När 20 år i yrket inte räcker

Många kroknar i valideringsprocessen till yrkeslärarutbildningen. Det vill säga när den sökande ska dokumentera tidigare yrkeserfarenheter, som sedan ligger till grund för en bedömning av en branschbedömare. Det berättar David Lundgren, sakkunnig inom validering och bedömare inom transportområdet.

– Jag har träffat nyexaminerade yrkeslärare som har sagt att själva utbildningen var betydligt enklare än valideringsprocessen. Det kan vara väldigt mycket dokumentation, säger David Lundgren.

Den största textmängden han har stött på bestod av 29 sidor. 

– Det enda jag behöver för att kunna göra en exakt bedömning är egentligen uppgifter om utbildningar, anställningar, arbetsuppgifter, antal år i yrket samt eventuella övriga erfarenheter.

Yrkesskicklighet är konsten att hantera det oväntade – även om man kanske inte vet varför.

Men så ser det inte ut i dag. Valideringsprocessen kan även se olika ut vid olika lärosäten, vilket inte gör det helt rättvist, enligt David Lundgren.

– Att lärosätena har olika system beror mycket på att man har olika förhållningssätt till yrkesvalidering, vilket grundar sig i skilda synsätt på kunskap.

Universitets- och högskolerådet (UHR) tillhandahåller valideringsverktyget Valda. Det kräver ingående skriftliga beskrivningar av tidigare yrkeserfarenheter, som sedan granskas av experter inom respektive ämnesområde. David Lundgren beskriver Valda som en ”väldigt akademisk skrivbordsvalidering” som vilar på en detaljerad kunskapssyn.

– Där är det viktigt att varenda kunskapskrav är framskrivet i text. Det ska vara rättssäkert, och då anser man att det krävs mycket dokumentation. Ju mindre expert valideringsbedömaren är inom området, desto tryggare känner man sig med mycket text i stället för lite, säger han.

Text tillför inte särskilt mycket för en expert, anser David Lundgren.

– Dessutom blir det svårt att avgöra autenticiteten i berättelsen. Är det självupplevd erfarenhet eller uppdiktad?

Ett annat valideringsverktyg som lärosätena kan använda sig av heter ValiWeb.

– Det systemet kräver mindre text av de sökande, utifrån principen att en expert känner igen en annan expert genom att se vilka utbildningar, arbetsgivare och antal år i yrket den sökande har haft.

Fokus på det ”mellanmänskliga”

David Lundgren fokuserar främst på den sökandes livs- och yrkesberättelser i sitt bedömningsarbete. 

– Men jag tvingas röra mig mellan båda de här kunskapssynerna eftersom jag är bedömare både för Valda och ValiWeb. Det som är mest intressant för mig som bedömare är hur man hanterar det ”mellanmänskliga”; dilemman och tyst kunskap, inte bara att man har gjort något. Yrkesskicklighet är konsten att hantera det oväntade – även om man kanske inte vet varför, säger han.

De sökande som har lätt att uttrycka sig i skrift har en stor fördel i Valda.

– Jag har träffat de som inte ens skrivit en inköpslista på 15 år, så det ena systemet gynnar den som kan skriva. Det är det som är lite tokigt. Vi har ett samhälle som skriker efter yrkeslärare men ändå krävs det 20 sidor text för att bevisa sina kunskaper, vilket 20 år i yrket redan har bevisat. 

Kraven minskar inte

Att kraven på dokumentation skulle minska är inte troligt, enligt David Lundgren.

– Då måste man våga förändra sin kunskapssyn, vilket tar förfärligt mycket tid och kraft och under den tiden har vi förlorat många yrkeslärare på vägen, säger han.

Behovet av yrkeslärare ökar och Sveriges Lärare vill att det nuvarande undantaget från legitimation för yrkeslärare ska tas bort.

– Men många tycker att man ska ha ännu mer strukturerande mallar. Fast då har man inte insikten att yrkeskunnande är otroligt individuellt. Varje liv är unikt.