Yrkesprogrammen som universallösning?
Krönika Yrkesprogrammen förväntas lösa allt från kompetensbrist till integration – ofta utan att förutsättningarna finns på plats. När kraven ökar men tid och stöd uteblir hamnar ansvaret hos yrkeslärarna, skriver Anna-Karin Hallonsten.
I vilken utsträckning kan en skolform förväntas hantera samhällsproblem? I debattartikel efter debattartikel ställs stora förväntningar på yrkesprogrammen. De ska minska arbetslösheten, lösa kompetensbristen i näringslivet och bidra till integration. Är det uppdraget rimligt? Nej, i alla fall inte om förutsättningarna saknas. För bakom varje förändring finns yrkeslärare som förväntas få ekvationen att gå ihop, utan fler timmar och utan mer stöd.
Förre teoretiska ämnen
I slutet av 2024 presenterade regeringen ett förslag om en ny typ av yrkesprogram, som bland annat lyfts fram som en möjlig lösning på dagens kompetensbrist. En treårig utbildning med betydligt färre teoretiska ämnen och med lägre krav på förkunskaper. Kort efter att utredningen presenterades publicerade vi debattartiklar av fyra yrkeslärare på vår webb Vilärare.se. Samtliga var ense om en mängd tuffa utmaningar: ”Om eleverna antas till yrkesskolan utan förkunskaper i exempelvis svenska och matematik kan detta skapa svårigheter att tillgodogöra sig utbildningen fullt ut” skrev yrkeslärarna Eva Bida och Magnus Fasth på Torekällgymnasiet i Södertälje.
Uttrycka sig i skrift
En av förmågorna som ligger inom ramen för teoretiskt kunnande är att kunna skriva och uttrycka sig i skrift. Och just det har vi granskat i det här numret, med hjälp av enkätsvar från 2 452 svarande lärare. Drygt en tredjedel svarar att en majoritet av deras elever inte behärskar grundläggande skrivregler. För yrkeseleverna, varav många ska ut i serviceyrken, kan det bli ett problem – något som blev extra påtagligt i mitt samtal med Karolina Karlsson som arbetar som vård- och omsorgslärare i Kalmar. Inom vården kan skriftlig kommunikation vara livsviktigt, betonar hon. För blir det fel i en patientjournal … Ja, då kan det gå riktigt illa.
- Anna-Karin Hallonsten är redaktör på tidningen Folkhögskolan.
LÄS MER:
