Yrkeslärare välkomnas till ny forskarskola

Snart startar en ny forskarskola om yrkesdidaktik: FYSALIS – Forskarskolan för yrkesdidaktik och skola, arbetsliv och lärarutbildning i samverkan. Satsningen riktar sig till blivande lärarutbildare och rekryteringen av doktorander pågår just nu. 
– Vi hoppas förstås att yrkeslärare ska söka tjänsterna, men det går givetvis bra att ha ämneslärarbakgrund eller vara speciallärare eller ha annan relevant bakgrund, säger Daniel Alvunger, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

Många utmaningar

Linnéuniversitetet är koordinator för forskarskolan. Totalt deltar fem lärosäten i satsningen: Högskolan i Kristianstad samt universiteten i Umeå, Malmö och Stockholm. 

Målet är att forskarskolan ska bidra till att säkra och utveckla framtidens yrkesutbildning och yrkeslärarutbildning, berättar Daniel Alvunger.

– Det finns ett behov av forskningsgrundad yrkesdidaktisk kompetens, och här finns många utmaningar. Yrkeslärare arbetar inom väldigt olika program, vilket gör att det också finns ett behov av att diskutera vad som kan fungera som ett sammanhållande kitt i undervisningen inom yrkesämnen.

Tre olika inritningar

Tanken är också att höja medvetenheten om frågor som är viktiga för både blivande och för redan verksamma yrkeslärare – och ge yrkeslärare det stöd som behövs.

– Forskarskolans forskning kommer att bedrivas i nära dialog med både skolor och arbetsliv och omfattar bland annat studier av hur yrkesutbildningar har vuxit fram i olika tider, samhällen och internationella sammanhang.

 Forskarskolan kommer att bygga på tre forskningsområden. Ett av dem har en tydlig yrkesdidaktisk inriktning.
– Det kan handla om frågor om hur elever formas av utbildningen och utvecklar sin yrkesidentitet, samt hur undervisning, lärande och bedömning går till i praktiken. 

Ett annat område handlar om socialiseringsprocesser.
– Exempelvis hur man skapar sin identitet inom ett yrke. Här kommer man mer in på olika typer av yrkeskulturer. Det kan handla om frågor som rör genus och kön, klassperspektiv och identitet, men också om hur man tar till sig olika arbetspraktikers jargong, säger han och nämner manligt kodad jargong bland eleverna som ett exempel.

Temat socialisering kan också handla om demokratisk fostran – vad det är som främjar eller hindrar ett demokratiskt deltagande på yrkesprogram och hur man kan arbeta för att utveckla ett kritiskt tänkande och forma goda samhällsmedborgare.

Yrkesläraryrket förändras

Forskning om yrkesutbildning är i dag underrepresenterad, konstaterar han återigen. Personligen ser han ett stort behov av mer kunskap inom temat socialiseringsprocesser och hur lärares undervisning och kursinnehåll kan stödjas utifrån yrkeskulturers normer och värderingar, och för ett hållbart arbetsliv.
– Sexuella trakasserier i yrket är ett exempel. Det kan vara en svår situation. Som kollegor till mig har visat är det något som inte har uppmärksammats i särskilt hög grad på yrkesprogrammen, och då är det ju intressant varför det är så – och hur man kan stötta lärare i det här.

 Daniel Alvunger poängterar också att yrket som yrkeslärare förändras, precis som alla andra yrken. Något som troligen kommer att speglas i de områden som doktoranderna väljer att fördjupa sig i, exempelvis det växande kravet på yrkesteoretiska kunskaper.
– Men det kan också handla om digitalisering och AI, som hela tiden påverkar undervisningen. Ett annat intressant forskningsområde är APL – till exempel hur vi bättre kan förstå relationen mellan handledare och elev, och mellan lärare och handledare.

Politiska förändringar

Forskarskolans tredje tema berör yrkesprogrammen ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv, både i Sverige och internationellt.
– Då handlar det om hur yrkesutbildning styrs och vilka olika modeller som finns internationellt. Men också om politiska förändringar och hur de har påverkat yrkesutbildningarna. Det är fascinerande eftersom yrkesutbildningar ofta ligger i bräschen för det politiska intresset för arbetslöshet – därför blir det också ett slags reformpolitiskt perspektiv.