Standardiserade yrkesprov väcker många frågor
Forskaren Anders Ingwald ser både möjligheter och utmaningar med nationella yrkesprov på gymnasiets yrkesprogram.
Nyheter
Yrkesprov väntas ingå på alla yrkesprogram framöver. En utmaning blir att anpassa proven till de olika yrkesutgångarna, menar forskaren Anders Ingwald.
– Det blir en grannlaga uppgift att ta fram proven, säger han.
I början av året presenterade regeringen sin lagrådsremiss med förslag om att yrkesprov ska ingå på alla yrkesprogram. Yrkesprovet ska ersätta gymnasiearbetet och tas fram av Skolverket i samarbete med berörda branscher.
Ett syfte med förändringen är att motverka kompetensbristen av yrkesutbildade genom att få fler att söka yrkesprogram. Yrkesproven ska även bidra till att höja kvaliteten och likvärdigheten i yrkesutbildningar samt öka elevernas motivation.
Ökad likvärdighet
Anders Ingwald, forskare och yrkeslärarutbildare, vid Linnéuniversitetet, ser både plus och minus med att införa yrkesprov.
– Fördelen är att yrkesproven skulle kunna utveckla samarbetet mellan skola och arbetsliv. Den intentionen är bra tillsammans med att nå ökad likvärdighet. En annan väg att gå hade varit att utveckla styrdokumenten för gymnasiearbetet för att öka likvärdigheten, säger han.
När det gäller förhoppningen att öka attraktiviteten genom yrkesprov är Anders Ingwald lite tveksam.
– Man har ju jämfört med andra länder men en viktig sak är ju hur det ser ut innan/ser ut nu?. I Sverige har vi gymnasiearbetet. I de gymnasiearbeten som har varit bra har branscherna varit engagerade och det har funnits en bra koppling till arbetslivet. Eleverna har visat att de är förberedda för sitt arbetsområde. Men en fördel med är att yrkesprovet ska bli standardiserat och lika, säger han.
Hur tror du att yrkesproven kan komma att utformas?
– Jag ser framför mig en praktisk och en teoretisk del. Det blir en grannlaga uppgift att ta fram proven. Här är det viktigt med samverkan mellan skola och de olika branscherna. De nationella programråden och branschorganisationerna kan vara till hjälp, säger han och konstaterar att även skolan och lärarna behöver vara aktiva i framtagningen av provet.
– Men för att få proven lika över hela landet behöver Skolverket organisera arbetet. Jag misstänker att det blir tidskrävande och att det får ta tid för att det ska bli bra.
Det finns ju APL där eleverna har kontakt med arbetslivet – behövs det även yrkesprov?
– Ja, det behövs något mer. APL har fokus på lärande även om det sker på en arbetsplats. Dagens gymnasiearbete och det framtida yrkesprovet ska visa på kunnande. Både APL och gymnasiearbetet kan se väldigt olika ut för samma program. Med normerade yrkesprov vill man nå ökad likvärdighet i yrkesprogrammen.
Regeringen har flaggat för att det kan bli tidskrävande att få fram alla yrkesprov och öppnar för att gymnasiearbetet kan få vara kvar, men bara i undantagsfall. En utmaning blir att anpassa proven till bredden i yrkesprogrammen och de olika yrkesutgångarna, menar Anders Ingwald.
– Till exempel de som går vårdutbildningar. De kan arbeta på många olika ställen efter gymnasiet så det gäller att hitta yrkesprov som är relevanta för alla utgångar.
Större flexibilitet
I lagrådsremissen framgår att yrkesprovet kan överlämnas på entreprenad. En skolhuvudman kan låta en annan kommunal eller enskild aktör hantera proven.
– Det kan ge en ökad flexibilitet om man går en utbildning på en liten ort. Då kan man gå kvar på den skolan och välja det yrkesprogrammet och inriktningen där.
Enligt lagrådsremissen ska yrkesprov införas hösten 2028 på yrkesprogram i gymnasieskolan, samt i anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Tidsplanen är att ändringar i skollagen om undervisning på entreprenad föreslås träda i kraft den 1 juli i år.
LÄS MER:
