Forskning: Så blev APL mer framgångsrik

För två år sedan inledde yrkeslärarna på Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå ett projekt för att utveckla undervisningen på det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) på lärlingsutbildningarna samt skolförlagda bygg- och anläggning. Projektet sker i samverkan med forskare från Umeå universitet och har finansierats av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Ingemarssons stiftelse. I början identifierades elevernas svårigheter. Sedan har lärarna fått stöd av experter i arbetet med eleverna, bland annat av rådgivare från SPSM.

 – Våra specialpedagoger, som är guld värda, är också med för att kunna gör anpassningar mot APL. Vi har på senare tid sett allt fler elever som har luckor studiemässigt och en del har brister i den sociala kompetensen som yrkena efterfrågar, säger Maria Markgren, som är projektledare och yrkeslärare i barn- och fritidsämnen på skolan.

Startat egen handledarfortbildning

Maria Markgren menar att det behöver tydliggöras för eleverna vad som förväntas i yrkesrollen och hur de ska genomföra sina arbetsuppgifter. Inte minst då eleverna genomför halva sin utbildning ute på arbetsplatser.

– Handledarna behöver också mer stöd från skolan. Vi har därför startat en handledarfortbildning som dels tydliggör vilka elever de kan förvänta sig, dels ger verktyg för deras handledarroll. Bland annat innehåller den information om NPF-diagnoser och vad de eleverna kan behöva. 

Orkar och hinner handledarna med det här?

 – Jo, fortbildningen är uppskattad av olika yrkesgrupper. Skellefteå kommun ska nu arbeta fram en kommunövergripande handledarfortbildning där vårt innehåll ska ingå. Den ger konkreta verktyg för handledning av elever, som kan ha svårt att vara självgående. Ett exempel är att det behövs tydlighet i instruktioner, svarar Maria Markgren.

I yrkeslärarnas projekt ingår bland annat en kartläggning av eleverna. Eleverna får bland annat kryssa i tummen upp eller tummen ner för påståenden som: jag vet vad jag förväntas göra på min APL, jag tycker att det är lätt att ställa frågor till min handledare och jag vill att min handledare säger till när jag gör rätt när jag arbetar själv. Eleverna får även ange vilka stöd de behöver för att lyckas på APL, till exempel muntliga instruktioner eller bildstöd.

– Det har varit en stor framgångsfaktor för att få en fördjupad dialog med eleven om elevens egna lärande.

I projektet har eleverna en checklista där det på detaljnivå framgår vad som förväntas i arbetet. Ett exempel från hotell- och turism är att kunna navigera i bokningssystemet. En framgångsfaktor i projektet är att eleverna utvecklats i att hitta en strategi för eget lärande. Något som gör APL mindre sårbart oavsett handledare. Ett exempel är en checklista som görs och följs upp under APL och som sedan utvärderas. På bygg- och anläggningsprogrammet ska eleven till exempel inför APL skriva ner vilka verktyg som behövs för en speciell uppgift, några moment som känns osäkra och vem som eleven kan fråga om hen fastnar i ett specifikt moment. När uppgiften är utförd ska den även utvärderas av eleven.

Förbättrat trepartssamtalen

Det senaste året har yrkeslärarna arbetat mycket med att utveckla elevernas kommunikation och interaktion med andra vuxna.

– Det är inte helt naturligt för alla hur man kommunicerar, och visar med kroppsspråk att man förstått eller visar intresse och engagemang. 

 Projektet har även utvecklat trepartssamtalen.

– Nu när vi har en stödstruktur om vad eleven ska göra så blir trepartssamtalet mycket fylligare och mer formativt. Ett exempel på en sådan stödstruktur kan vara på vilket sätt en elev med APL på en förskola kommunicerar och interagerar med vårdnadshavarna. Att visa att det är kul när barnet kommer i hallen och att säga hej och söka ögonkontakt med föräldern och barnet. 

Hur går det att anpassa ert APL-verktyg så att det passar för de olika programmen och de skiftande arbetsplatserna?

 – Det har varit en utmaning men eleven får tillsammans med handledaren skapa en egen stödstruktur med vårt verktyg som grund. Ett exempel på hotell och turism är vilket stöd som behövs i att stå i receptionen och att göra i ordning ett hotellrum.

En lärdom för lärarna under projektet beskriver Maria Markgren som att de har blivit tydligare i vad eleverna ska göra. 

–  Vi blir mer exakta i undervisningen inför APL både när det gäller yrkesdelarna som ingår i programmet och kommunikationen med handledare och andra vuxna på arbetsplatsen.

Maria Markgren undervisar på barn- och fritidsprogrammet. Hennes elever i trean har varit med under hela projektets gång, och därmed varit med när material och arbetssätt har förändrats.

 – De uppskattar det utvecklade materialet samt stödet som vi ger genom projektet. Det behövs då deras APL-platser är olika om man jämför med förskola eller LSS-boende. Utvärderingen är hundra procent positiv från elever och handledare. Eleverna uppfattar snabbare vad de ska göra och handledarna upplever att eleverna blivit mer självgående. 

Forskning om anpassningar och stöd

Tord Göran Olovsson och Johan Hansson är forskare vid Umeå universitet, som samverkar i projektet om APL.

– Betoningen är på anpassningar och stöd för att utveckla APL. Vi håller på med en artikel om hur lärarna stöttar före och under APL. En viktig del i projektet är att utveckla samverkan mellan handledarna och skolan, säger Tord Göran Olovsson.

Han berättar att det inte finns så mycket forskning om framgångsfaktorer på APL.

– Men det börjar komma en del på senare tid.

En utmaning för eleverna menar han kan vara kraven på en del arbetsplatser.

– För vår del fokuserar vi mest på lärare och handledare. Men för eleverna kan det på vissa arbetsplatser vara ett högt tempo där ekonomin är i fokus. Det vi märker hos både handledare och lärare är att de är engagerade i att stötta eleverna.