Forskaren: Lärarna spelar stor roll för elevernas lön

Sverige är det enda landet i världen där vi har både vinstdrivande och icke vinstdrivande skolaktörer som får konkurrera på i princip lika villkor, vilket är något forskaren Petter Berg på Handelshögskolan har fördjupat sig i. Det som gör hans forskning unik, där även yrkesprogram inkluderas, är att han har använt en enorm mängd registerdata – information om cirka 400 000 elever – och följt dem över tid för att bland annat söka svaren på hur elever gör olika val: varför man väljer olika skolor och program och hur det påverkar den framtida lönen.

– Det jag hittar är att effekten av att gå på en friskola – om man ser till lön i framtiden – är negativ. Det sänker elevers framtida inkomster. Det handlar alltså om ett mått på livstidsinkomst. På så sätt kan vi peka på någon form av sambandseffekt av att ha gått på en viss typ av skola jämfört med en annan.

Hans siffror visar att av alla skolor som erbjuder yrkesprogram var cirka 53 procent vinstdrivande, medan motsvarande andel för skolor som erbjuder högskoleförberedande program var cirka 32 procent.

Där hittar jag att just lärarna spelar en väldigt stor roll.

En annan slutsats är att alla yrkesprogram inte leder till samma framtida utfall. Program som är riktade mot industri – som bygg och el – verkar leda till högre löner i framtiden, till skillnad från yrken inom service och äldreomsorg, exempelvis.

– Inte så förvånande kanske. Men en sak som är intressant är att de vinstdrivande friskolorna verkar vara mer specialiserade mot industrirelaterade program, vilket tyder på att friskolorna bidrar till ett ökat utbud av vissa yrkesinriktade program, säger han och tillägger att det inte är lika vanligt att kommunala skolor erbjuder industrirelaterade program.

– Om man utgår från mina beräkningar skulle det allra bästa för elever, när man pratar framtida lön, vara att gå ett yrkesprogram med inriktning mot industri, bygg eller el på en kommunal skola.

Olika faktorer

Det som är också är intressant, menar han, är att vinstdrivande och icke vinstdrivande friskolor verkar drivas av helt olika faktorer.

– För de icke vinstdrivande ser vi en negativ effekt på inkomst som förklaras helt av vilka program man tillhandahåller. De specialiserar sig i högre utsträckning på program som i genomsnitt är kopplade till lägre löner – som konst och humaniora, vilket vi ju vet påverkar inkomsten.

Genom att titta på skolelevers ansökningar har han försökt att ta reda på varför elever väljer de skolor och program de gör: är det skolans läge, programutbud eller något annat?

– Det jag hittar är att vi kan förklara väldigt mycket bara genom att titta på var skolan ligger och var eleverna bor. Avstånd, plats och programutbud verkar spela en väldigt stor roll. Det är förstås ganska självklart, men det kunde lika gärna ha varit så att det fanns en massa andra svårmätbara faktorer som också spelade in. Exempelvis att man vill plugga tillsammans med en viss typ av elever eller att elever vill komma åt glädjebetyg vilket vi vet är vanligare i fristående skolor.

Obehöriga lärare

Han har även undersökt hur lärartäthet och lärarkompetens påverkar elevernas framtid: hur många lärare det finns per elev och hur många som är legitimerade.

– Där hittar jag att just lärarna spelar en väldigt stor roll. De vinstdrivande friskolorna har färre behöriga lärare och det verkar kunna förklara huvuddelen av effekten på framtida inkomster.

Många lärare på yrkesprogram är obehöriga. Hur påverkar det eleverna?

– Där är det lite klurigt för det kan ju vara så att legitimerade lärare är viktigare på vissa utbildningar än på andra. Det är egentligen ingenting som jag kan säga så mycket om i min studie, men det är möjligt att det skulle kunna vara så.

Hans resultat berör många heta politiska frågor. Petter Berg poängterar att han är forskare och inte vill ställning.

– Det är upp till politikerna att väga mina slutsatser mot varandra när man utformar systemet.

Slutligen berättar Petter Berg att det verkar som att det marknadssystem vi har i dag har två sidor.

– På den ena finns effekterna på elevernas framtida utfall – till exempel lön. På den andra sidan finns en skolmarknad som är väldigt mottaglig för efterfrågan. Och här är det tydligt att vinstdrivande friskolor är mycket lyhörda för efterfrågan.