Regeringen backar om nya yrkesprogram

Regeringen väljer att backa från förslaget om nya gymnasiala yrkesprogram med lägre studietakt och mindre undervisning i teoretiska ämnen. När lagrådsremissen ”Bättre villkor för yrkesutbildning” nu presenteras finns idén inte längre med.

– Det mötte väldigt, väldigt stark kritik. Både från fackföreningar och från näringslivsorganisationer. Därför har vi valt att inte ta det vidare, säger gymnasieminister Lotta Edholm (L) till tidningen Altinget.

Skeptiska lärare

Yrkeslärarna Eva Bida och Magnus Fast på Torekällsgymnasiet var båda skeptiska när förslaget om nya yrkesprogram presenterades, vilket framgick i en debattartikel i tidningen Yrkesläraren:

”En av de största utmaningarna vi ser är hur teoretiska inslag hanteras i yrkesutbildningen. I dagens yrkeskurser ingår redan mycket teori, som planering, dokumentation och utvärdering i både tal och skrift. Om eleverna antas till yrkesskolan utan förkunskaper i exempelvis svenska och matematik kan detta skapa svårigheter att tillgodogöra sig utbildningen fullt ut. Yrkesutbildningar kräver goda teoretiska kunskaper för att kunna omsättas i praktiken.”

Eva Bida och Magnus Fast såg dock även vissa fördelar med förslaget.

”Trots utmaningarna kan yrkesskolan vara en lösning för att minska sysslolöshet bland ungdomar. I exempelvis Södertälje står många elever utan behörighet till gymnasiets nationella program. För dessa ungdomar kan yrkesskolan bli en möjlighet att hitta en väg till sysselsättning och en framtid på arbetsmarknaden.”

En annan lösning, i stället för nya yrkesprogram, enligt Lotta Edholm, är att se över introduktionsprogrammen, bland annat frågan om elever som inte når behörighet bör få mer yrkesämnen och mindre teori.

Vill införa nationellt yrkesprov

Medan förslaget om nya yrkesprogram skrotas, går regeringen vidare med flera andra delar av utredningen. Ett av de mer genomgripande förslagen är att ersätta dagens gymnasiearbete på yrkesprogrammen med ett nationellt yrkesprov, som Skolverket ska utforma i nära samarbete med berörda branscher.

Enligt Lotta Edholm skulle en lösning dels bidra till större likvärdighet mellan utbildningar i olika delar av landet, dels ge arbetslivet ett tydligare inflytande över proven så att de bättre motsvarar vad branscherna faktiskt anser att eleverna behöver kunna.

– För att möta kompetensbristen behöver Sverige fler yrkesutbildade personer. Därför inför vi yrkesprov i gymnasieskolans yrkesprogram, vilket kommer att höja kvaliteten och ge tydliga signaler till arbetsgivare om elevernas yrkeskunnande. Vi förbättrar också möjligheterna för huvudmän att kunna erbjuda ett brett utbud av yrkesutbildningar, vilket gör att färre elever behöver flytta för att kunna gå den utbildning de önskar, säger gymnasieminister Lotta Edholm i ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet.

En tidigare utredning föreslog att yrkesprovet skulle införas redan våren 2028, men regeringen flyttar nu fram införandet till höstterminen samma år.

Möjliggör smala utbildningar

Lagrådsremissen öppnar också för att undervisning i yrkesämnen ska kunna läggas ut på entreprenad till en offentlig huvudman. I lagrådsremissen framgår det att syftet är att göra det lättare att erbjuda smala utbildningar, och samtidigt göra det möjligt för elever att läsa vissa yrkesmoment i en annan kommun än den där de går sin vanliga gymnasieskola.