AI får fler att välja yrkesprogram

Anders Håkansson, expert på Skolverket, och Pontus Slättman, vd för WorldSkills Sweden, välkomnar det ökade intresset för yrkesprogram. Foto: Skolverket, WorldSkills Sweden Och Stock adobe.

För tredje året i rad ökar antalet sökande till yrkesprogrammen. Varför? Många välkända orsaker samspelar, men vd. Pontus Slättman på WorldSkills lyfter också fram en ny:
– Elever vill bli något som inte kan ersättas av AI.

Skolverket meddelade häromveckan att av 133 000 elever som sökte ett nationellt program inför nuvarande läsår var det 39 procent som valde ett yrkesprogram – en ökning med 1,4 procent. Något tidningen Yrkesläraren har skrivit om.

– Att den ökande trenden håller i sig är verkligen glädjande, svarar Pontus Slättman i ett mejl.

WorldSkills Sweden är ett samarbete mellan Svenskt Näringsliv, LO och staten. Uppdraget är att ”höja attraktionskraft, status och kvalitet” på yrkesutbildningarna.

Man tycks vara på väg att lyckas.

– Bakom framgången ligger en rad åtgärder och en kraftsamling över tid hos utbildningens intressenter. Staten, branschorganisationer, företag, utbildningsanordnare och vi på WorldSkills Sweden signalerar tydligt att behovet av yrkesutbildade är stort.

Föräldrar mer villiga

Han lyfter också betydelsen av att högskolebehörigheten infördes igen 2023, efter att det varit ett valfritt tillägg från 2011.  Sedan två år behöver elever aktivt välja bort de högskoleförberedande kurserna, i stället för som tidigare då de aktivt behövde lägga till dem. Det har i sin tur lett till att både eleverna och deras föräldrar i högre grad ser dessa utbildningar som ett alternativ som håller alla dörrar öppna.

Därtill nämner Pontus Slättman AI. Utvecklingen av artificiell intelligens går blixtsnabbt och debatten är intensiv kring vilka yrken som kommer att påverkas mest – och det handlar i högre grad om akademiska yrken än de yrken eleverna utbildar sig till på yrkesprogrammen.

– Eleverna tänker på sina framtida jobb, det kan vara viktigt för en del av dem att inte utbilda sig till något som kan ersättas av AI.

Två förklaringar

Skolverkets expert, enhetschef Anders Håkansson, tror på två huvudsakliga förklaringar till ”den glädjande nyheten”att fler väljer yrkesprogrammen. Även han pekar på den återinförda högskolebehörigheten och de ökade kraven på huvudmännen att justera utbudet av utbildningsplatser efter arbetsmarknadens behov.

– Om en kommun kan erbjuda flera platser på exempelvis byggprogrammet så ökar chanserna att fler elever söker sig dit. Intresset för ett program beror både på utbud och efterfrågan.

Vad tror du om att AI kan ha påverkat en del elever att välja bort teoretiska program?

– Svårt att säga, men det låter som en rimlig teori. Elever påverkas av den rådande samhällsdebatten.

En del föräldrar propsar på att barnen ska gå högskoleförberedande program för att det anses ge högre status och fler valmöjligheter. Har den typen av påtryckningar minskat?

– Det vet vi inte, däremot vet vi att elever i hög grad påverkas av föräldrarnas åsikter och deras egna yrkesval. Kanske har det sjunkit in hos fler föräldrar att alla elever får högskolebehörighet.

Många har bidragit

Liksom Pontus Slättman är han övertygad om att en rad olika aktörer bidragit till vändningen, inte minst arbetsmarknadens parter.

– Det har betydelse när arbetsgivare kommer till skolan och bygger upp en förståelse för olika yrken.

Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning vid Svenskt Näringsliv, säger till Tidningen Näringslivet att han förstås välkomnar utvecklingen men att ”ökningen är för långsam och sker från för låga nivåer”.

Anders Håkansson har förståelse för frustrationen, vissa branscher är i akut behov av arbetskraft. Samtidigt måste man inse svårigheterna med att få till en snabb ökning.

– Gymnasieskolan är trögrörlig, i synnerhet yrkesprogrammen. Att utöka antalet utbildningsplatser är en dyr affär för program som har speciella behov av lokaler, personal och utrustning. Man vill inte stå där med tomma platser, utökningen måste göras i varsam takt.

Ljusning i byggsektorn

Det program som ökat allra mest i popularitet är det nya programmet frisör och stylist (23 procent), en ökning som Skolverket varnar för då man bedömer att arbetsmarknaden inte kommer att kunna suga upp allihop. Därefter kommer, i popularitet, bygg och anläggning samt el och energi (bägge10 procent), två utbildningar där det finns goda utsikter till jobb.

– Byggsektorn går fortfarande trögt, men man kan trots allt skönja en ljusning som också elever kan ha uppfattat. Därtill är både bygg och el två program som varit populära länge.

Inom vilka program finns det störst behov av nya sökande?

– Vård och omsorg och det industritekniska programmet. När vi undersökte behoven 2023 svarade arbetsgivare i samtliga 21 län att behoven av arbetskraft kommer att öka. Och den bilden kan ha förstärkts ytterligare sedan dess.

LÄS ÄVEN:

Rekordintresse för yrkesprogram

Skolverket: För många elever vill bli säljare