Yrkeslärarna Ulf Carlsson och Bernt Johansson ser att det finns många vinster för eleverna att delta i eventet.
Till startsidan
Arbetsplatsutbildning Varje år bygger elever från Alströmergymnasiet upp Skandinaviens största ljusshow tillsammans med ljusdesigners från hela världen. – Eleverna tränar problemlösning i grupp, övar på språk och lär sig att se ljus och ljud på ett nytt sätt, säger yrkesläraren Ulf Carlsson.
David Blomgren drar kabel på botten av Lillån vid stortorget i Alingsås. Kompisarna Joel Gudmundsson och Kevin Jansson står på bron och ger goda råd.
David Blomgren hoppar i det kalla vattnet i Lillån. Han väjer undan för sjögräset och lägger den tjocka elkabeln till rätta på botten under bron vid Stortorget i Alingsås. Det är en av alla förberedelser för att staden under fem veckor i höst ska bada i ljus.
– Brallorna är visst inte helt täta, konstaterar han och drar de midjehöga sjöstövlarna tätare runt sig. Kompisarna Joel Gudmundsson och Kevin Jansson skrattar lite och kontrollerar kopplingarna i lådan med högtalarutrustningen. De går alla tredje året på el- och energiprogrammet på Alströmergymnasiet och hjälper under två veckor till med att rigga ljus och ljud till ”Lights in Alingsås”. Eventet har funnits i 21 år och har med tiden utvecklats till Skandinaviens största ljusfestival med runt 80 000 besökare om året. Eleverna från Alströmergymnasiet har varit med nästan lika länge och skolan gör sitt sjuttonde år som medarrangör.
– Vi fick frågan från Alingsås energi och jag svarade ja utan att ens kolla med rektorn först, berättar yrkesläraren Bernt Johansson.
– Jag såg så många positiva ingredienser. Eleverna får jobba med något som de kan visa upp, de får samarbeta med ljusdesigners och ljuselever från hela världen och en extra merit på sitt cv.
Kollegan Ulf Carlsson instämmer:
– De tränar problemlösning i grupp, övar på språk och lär sig att se ljus och ljud på ett nytt sätt. Dessutom blir de delaktiga i något som sätter Alingsås på kartan och som hela stan är glad och stolt över.
Samarbetet görs som en apl – arbetsplatsförlagt lärande – och som en del av kursen i belysningsteknik. Ytterst ansvarig är Alingsås energi medan yrkeslärarna Bernt Johansson och Ulf Carlsson fungerar som handledare. Arbetet löper under två veckor varje höst för årskurs två och tre. Treorna bygger upp eventet och tvåorna river ned och tar hand om alla ljusarmaturer, kablar, högtalare och andra installationer som satts upp.
Vid Landskyrkan en bit från stadskärnan monterar Viggo Merler en högtalare på en lyktstolpe. Kompisen Gorgeos Jerjas håller i stegen.
Ingen ska riskera att snubbla över en sladd eller att en högtalare trillar ned.
– Vi får inte klättra högre än två meter, säger Viggo Merler och konstaterar att säkerhet är ett genomgående tema i arbetet. Både för eleverna, där det görs en riskanalys i förväg tillsammans med skyddsombud, och för besökarna under själva eventet.
– Ingen ska riskera att snubbla över en sladd eller att en högtalare trillar ned, säger han och visar hur de har fäst kablar i marken och spänt dem runt lyktstolpar.
– Nästa vecka kommer hela gräsmattan att vara belyst och kyrkfönstren, taken och träden kommer att lysa, säger Gorgeos Jerjas och visar lådan för kopplingar som gömts bakom några cypresser.
Yrkesläraren Bernt Johansson kontrollerar installationen utanför kyrkan tillsammans med eleverna Viggo Merler och Gorgeos Jerjas.
De flesta eleverna brukar besöka ljusfestivalen och berättar att de i år kommer att se den med nya ögon.
– Förutom ljusen kommer jag att titta på hur kompisarna har dragit alla kablar och sladdar, säger Viggo Merler.
Att höra hur ljusdesignerna resonerar är en av delarna han har sett fram emot.
– Det är spännande att höra vad de har för idéer. Jag kommer definitivt också att ha synpunkter, om jag tycker att vi behöver några extra armaturer eller har något förslag på fräcka effekter.
I början av utbildningen tyckte de att det kändes lite nervöst att jobba med eventet. Allt arbete görs under stor tidspress och det är viktigt att alla detaljer sitter.
– Men vi har lärt oss mycket på de här åren så det känns tryggt med att allt kommer att fungera på premiären, säger Gorgeos Jerjas.
Sammanlagt är det sex olika installationer som görs i olika workshops inför festivalen. I varje grupp ingår förutom eleverna från Alströmergymnasiet en ljusdesigner och fyra till fem ljusstudenter. Några kommer från utbildningarna i ljusdesign på KTH i Stockholm och Jönköpings tekniska högskola, medan övriga studenter har rest från världens alla hörn. På en karta som hänger i entrén till Alströmergymnasiet visar blinkande dioder att personer från sextioen länder har varit representerade.
Gabriel Haglund var själv elev för tre år sedan. I dag är han anställd av Alingsås energi och tycker att installationen av ”Lights in Alingsås” är en bra merit att ha på sitt cv.
– I min grupp var det folk från Chile, Japan och Argentina, säger Gabriel Haglund som står och vindar upp kabel. För tre år sedan var han själv elev men numera är han anställd av Alingsås energi och en av dem som ansvarar för eventet. Han minns workshopparna som en av höjdpunkterna under utbildningen.
– Vi jobbade mot en deadline och det blev långa dagar innan vi blev färdiga, minns han.
– Att jobba mot en kund är en del i lärandet, inflikar Ulf Carlsson. Eleverna har ett stort ansvar. Det kan handla om att sätta fast en armatur för 100 000 kronor på en betongplatta. De behöver visa att de kan leverera.
På grund av pandemin deltar i år endast svenska studenter, men ljusdesignerna kommer från flera delar av världen så det blir ändå möjlighet att öva på språk.
– Vi jobbar ämnesövergripande med läraren i engelska och eleverna lär sig tekniska begrepp och att prata om installationer, berättar Bernt Johansson.
Eleverna har ett stort ansvar. Det kan handla om att sätta fast en armatur för 100 000 kronor på en betongplatta.
Det småregnar i Alingsås och blötast av alla grupperna är det för de fyra eleverna som spänner vajrar mellan två små öar en bit bort. Förutom att göra elinstallationerna har de också fått lära sig ro för att klara sitt uppdrag.
– Det är ju roligare i bra väder, säger Adam Skoglund men tycker att de trots det haft ett bra samarbete under veckan.
– Att sätta ihop grupper är en av de viktigaste uppgifterna för oss lärare, konstaterar Ulf Carlsson. Eftersom eleverna jobbar så mycket självständigt behöver de kunna samarbeta och också lyfta varandra.
Det bästa med apl är att se hur eleverna utvecklas med uppdraget tycker han. Medan den största utmaningen, som alltid, är att motivera dem som inte är intresserade.
Yrkeslärarna Ulf Carlsson och Bernt Johansson ser att det finns många vinster för eleverna att delta i eventet.
– De eleverna finns tyvärr. Och det blir extra tydligt i ett sådant här sammanhang där alla är beroende av varandra. Men de flesta blir ändå mer motiverade av ett konkret uppdrag där man ser ett tydligt resultat.
Både han och Bernt Johansson tycker att fler elprogram skulle ta chansen att jobba med event eller arrangemang. Men de understryker att det är viktigt att se över ansvarsbiten och säkerheten. Dessutom får inte eleverna ta jobb från andra.
– Men den här festivalen hade inte blivit av utan vårt samarbete så det är en win-win situation. Ett kreativt tänkande på ett elsäkert sätt.
Debatt Maria Kristoffersson på enheten för samordning på Universitets- och högskolerådet är kritisk till Yrkeslärarens artikel om hur blivande yrkeslärare valideras.
Nyheter När läroböckerna inte höll måttet tog Anders Ohlsson och Sven Larsson saken i egna händer – och började göra sina egna läromedel.
Nyheter Tiktok och byggkollo ska väcka ungas intresse för yrkesprogram. Samtidigt ökar behovet av smalare utbildningar. Men bristen på praktikplatser utmanar utvecklingen.
Krönika Det finns så oändligt många perspektiv att begrunda när det gäller den värld som yrkeselever är på väg ut i.
Lektionstipset Få stylistelever i landet har en salong på skolan. Men på Studio Blanka möter eleverna betalande kunder varje vecka, med höga krav på bemötande och hantverk.
Nyhet Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund ger yrkeselever från tre olika gymnasieskolor grundläggande utbildning i hur man ska agera vid olika typer av olyckor och hur man släcker bränder.Några moment som ingår är ytlivräddning i vatten, hjärt- och lungräddning, sök- och släckteknik samt insats vid trafikolycka.
Tre lärare ”Vad ska jag göra nu?” Hur ofta får du den frågan varje dag? Och vad gör du då? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Efter tre intensiva tävlingsdagar i danska Herning är årets Yrkes-EM avslutat. Resultatet blev hela 14 medaljer.
Granskning I dag anser 8 av 10 lärare att det är ångestfyllt för många elever att göra muntliga framställningar, enligt Yrkeslärarens granskning.
Nyhet Vilka arbetskläder får eleverna på barn- och fritidsprogrammet när de ska jobba utomhus på förskolan i kyla och regn? Det varierar kraftigt – eftersom riktlinjer saknas.
Nyhet Tolv anställda yrkeslärare får nu gå yrkeslärarutbildningen utan löneavdrag. Lika många ska täcka upp på deras skolor med förhoppningen att lockas till att bli lärare.
Nyhet Yrkeslärarutbildningen har fått mycket kritik. Men yrkeslärare Linda Nygren har framför allt positiva erfarenheter.
Debatt Yrkesprogram är ingen andrahandslösning, skriver Diana Vasiliou på Företagarna.
Forskning Forskaren: Längden på en lektion har stor betydelse för elevernas utveckling av yrkeskunnande. Men tiden har minskat.
Debatt Sjuksköterskor utan lärarutbildning får ofta undervisa blivande undersköterskor medan erfarna yrkeslärare med bakgrund som undersköterska väljs bort, berättar menar Stefani Storm Aspenbrant.
Debatt Upplärning blir betydligt svårare om individen inte har de teoretiska grunderna som krävs, skriver Jesper Hedin Hirasawa på arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna.
Nyhet Skillnaderna är stora mellan olika yrkesprogram när det gäller hur många som välja att studera vidare på högskola. På ett par program är det endast två procent som väljer högre studier, visar nya siffror från SCB.
Krönika Riskerar ungas utbildningsval och drömmar att trängas undan? skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Nyhet Jacob Herbertsson: ”APL i byggbranschen liknar alltmer en provanställning. Många får sluta om de inte anses ha potential.”
Nyhet Antalet ansökningar om att starta yrkesprogram ökar, radikalt.
Nytt program Snart drar frisör- och stylistprogrammet igång. En av inriktningarna är barberare, vars utövare har exploderat de senaste åren.
Reportage På Vallentuna gymnasium kombineras teori och praktik med riktiga klientmöten och PT-licens vid examen.
Forskning Mobiltelefoner är viktiga verktyg för yrkeslärare när de vill koppla ihop arbetsliv och undervisning, visar Sandra Carlsson i en ny avhandling.
Så gjorde vi Det forskas pyttelite om yrkesdidaktik och det finns gigantiska hål att fylla. Orden är yrkeslärarna Mija Janssons och Susanna Holdars, som är mitt uppe i sitt forskningsarbete.
Nyhet Forskaren Ruhi Tyson tycker kvaliteten på yrkeslärarutbildningen är ett underdebatterat område, liksom yrkesläraren Tony Eriksson.
Reportage Stress är oundvikligt i bageri- och konditorbranschen. Att göra saker inom en viss tid vägs in i bedömningen i både examensarbete och yrkesprov.
Panelen Vilken kollega har underlättat din vardag, och vilka kunskaper har du delat med dig av? Vi bad tre lärare att svara.
Krönika Tänk om vi kan komma så långt att företagen skriker om de inte får så många elever på praktik som de hade önskat, skriver Martin Harari Thuresson.
Nyhet Ännu en gång får Praktiska gymnasiet kritik för att inte kunna erbjuda APL-platser till sina elever. Nu ger Skolinspektionen skolan i Täby ett vitesföreläggande på 8,5 miljoner kronor.
Reportage En fjärdedel av eleverna i årskurs ett på bygg- och anläggningsprogrammet på Bråvallagymnasiet är tjejer. Mycket tack vare yrkesmässan.
Krönika Kan en hög grad av elevinflytande bli särskilt problematisk i yrkeslärarens undervisning?skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Yrkesläraren.
Gy25 Fler elever behöver välja yrkesprogram men även olika yrkesutgångar i och med Gy25, betonar Byggföretagen. Men farhågor finns för att lågkonjunkturen kan ge motsatt effekt.
Reportage Det är en del att sätta sig in i men vinsten är att bedömningshysterin minskar. Det är tankar från yrkeslärare och programrektor på Westerlundska gymnasiet, som gör sig redo för Gy25.
Panelen Vad tycker eleverna är svårast? Och hur gör man för att komma framåt? Vi bad tre lärare svara.
Krönika Med en bra relation kan vi hjälpa eleverna att nå längre än vad de själva tror. Det skriver yrkesläraren Emil Karlsson.
Debatt Yrkeslärarna: Stärk yrkeslärarlegitimationens värde genom att införa två sorters yrkeslärartjänster. Lägg sedan till en rejäl löneskillnad, allt för att skapa ett incitament till utbildning.
Företagande Yrkesläraren Isak Strömberg: "Självkänslan ökar hos eleverna när de får äga sin process och skaffa sig inkomster."
Yrkesprogrammen Fler elever lockas till gymnasieskolans yrkesprogram – men för många vill bli säljare och för få siktar mot jobb inom vården, enligt Skolverket.
Lektionstips Ämnesintegrerat arbete gör skolan roligare, tycker eleverna på Malmenskolan i Ludvika. Där är verklighetsnära lärande i fokus.
Fokus Yrkesläraren Fredrik Bergström tycker att man borde lägga mer energi på att få högre måluppfyllelse än att vara ängslig för att elevinflytandet inte är tillräckligt högt.
Legitimation Malmö stad satsar 5 miljoner på att öka andelen behöriga yrkeslärare. Till hösten får obehöriga yrkeslärare chansen att studera vid Linnéuniversitetet med bibehållen lön, medan vikarier från branschen täcker upp.
Legitimation Rektorer värdesätter inte kunskaper i pedagogik vid anställning av yrkeslärare, enligt yrkesläraren Åke Nilsson, som tycker att det är hög tid för förändring.
Fokus I yrkesämnen syftar repetition till att jobba upp ett arbetsflöde. Annars är det omöjligt att lära sig att utföra uppgifter instinktivt, enligt yrkeslärarna Eva Bida och Tommy Larsson.
Forskning Yrkeslärare får inte det specialpedagogiska handlingsstöd som de skulle behöva, visar ny forskning. Men ändå har de blivit skickliga på att utveckla metoder för att stötta elever med särskilda behov.
Betyg De nationella slutproven ska bli frivilliga på yrkesprogram utan högskolebehörighet. Det föreslår betygsutredningen, som vill införa de nya betygen från hösten 2027.
Legitimation Frågan om yrkeslärarlegitimation är högaktuell. Sveriges Lärare vill att det ska bli obligatoriskt, vilket yrkesläraren Peter Muskos håller med om.
Krönika Intentionerna är fantastiska men mina kollegor och jag har redan fått syn på flera svårigheter, skriver krönikören Malin Nyberg om Gy25.
Panelen Vad har du lärt dig under dina år som lärare? Och vad är fortfarande svårt? Vi bad tre lärare svara.
Legitimation Sveriges Lärare vill styrka yrkesläraryrkets attraktionskraft med hjälp av krav på legitimation.
Så gjorde vi Under APL i andra länder är samarbetsförmåga A och O, inte språket, berättar yrkesläraren Eva-Karin Fryklund.