Yrkeslärarna Ulf Carlsson och Bernt Johansson ser att det finns många vinster för eleverna att delta i eventet.
Till startsidan
Arbetsplatsutbildning Varje år bygger elever från Alströmergymnasiet upp Skandinaviens största ljusshow tillsammans med ljusdesigners från hela världen. – Eleverna tränar problemlösning i grupp, övar på språk och lär sig att se ljus och ljud på ett nytt sätt, säger yrkesläraren Ulf Carlsson.
David Blomgren drar kabel på botten av Lillån vid stortorget i Alingsås. Kompisarna Joel Gudmundsson och Kevin Jansson står på bron och ger goda råd.
David Blomgren hoppar i det kalla vattnet i Lillån. Han väjer undan för sjögräset och lägger den tjocka elkabeln till rätta på botten under bron vid Stortorget i Alingsås. Det är en av alla förberedelser för att staden under fem veckor i höst ska bada i ljus.
– Brallorna är visst inte helt täta, konstaterar han och drar de midjehöga sjöstövlarna tätare runt sig. Kompisarna Joel Gudmundsson och Kevin Jansson skrattar lite och kontrollerar kopplingarna i lådan med högtalarutrustningen. De går alla tredje året på el- och energiprogrammet på Alströmergymnasiet och hjälper under två veckor till med att rigga ljus och ljud till ”Lights in Alingsås”. Eventet har funnits i 21 år och har med tiden utvecklats till Skandinaviens största ljusfestival med runt 80 000 besökare om året. Eleverna från Alströmergymnasiet har varit med nästan lika länge och skolan gör sitt sjuttonde år som medarrangör.
– Vi fick frågan från Alingsås energi och jag svarade ja utan att ens kolla med rektorn först, berättar yrkesläraren Bernt Johansson.
– Jag såg så många positiva ingredienser. Eleverna får jobba med något som de kan visa upp, de får samarbeta med ljusdesigners och ljuselever från hela världen och en extra merit på sitt cv.
Kollegan Ulf Carlsson instämmer:
– De tränar problemlösning i grupp, övar på språk och lär sig att se ljus och ljud på ett nytt sätt. Dessutom blir de delaktiga i något som sätter Alingsås på kartan och som hela stan är glad och stolt över.
Samarbetet görs som en apl – arbetsplatsförlagt lärande – och som en del av kursen i belysningsteknik. Ytterst ansvarig är Alingsås energi medan yrkeslärarna Bernt Johansson och Ulf Carlsson fungerar som handledare. Arbetet löper under två veckor varje höst för årskurs två och tre. Treorna bygger upp eventet och tvåorna river ned och tar hand om alla ljusarmaturer, kablar, högtalare och andra installationer som satts upp.
Vid Landskyrkan en bit från stadskärnan monterar Viggo Merler en högtalare på en lyktstolpe. Kompisen Gorgeos Jerjas håller i stegen.
Ingen ska riskera att snubbla över en sladd eller att en högtalare trillar ned.
– Vi får inte klättra högre än två meter, säger Viggo Merler och konstaterar att säkerhet är ett genomgående tema i arbetet. Både för eleverna, där det görs en riskanalys i förväg tillsammans med skyddsombud, och för besökarna under själva eventet.
– Ingen ska riskera att snubbla över en sladd eller att en högtalare trillar ned, säger han och visar hur de har fäst kablar i marken och spänt dem runt lyktstolpar.
– Nästa vecka kommer hela gräsmattan att vara belyst och kyrkfönstren, taken och träden kommer att lysa, säger Gorgeos Jerjas och visar lådan för kopplingar som gömts bakom några cypresser.
Yrkesläraren Bernt Johansson kontrollerar installationen utanför kyrkan tillsammans med eleverna Viggo Merler och Gorgeos Jerjas.
De flesta eleverna brukar besöka ljusfestivalen och berättar att de i år kommer att se den med nya ögon.
– Förutom ljusen kommer jag att titta på hur kompisarna har dragit alla kablar och sladdar, säger Viggo Merler.
Att höra hur ljusdesignerna resonerar är en av delarna han har sett fram emot.
– Det är spännande att höra vad de har för idéer. Jag kommer definitivt också att ha synpunkter, om jag tycker att vi behöver några extra armaturer eller har något förslag på fräcka effekter.
I början av utbildningen tyckte de att det kändes lite nervöst att jobba med eventet. Allt arbete görs under stor tidspress och det är viktigt att alla detaljer sitter.
– Men vi har lärt oss mycket på de här åren så det känns tryggt med att allt kommer att fungera på premiären, säger Gorgeos Jerjas.
Sammanlagt är det sex olika installationer som görs i olika workshops inför festivalen. I varje grupp ingår förutom eleverna från Alströmergymnasiet en ljusdesigner och fyra till fem ljusstudenter. Några kommer från utbildningarna i ljusdesign på KTH i Stockholm och Jönköpings tekniska högskola, medan övriga studenter har rest från världens alla hörn. På en karta som hänger i entrén till Alströmergymnasiet visar blinkande dioder att personer från sextioen länder har varit representerade.
Gabriel Haglund var själv elev för tre år sedan. I dag är han anställd av Alingsås energi och tycker att installationen av ”Lights in Alingsås” är en bra merit att ha på sitt cv.
– I min grupp var det folk från Chile, Japan och Argentina, säger Gabriel Haglund som står och vindar upp kabel. För tre år sedan var han själv elev men numera är han anställd av Alingsås energi och en av dem som ansvarar för eventet. Han minns workshopparna som en av höjdpunkterna under utbildningen.
– Vi jobbade mot en deadline och det blev långa dagar innan vi blev färdiga, minns han.
– Att jobba mot en kund är en del i lärandet, inflikar Ulf Carlsson. Eleverna har ett stort ansvar. Det kan handla om att sätta fast en armatur för 100 000 kronor på en betongplatta. De behöver visa att de kan leverera.
På grund av pandemin deltar i år endast svenska studenter, men ljusdesignerna kommer från flera delar av världen så det blir ändå möjlighet att öva på språk.
– Vi jobbar ämnesövergripande med läraren i engelska och eleverna lär sig tekniska begrepp och att prata om installationer, berättar Bernt Johansson.
Eleverna har ett stort ansvar. Det kan handla om att sätta fast en armatur för 100 000 kronor på en betongplatta.
Det småregnar i Alingsås och blötast av alla grupperna är det för de fyra eleverna som spänner vajrar mellan två små öar en bit bort. Förutom att göra elinstallationerna har de också fått lära sig ro för att klara sitt uppdrag.
– Det är ju roligare i bra väder, säger Adam Skoglund men tycker att de trots det haft ett bra samarbete under veckan.
– Att sätta ihop grupper är en av de viktigaste uppgifterna för oss lärare, konstaterar Ulf Carlsson. Eftersom eleverna jobbar så mycket självständigt behöver de kunna samarbeta och också lyfta varandra.
Det bästa med apl är att se hur eleverna utvecklas med uppdraget tycker han. Medan den största utmaningen, som alltid, är att motivera dem som inte är intresserade.
Yrkeslärarna Ulf Carlsson och Bernt Johansson ser att det finns många vinster för eleverna att delta i eventet.
– De eleverna finns tyvärr. Och det blir extra tydligt i ett sådant här sammanhang där alla är beroende av varandra. Men de flesta blir ändå mer motiverade av ett konkret uppdrag där man ser ett tydligt resultat.
Både han och Bernt Johansson tycker att fler elprogram skulle ta chansen att jobba med event eller arrangemang. Men de understryker att det är viktigt att se över ansvarsbiten och säkerheten. Dessutom får inte eleverna ta jobb från andra.
– Men den här festivalen hade inte blivit av utan vårt samarbete så det är en win-win situation. Ett kreativt tänkande på ett elsäkert sätt.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.
Fokus Varför ska man nivågruppera? Samuel Genemo menar att rättvis undervisning inte alltid handlar om likabehandling.
Nyheter Heléne Wissing har utsetts till Årets yrkeslärare för insatserna på anpassad gymnasieskola.
Fokus Några elever halkar efter. Andra sitter uttråkade av tiden. Mellan dem står läraren – chanslös. I Yrkeslärarens granskning vittnar lärare om ett skriande behov av nivågrupperingar.
Nyheter Han var fullt behörig men fick inte ens chansen. I stället anställdes en yngre, obehörig kvinna. Facket kräver nu över en miljon i skadestånd av Umeå kommun.
Nyheter Skolverkets nya rapport visar att allt fler som gått en yrkesutbildning inom Komvux får jobb efter studierna, särskilt inom vård och transport.
Nyheter Elever vill bli något som inte kan ersättas av AI. Det är en av anledningarna till att fler söker sig till yrkesprogram, enligt Pontus Slättman på WorldSkills Sweden.
Nyheter Efter upprepade brister i APL tar Praktiska Gymnasiet ett nytt grepp. Nu ska fem samordnare stärka samarbetet mellan skola och företag.
Nyheter Intresset för yrkesprogram ökar. Samtidigt växer klyftan mellan populära program och branschernas faktiska behov.
Nyheter Vilken skola eleverna går på kan påverka deras framtida plånbok, liksom lärarnas kompetens. Det visa en stor studie av Petter Berg, på Handelshögskolan.
Reportage På Realgymnasiet i Uppsala får eleverna både praktisk erfarenhet av djurvård och kunskap i grundläggande läkemedelshantering. Det ger dem ett försprång när de söker jobb på veterinärkliniker
Nyheter Sexism och rasism måste upp på bordet. Amanda Swedsudde, tidigare yrkeslärare, betonar vikten av att stå upp för elever på APL.
Debatt Maria Kristoffersson på enheten för samordning på Universitets- och högskolerådet är kritisk till Yrkeslärarens artikel om hur blivande yrkeslärare valideras.
Nyheter När läroböckerna inte höll måttet tog Anders Ohlsson och Sven Larsson saken i egna händer – och började göra sina egna läromedel.
Nyheter Tiktok och byggkollo ska väcka ungas intresse för yrkesprogram. Samtidigt ökar behovet av smalare utbildningar. Men bristen på praktikplatser utmanar utvecklingen.
Krönika Yrkesläraren: ”Vi yrkeslärare vet att APL är en viktig del av vår undervisning – men ibland glöms det bort att det faktiskt är undervisning, fast på en arbetsplats.”
Debatt När platsannonser för yrkeslärartjänster ställer minimala krav på erfarenhet och utbildning förminskas hela vårt yrke, liksom värdet av den undervisning eleverna får.
Nyheter Det är inte ovanligt att en sökande till yrkeslärarutbildningen fastnar i pappersarbetet, och ger upp, berättar David Lundgren, sakkunnig inom validering.
Krönika Det finns så oändligt många perspektiv att begrunda när det gäller den värld som yrkeselever är på väg ut i.
Lektionstipset Få stylistelever i landet har en salong på skolan. Men på Studio Blanka möter eleverna betalande kunder varje vecka, med höga krav på bemötande och hantverk.
Nyhet Snart inleds en stor EU-undersökning där yrkeslärare får svara på enkäter och intervjuer om sina erfarenheter. Åsa Mårtensson är ansvarig i Sverige.
Nyhet Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund ger yrkeselever från tre olika gymnasieskolor grundläggande utbildning i hur man ska agera vid olika typer av olyckor och hur man släcker bränder.Några moment som ingår är ytlivräddning i vatten, hjärt- och lungräddning, sök- och släckteknik samt insats vid trafikolycka.
Tre lärare ”Vad ska jag göra nu?” Hur ofta får du den frågan varje dag? Och vad gör du då? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Efter tre intensiva tävlingsdagar i danska Herning är årets Yrkes-EM avslutat. Resultatet blev hela 14 medaljer.
Granskning I dag anser 8 av 10 lärare att det är ångestfyllt för många elever att göra muntliga framställningar, enligt Yrkeslärarens granskning.
Nyhet Vilka arbetskläder får eleverna på barn- och fritidsprogrammet när de ska jobba utomhus på förskolan i kyla och regn? Det varierar kraftigt – eftersom riktlinjer saknas.
Nyhet Tolv anställda yrkeslärare får nu gå yrkeslärarutbildningen utan löneavdrag. Lika många ska täcka upp på deras skolor med förhoppningen att lockas till att bli lärare.
Krönika ”Det är i skolans värld man ska göra fel.”
Nyhet Yrkeslärarutbildningen har fått mycket kritik. Men yrkeslärare Linda Nygren har framför allt positiva erfarenheter.
Debatt Yrkesprogram är ingen andrahandslösning, skriver Diana Vasiliou på Företagarna.
Forskning Forskaren: Längden på en lektion har stor betydelse för elevernas utveckling av yrkeskunnande. Men tiden har minskat.
Debatt Sjuksköterskor utan lärarutbildning får ofta undervisa blivande undersköterskor medan erfarna yrkeslärare med bakgrund som undersköterska väljs bort, berättar menar Stefani Storm Aspenbrant.
Debatt Upplärning blir betydligt svårare om individen inte har de teoretiska grunderna som krävs, skriver Jesper Hedin Hirasawa på arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna.
Nyhet Skillnaderna är stora mellan olika yrkesprogram när det gäller hur många som välja att studera vidare på högskola. På ett par program är det endast två procent som väljer högre studier, visar nya siffror från SCB.
Krönika Riskerar ungas utbildningsval och drömmar att trängas undan? skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Nyhet Jacob Herbertsson: ”APL i byggbranschen liknar alltmer en provanställning. Många får sluta om de inte anses ha potential.”
Nyhet Antalet ansökningar om att starta yrkesprogram ökar, radikalt.
Nytt program Snart drar frisör- och stylistprogrammet igång. En av inriktningarna är barberare, vars utövare har exploderat de senaste åren.
Reportage På Vallentuna gymnasium kombineras teori och praktik med riktiga klientmöten och PT-licens vid examen.
Forskning Mobiltelefoner är viktiga verktyg för yrkeslärare när de vill koppla ihop arbetsliv och undervisning, visar Sandra Carlsson i en ny avhandling.
Så gjorde vi Det forskas pyttelite om yrkesdidaktik och det finns gigantiska hål att fylla. Orden är yrkeslärarna Mija Janssons och Susanna Holdars, som är mitt uppe i sitt forskningsarbete.
Nyhet Forskaren Ruhi Tyson tycker kvaliteten på yrkeslärarutbildningen är ett underdebatterat område, liksom yrkesläraren Tony Eriksson.