordrift om man ska få det att gå runt ekonomiskt. Alternativet är att tumma på utrustning vilken vi har läst om i medierna med hästutbildning utan häst samt elutbildning och fordonsutbildning med undermålig utrustning. Till det kommer en låg personaltäthet och låg andel behöriga lärare. Ett förslag i rapporten är att i Stockholm förlägga yrkesprogram till populära skolor.
– Ett exempel är när försäljnings- och serviceprogrammet flyttade till Bromma så steg antalet sökande direkt. Andra yrkesprogram ställer i och för sig större krav på lokaler och utrustning men då får vi sätta det i relation till att vi har för många elever som går på program som inte efterfrågas.
Ett annat förslag i rapporten är att avskaffa betyget F så att fler blir behöriga till gymnasiet. I dag är det omkring 16 procent som inte kommer in på ett nationellt program på grund av betyget F.
– Dagens system stänger dörrar för unga som skulle kunna växa in i och klara ett yrkesprogram. Tanken med Björklunds politik och GY11 var att sporra eleverna att anstränga sig i grundskolan men det har inte fått önskad effekt.
Skeptisk till nya skollagen
Från och med i år har skollagen ändrats så att arbetsmarknadens behov ska ges större inflytande vid dimensionering av gymnasieprogram. Bo Karlsson tror inte att det kommer att ge tillräcklig effekt för yrkesprogrammen.
– Lagen är lite tandlös. För kommunala huvudmän är det tvingande att samverka med minst två andra kommuner. Men några motsvarande krav finns inte för fristående huvudmän. I kommunerna finns nu oron över att om de drar ner på högskoleförberedande program så kommer de fristående gymnasierna att öka sina platser. Ett förbud mot vinstdrivande skolhuvudmän skulle vara en del av lösningen för att samplanera hela gymnasieutbudet.
- Rapportens titel är ”De yrkesinriktade gymnasieutbildningarna nedmontering och förfall, utvecklingen i Stockholm åren 2000 till 2024”. Författare är Bo Karlsson och Sten Svensson.
