Nyberg: APL är undervisning, inte ett avbrott från den
Krönika Allt för ofta behandlas APL som ett sidospår, något som sker bortom undervisningens ramar. Men så länge lärarnas tid äts upp av administration och orimliga scheman riskerar kvaliteten i yrkesutbildningen att urholkas. Det är dags att vi börjar se APL för vad det är: en central del av elevernas lärande, skriver Malin Nyberg.
Jag vågar nog påstå att vi lärare trivs som sämst när andra arbetsuppgifter slukar arbetstid och tar tid från undervisningen. Jag vågar nog också påstå att när vi får tid att ägna oss åt undervisning, så trivs vi som bäst. Dagligen konkurrerar undervisningen med orimliga scheman, snedvridna tjänstefördelningar, mentorskap, administration, elevärenden och möten – ja, listan kan göras lång. Som lärare har jag genom åren ofta upplevt att jag fått kämpa för att undervisningen ska få ta plats och prioriteras. Undervisning kan definieras på många olika vis, ett är att undervisning är en planerad, målinriktad och styrd aktivitet för att främja lärande. För att undervisningen ska vara av god kvalitet behöver den alltså vara planerad. För planering krävs tid: tid att läsa på, tid till att hålla sig uppdaterad i ämnet och tid att anpassa undervisningen till elevgruppen. Det behövs också tid att få planera och följa upp undervisningen tillsammans med sina kollegor.
Samarbete och insyn
Vi yrkeslärare vet att APL är en viktig del av vår undervisning – men ibland glöms det bort att det faktiskt är undervisning, fast på en arbetsplats. När vi förlägger moment till en arbetsplats är det fortfarande vi som ansvarar för att lärandet ska vara målinriktat, planerat och ha god kvalitet. Det kräver också tid, samarbete och insyn. APL med kvalitet uppstår inte av sig självt. Det förutsätter att vi ges utrymme att följa upp och forma lärandet även när det sker på en arbetsplats. Först då blir APL det den är tänkt att vara – en levande del av vår undervisning, inte ett avbrott från den.
Länge har rektorer och huvudmän kunnat fösa på oss alla möjliga arbetsuppgifter och tjänstefördelningar som gjort att många lärare dagligen fått nedprioritera undervisningen för att ge plats åt annat. Frågan är om det kommer få fortsätta?
Handlar om eleverna
Jag sätter mitt hopp till Gy25. I förarbeten och stödmaterial till Gy25 skrivs det tydligt fram att undervisningen ska prioriteras och att den har stor betydelse för kvaliteten i utbildningen. Jag sätter också ett visst hopp till utbildningsminister Simona Mohamsson som under sommaren i en debattartikel till Sveriges Lärare skriver att: ”Som utbildningsminister vill jag vara tydlig med att scheman utan planeringstid måste försvinna.” Jag hoppas att det här inte bara blir tomma ord. Jag hoppas verkligen att våra skolledare börjar se det som vi ser varje dag – att god undervisning, även ute på APL, kräver tid, närvaro och verkliga förutsättningar. Att det faktiskt finns en direkt koppling mellan tjänstefördelningen, hur tung vår arbetsbörda är och vilken kvalitet undervisningen får. Vill vi ha starka yrkesutbildningar och elever som lyckas – då måste vi också börja prioritera lärarnas villkor på riktigt.
LÄS ÄVEN:
