
Läraren Lennart Andersson med före detta eleven Viktor Johansson. Foto: Privat
Betyg Sveriges lärarkår jobbar nu i pressat tempo - med olika lösningar - för att kunna sätta betyg innan sommaren på sina avgångselever i gymnasiet och grundskolan. På gymnasiet måste kurserna och gymnasiearbeten vara slutförda innan slutbetyg/gymnasieexamen kan skrivas under.
På Bäckadalsgymnasiet i Jönköping tar lärarna nu in elever på löpande band, fem åt gången i varje lokal.
– Vi tar in dem i små grupper för kompletteringar både i praktiska och teoretiska delar så de kan uppfylla kurskraven, säger Anders Johansson, tf rektor på Bäckadalsgymnasiets fordonsprogram.
Anders Johansson, tf rektor på Bäckadalsgymnasiets fordonsprogram.
Egentligen tar eleverna studenten på fredagen innan midsommar men det finns risk för att alla elever inte hinner klart med alla kursmoment.
– Det kan bli någon form av förlängning veckan före midsommar för vissa elever eller till hösten. Vi håller på att inventera detta just nu, säger Anders Johansson.
Han är normalt lärare i personbilsteknik och anser att det svåraste av allt har varit att få eleverna att ställa upp på distansundervisningen.
– Alla elever klarar inte det på ett bra sätt. De har svårt att förstå att de är i skolan och inte hemma när undervisningen sker på distans. De är inte tillräckligt mogna. En del elever har vaknat upp nu på sluttampen och många kommer bli godkända, säger han.
Hur många elever som ligger i farozonen för att inte klara sig kan han inte säga i dagsläget. Lärare i exempelvis svenska och engelska har haft en tuff arbetsbörda för att eleverna ska hinna göra alla kursmoment.
– Jag tror att yrkeslärarna haft det lite lättare eftersom eleverna kunnat vara på APL och gjort en del kursmoment där, säger Anders Johansson.
Malin Johansson är bildlärare på Teknikprogramet på Rinmangymnasiet i Eskilstuna. Hon är inte förvånad över att fyra av tio lärare var osäkra om de skulle kunna sätta betyg på sina elever i tid när de fick frågan i Lärarförbundets SIFO- undersökning innan påsklovet.
Malin Johansson, Rinmangymnasiet i Eskilstuna.
– När distansundervisningen var relativt ny för de flesta lärarna före påsk, inklusive mig själv, så såg man situationen som så surrealistisk att man tänkte att det här klarar vi fram till påsklovet men sedan går det inte längre. Det var känslan, säger Malin Johansson.
Hennes analys är att lärarna fick ställa om sina tankar efter påsk då de blev varse att läget, med all sannolikhet, kommer att vara detsamma ända fram till sommaren.
– Det blev mer realism efter lovet och samtidigt fick vi lov att börja ta in vissa elever på plats till skolan. Det var en lättnad. Samtidigt var de flesta tvungna att på allvar fundera över hur man skulle göra om sin undervisning för att få den att fungera så eleverna skulle få sina betyg, säger hon.
Påsklovet blev alltså brytpunkten som gjorde att omöjligkänslan lugnade ned sig, tror hon.
– Nu tänker jag att vi får göra det vi kan. Ingen är expert på distansundervisning utan man får göra sitt bästa och tagga ned på vissa saker och acceptera att allt centralt innehåll och kunskapskrav kanske inte får plats i undervisningen i detta läge, säger hon.
Malin Johansson upplever inte att distansundervisningen gjort det lättare att kommunicera med elever som redan tidigare haft en frånvaroproblematik, inte får saker gjorda i tid och är svåra att nå.
– De som fixade kurserna bäst i det vanliga läget fixar nu även distansundervisningen bäst. Däremot har hemmasittarna i högre grad börjat checka in på distanslektionerna, säger hon.
Finns det en rimlig chans att du och dina kollegor ska hinna sätta betyg i tid?
– Ja det tror jag. Det finns i alla fall en plan för hur vi se till att eleverna kan klara kurserna där det antingen krävs prov eller att eleverna gör praktiska moment, säger hon.
Yrkesläraren Lennart Andersson vid Naturbruksskolan i Svenljunga berättade i Lärarnas tidning i mars hur han ställts inför utmaningen att lära sina sistaårselever köra skogsmaskin med hemundervisning. Två månader senare ser han en ljusning, trots att praktiska moment som krävs för betygssättning föll bort. Gruppundervisning i skogen och enskild undervisning i klassrum har räddat situationen.
– Den praktiska delen av undervisningen har vi klarat genom att dela in eleverna i grupper om fem. Det är inga problem med trängsel i skogen…
Läraren Lennart Andersson med före detta eleven Viktor Johansson. Foto: Privat
Ett tjugotal sistaårselever med inriktning skogsmaskinförare vid Naturbruksskolan i Svenljunga kan få sina avgångsbetyg i vår. Lennart Andersson som håller i kurserna virkes- och terrängtransporter är nöjd:
– Distansutbildningen har fungerat och tack vare undantaget som tillåter vanlig undervisning i skolan under vissa förutsättningar, stöttar vi elever som haft det lite svårare att klara distansundervisning.
Skolan har enskild undervisning utspritt i olika klassrum med de elever som behöver extra hjälp med studierna.
Många elever hade redan hunnit klara av sina praktiska moment i skogen innan coronaviruset ändrade förutsättningarna. Och trots allt; den grupp som skulle göra sina praktiska prov i vår har kunnat göra det. Som att transportera virke från skogen ut till bilväg.
I stort är Lennart Andersson förvånad hur väl distansundervisningen fungerat.
– Men genom distansundervisningen märks en tydlig skillnad på elevers karaktär. Vissa griper sig an nya utmaningar med friskt mod, medan andra tvekar och blir mer handfallna. Så det gäller att vara lyhörd på den biten.
LÄS MER: 4 av 10 gymnasielärare osäkra kring slutbetygen
Lektionstipset Eleverna tar gymnasiearbetet på största allvar. De vet att branschen kommer till skolan och besiktigar det de har gjort, säger yrkesläraren Jan Stenström.
Reportage Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.I artikeln kan du se vår film från utbildningen.
Lärmiljö Kvalitet i apl är att alla pratar om vad som ska hända och att det finns en plan. Sedan får lärarna använda vilken metod de vill. Det säger Kristoffer Nilsson på Skolverket.Han berättar även att över 170 000 personer har registrerat sig för Skolverkets handledarutbildning.
Skolpolitik Utbudet av yrkesutbildning för vuxna behöver breddas. En del av lösningen kan bli en ny yrkesskola.
Arbetsmiljö Andelen som söker yrkesprogram behöver öka avsevärt. Behoven är extra stora i vården och industrin.– Ett sätt att öka intresset är att synliggör fördelarna med yrkena, säger Katarina Storm Åsell på Sveriges Kommuner och Regioner.
Skolval För första gången på tio år har andelen elever som går ett yrkesprogram ökat. Men ökningen täcker långt ifrån behovet av yrkesutbildade inom flera branscher.
Pedagogik Ha tydliga genomgångar och skapa turordning. Men det är svårt att hinna med alla när det är praktiska moment och eleverna är 30 stycken. Det är några synpunkter på när alla elever vill ha hjälp samtidigt.
Reportage Sju av tio företag har svårt att rekrytera personal. Det vanligaste hindret är att det saknas sökande med gymnasial yrkesutbildning, visar en undersökning av Svenskt Näringsliv.
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
Krönika Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. I skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen, skriver Björn Andersson, redaktör fr Yrkesläraren.
Krönika Det är av yttersta vikt att yrkeslärare, oavsett om de har legitimation eller inte, får möjlighet att själva läsa in sig i sina kurser. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Pedagogik Det är svårt att införa idrottsinriktning på yrkesprogram – de återkommande träningspassen krockar med apl-veckorna. Men det går. Rekarnegymnasiet i Eskilstuna har lyckats få fler elever att kombinera idrottskarriär och yrkeskarriär.
Lektionstipset Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.
Lärmiljö Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Debatt Skolan ska enligt läroplanen bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Denna text är inte förändrad i Gy25. Det skriver Jonas Vig, enhetschef på Skolverket i en replik.
Debatt Yrkesläraren: Vissa elever skulle behöva 10–11 år i grundskolan.
Betyg På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket. En förklaring kan vara att en del börjar jobba innan examen, kommenterar Katarina Storm Åsell som är utredare på SKR.
Debatt Mer entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan kan minska ungas utanförskap och öka deras självledarskap. Men Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter, skriver Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet.
Reportage Fler gymnasieelever än någonsin tidigare driver UF-företag. Och företagandet ökar betydligt på flera yrkesprogram.– Jag hade inte startat eget så snabbt utan UF-året, säger Ida Nordström.
Debatt Det nationella provet som eleverna skriver är inte på något sätt färgat av den yrkesutbildning de läser - det är strikt teoretiskt och tar flera timmar att göra. Det skriver matematikläraren Otto Blomqvist.
Annat För få utbildar sig till yrkeslärare och en stor andel lämnar yrket.– Synen på yrkesutbildning måste förändras och lärosätena behöver bli bättre på att visa betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger forskaren Maria C Johansson.
Yrkesutbildning Centerpartiet: ”Gymnasiet är avgörande för unga.”
Arbetsbelastning Stöttning av ledningen, lagom stora klasser och öronmärkt tid för fortbildning. Det är några faktorer som kan få fler yrkeslärare att stanna kvar i yrket enligt vår panel. Yrkeslärare är den lärargrupp där störst andel lämnar skolan.
Lektionstipset Handledare som ger eleverna trygghet, rimlig resväg och att ta tag i problem tidigt. Det är några faktorer för lyckad apl, menar yrkesläraren Madeleine Forsberg, som gör tio arbetsplatsbesök i veckan.
Skolpolitik Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Krönika Tänk vad med pengar kommunerna öser in i kompetensutveckling som lärarna inte vill ha och som till och med får dem att uppleva "förnedring". Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Reportage Antalet nya UF-företag är fler än någonsin på yrkesprogrammen. Genom att lära sig om företagande får eleverna kunskaper som de kan ha nytta av hela livet, säger Ulf Lindh, yrkeslärare på byggprogrammet på Nyköpings gymnasium.
Yrkesutbildning El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket.
Pedagogik Hästnäringen har tagit initiativ för att kvalitetssäkra hästgymnasier. En del är legitimerade lärare, som får regelbunden fortbildning.Och det finns gott om jobb i branschen, säger Maria Karlsson, kanslichef på Hästnäringens yrkesnämnd.
Gymnasieskola Andelen sökande till yrkesprogrammen har ökat något det här läsåret. Störst är el – och energiprogrammet medan vård- och omsorgsprogrammet har flest sökande som saknar behörighet, visar nya siffror från Skolverket.
Pedagogik Hon skapar förtroendefulla relationer med sina elever - och bidrar till att eleverna får bättre självförtroende. Därför har Carina Karlsson Flink utsetts till årets yrkeslärare.
Annat Eleverna på Realgymnasiet är garanterade jobb inom hotellbranschen och fordonsbranschen.– Vi har fått dubbelt så många förstahandssökande, berättar Kajsa Englund yrkeslärare på Realgymnasiet i Stockholm.
Yrkesutbildning För svårt att komma in på utbildningar, brist på apl-platser och svårt att få elever till tekniska inriktningar. Det var några hinder som togs upp under ett samtal om yrkesutbildning.
Arbetsmiljöansvar Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska eller att andas in cementdamm.
Lärarbrist Academedia har lanserat en kampanj för att få fler yrkesverksamma att utbilda sig till yrkeslärare. Bland annat medverkar lärare och elever från Praktiska Gymnasiet.
Reportage Elever på Realgymnasiet är garanterade jobb på hotell och i fordonsbranschen. Det är superviktigt för vår kompetensförsörjning att få in människor tidigt, säger Ann Mårder på hotellkedjan Strawberry.
Krönika Att få genuina tack från föräldrar som ser jobbet jag gjort för deras barn är något som ger mig välbehövd energi. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Arbetsmiljö Tid för kärnuppdraget undervisning. Tre lektioner per dag och det ska finnas tid för reflektion, förberedelser och lunch. Det är yrkeslärares åsikter om hur ett bra schema bör se ut.
Lektionstipset Uppgifter utan slut, quiz och variation mellan att eleverna får jobba själv och i grupp. Det använder den prisbelönade yrkesläraren Martin Harari Thuresson i sin klass.
Annat Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Det skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Arbetsbelastning Drygt var fjärde utbildad yrkeslärare jobbar inte längre som lärare. Andelen är högre än för någon annan lärargrupp. Men det är inte lönen som får dem att lämna skolan. – Nej, det är brister i arbetsmiljön, säger yrkesläraren och huvudskyddsombudet Peter Olsson. Många går rentav ner i lön på nya jobbet.
Fortbildning Alla lärare på Djurgymnasiet i Stockholm får 5 000 kronor per år öronmärkta till fortbildning. Ledningen är tydlig med att det är lärarna själva som vet vilken kompetensutveckling de behöver.
Reportage Det sprutar grus när eleverna Lukas Berglind och Linnea Johansson kör varv efter varv på Solvallas anrika travbana. Centralt i deras utbildning på travgymnasiet är att både kunna sköta en häst och att lära sig att träna hästar för travtävlingar.
Budgetpropositionen Satsningar på yrkesvux och yrkeshögskola och ett försök med en ny form av yrkesutbildning på gymnasienivå. Det föreslår regeringen i budgeten för nästa år. Johan Pehrson (L), betonar behovet av yrkesutbildade inom industrin, vården, tågtrafiken och restaurangbranschen.
Sveriges lärare Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén välkomnar att arbetsmarknaden nu får ett större inflytande över utbudet av gymnasieprogram. Men det behövs satsning på vägledning och andra förändringar.
Annat Yrkesprogram är ingen slutstation. Och det är tråkigt att många unga missar möjligheten som en yrkesutbildning ger. Det betonar Elias Larsson, som tillsammans med andra yrkesutbildningsambassadörer har besökt över hundra skolor i år.
Skollagen Skollagen har ändrats så att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Elevhälsa Fler gymnasieelever än någonsin tidigare har fått sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro. Indraget bidrag är vanligast på fristående skolor.
Lektionstipset Yrkesläraren Sanne Malm-Mark har jobbskuggat lärare och tagit del av hur vården fungerar på Irland. Erfarenheterna kan hon använda i undervisningen. Inte minst när det gäller förståelse för olika kulturer.
Pedagogik Bra med förändringen och statusen på yrkesprogram kanske ökar. Det är några synpunkter på att högskolebehörighet snart ingår som grund på yrkesprogram.