Källa: Skolverket.
VVS i lönetopp – barn och fritid längst ner
Arbetsmarknaden värderar högskoleförberedande utbildning högre än yrkesutbildning, i snitt, konstaterar Anders Håkansson på Skolverket.
Nyheter Gymnasievalet påverkar löneinkomsten tydligt. En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Skolverket har undersökt hur gymnasial utbildning värderas på arbetsmarknaden. Rapporten pekar på att högskoleförberedande utbildning på gymnasienivå tycks värderas högre än mer inriktad yrkesutbildning. Sammanfattningsvis visar rapporten – Lönepremie på gymnasial utbildning – en analys av gymnasiala utbildningars lönenivåer på arbetsmarknaden - hur lönepremien varierar mellan olika gymnasieutbildningar.
– Vi ser i vår analys att personer som gick ett högskoleförberedande program under 90-talet och 00-talet generellt fick en något högre lönepremie än de som gått yrkesprogram. Detta gäller för personer som endast har en gymnasial utbildning och inte har studerat vidare på exempelvis högskola. Det är en indikation på att arbetsmarknaden har värderat generell utbildning på gymnasial nivå lika högt eller högre än specifik yrkesutbildning, säger enhetschefen Anders Håkansson i ett pressmeddelande från Skolverket.
Rapporten visar att utbildning inom ekonomi ger den mest positiva löneutvecklingen, det vill säga den minsta löneskillnaden jämfört med eftergymnasial utbildning. Trots det har
Skolverket i olika analyser pekat på att ekonomiprogrammet är stort i förhållande till arbetsmarknadens behov.Bland yrkesprogrammen är det el- och energiprogrammet samt VVS som ger bäst löneutfall. De ligger strax efter ekonomiinriktningen. Utbildning inom barn och fritid är det program där individerna har lägst löneinkomst efter avslutade studier. Personer som har gått ett högskoleförberedande program – men inte studerat vidare – har i snitt högre lön än de som gått ett yrkesprogram. Skillnaden uppgår till omkring 40 000 kronor per år.
– Vi hoppas att vår rapport kan bidra med kunskap om hur olika gymnasiala utbildningar värderas på arbetsmarknaden, säger Anders Håkansson.
Efterfrågan förändras
I studien inkluderas alla personer födda 1975–1990 som var folkbokförda i Sverige den 31 december 2022. Det innebär att vissa av individerna i den här studien slutförde sin utbildning för cirka 30 år sedan. Tolkningen av data behöver därför ske med försiktighet. Dessutom har både gymnasieskolan, dess utbildningar, arbetsmarknaden och dess efterfrågan förändrats.
– Även om resultatet i den här rapporten visar på att det finns tecken på att arbetsmarknaden värderar generell utbildning lika högt eller högre än yrkesutbildning så är det inte säkert att en utbildning från ett högskoleförberedande program i gymnasieskolan är lika gångbar på dagens arbetsmarknad som den var för 30 år sedan, säger Anders Håkansson.
