Yrkeslärarna Ulf Carlsson och Bernt Johansson ser att det finns många vinster för eleverna att delta i eventet.
Till startsidan
Arbetsplatsutbildning Varje år bygger elever från Alströmergymnasiet upp Skandinaviens största ljusshow tillsammans med ljusdesigners från hela världen. – Eleverna tränar problemlösning i grupp, övar på språk och lär sig att se ljus och ljud på ett nytt sätt, säger yrkesläraren Ulf Carlsson.
David Blomgren drar kabel på botten av Lillån vid stortorget i Alingsås. Kompisarna Joel Gudmundsson och Kevin Jansson står på bron och ger goda råd.
David Blomgren hoppar i det kalla vattnet i Lillån. Han väjer undan för sjögräset och lägger den tjocka elkabeln till rätta på botten under bron vid Stortorget i Alingsås. Det är en av alla förberedelser för att staden under fem veckor i höst ska bada i ljus.
– Brallorna är visst inte helt täta, konstaterar han och drar de midjehöga sjöstövlarna tätare runt sig. Kompisarna Joel Gudmundsson och Kevin Jansson skrattar lite och kontrollerar kopplingarna i lådan med högtalarutrustningen. De går alla tredje året på el- och energiprogrammet på Alströmergymnasiet och hjälper under två veckor till med att rigga ljus och ljud till ”Lights in Alingsås”. Eventet har funnits i 21 år och har med tiden utvecklats till Skandinaviens största ljusfestival med runt 80 000 besökare om året. Eleverna från Alströmergymnasiet har varit med nästan lika länge och skolan gör sitt sjuttonde år som medarrangör.
– Vi fick frågan från Alingsås energi och jag svarade ja utan att ens kolla med rektorn först, berättar yrkesläraren Bernt Johansson.
– Jag såg så många positiva ingredienser. Eleverna får jobba med något som de kan visa upp, de får samarbeta med ljusdesigners och ljuselever från hela världen och en extra merit på sitt cv.
Kollegan Ulf Carlsson instämmer:
– De tränar problemlösning i grupp, övar på språk och lär sig att se ljus och ljud på ett nytt sätt. Dessutom blir de delaktiga i något som sätter Alingsås på kartan och som hela stan är glad och stolt över.
Samarbetet görs som en apl – arbetsplatsförlagt lärande – och som en del av kursen i belysningsteknik. Ytterst ansvarig är Alingsås energi medan yrkeslärarna Bernt Johansson och Ulf Carlsson fungerar som handledare. Arbetet löper under två veckor varje höst för årskurs två och tre. Treorna bygger upp eventet och tvåorna river ned och tar hand om alla ljusarmaturer, kablar, högtalare och andra installationer som satts upp.
Vid Landskyrkan en bit från stadskärnan monterar Viggo Merler en högtalare på en lyktstolpe. Kompisen Gorgeos Jerjas håller i stegen.
Ingen ska riskera att snubbla över en sladd eller att en högtalare trillar ned.
– Vi får inte klättra högre än två meter, säger Viggo Merler och konstaterar att säkerhet är ett genomgående tema i arbetet. Både för eleverna, där det görs en riskanalys i förväg tillsammans med skyddsombud, och för besökarna under själva eventet.
– Ingen ska riskera att snubbla över en sladd eller att en högtalare trillar ned, säger han och visar hur de har fäst kablar i marken och spänt dem runt lyktstolpar.
– Nästa vecka kommer hela gräsmattan att vara belyst och kyrkfönstren, taken och träden kommer att lysa, säger Gorgeos Jerjas och visar lådan för kopplingar som gömts bakom några cypresser.
Yrkesläraren Bernt Johansson kontrollerar installationen utanför kyrkan tillsammans med eleverna Viggo Merler och Gorgeos Jerjas.
De flesta eleverna brukar besöka ljusfestivalen och berättar att de i år kommer att se den med nya ögon.
– Förutom ljusen kommer jag att titta på hur kompisarna har dragit alla kablar och sladdar, säger Viggo Merler.
Att höra hur ljusdesignerna resonerar är en av delarna han har sett fram emot.
– Det är spännande att höra vad de har för idéer. Jag kommer definitivt också att ha synpunkter, om jag tycker att vi behöver några extra armaturer eller har något förslag på fräcka effekter.
I början av utbildningen tyckte de att det kändes lite nervöst att jobba med eventet. Allt arbete görs under stor tidspress och det är viktigt att alla detaljer sitter.
– Men vi har lärt oss mycket på de här åren så det känns tryggt med att allt kommer att fungera på premiären, säger Gorgeos Jerjas.
Sammanlagt är det sex olika installationer som görs i olika workshops inför festivalen. I varje grupp ingår förutom eleverna från Alströmergymnasiet en ljusdesigner och fyra till fem ljusstudenter. Några kommer från utbildningarna i ljusdesign på KTH i Stockholm och Jönköpings tekniska högskola, medan övriga studenter har rest från världens alla hörn. På en karta som hänger i entrén till Alströmergymnasiet visar blinkande dioder att personer från sextioen länder har varit representerade.
Gabriel Haglund var själv elev för tre år sedan. I dag är han anställd av Alingsås energi och tycker att installationen av ”Lights in Alingsås” är en bra merit att ha på sitt cv.
– I min grupp var det folk från Chile, Japan och Argentina, säger Gabriel Haglund som står och vindar upp kabel. För tre år sedan var han själv elev men numera är han anställd av Alingsås energi och en av dem som ansvarar för eventet. Han minns workshopparna som en av höjdpunkterna under utbildningen.
– Vi jobbade mot en deadline och det blev långa dagar innan vi blev färdiga, minns han.
– Att jobba mot en kund är en del i lärandet, inflikar Ulf Carlsson. Eleverna har ett stort ansvar. Det kan handla om att sätta fast en armatur för 100 000 kronor på en betongplatta. De behöver visa att de kan leverera.
På grund av pandemin deltar i år endast svenska studenter, men ljusdesignerna kommer från flera delar av världen så det blir ändå möjlighet att öva på språk.
– Vi jobbar ämnesövergripande med läraren i engelska och eleverna lär sig tekniska begrepp och att prata om installationer, berättar Bernt Johansson.
Eleverna har ett stort ansvar. Det kan handla om att sätta fast en armatur för 100 000 kronor på en betongplatta.
Det småregnar i Alingsås och blötast av alla grupperna är det för de fyra eleverna som spänner vajrar mellan två små öar en bit bort. Förutom att göra elinstallationerna har de också fått lära sig ro för att klara sitt uppdrag.
– Det är ju roligare i bra väder, säger Adam Skoglund men tycker att de trots det haft ett bra samarbete under veckan.
– Att sätta ihop grupper är en av de viktigaste uppgifterna för oss lärare, konstaterar Ulf Carlsson. Eftersom eleverna jobbar så mycket självständigt behöver de kunna samarbeta och också lyfta varandra.
Det bästa med apl är att se hur eleverna utvecklas med uppdraget tycker han. Medan den största utmaningen, som alltid, är att motivera dem som inte är intresserade.
Yrkeslärarna Ulf Carlsson och Bernt Johansson ser att det finns många vinster för eleverna att delta i eventet.
– De eleverna finns tyvärr. Och det blir extra tydligt i ett sådant här sammanhang där alla är beroende av varandra. Men de flesta blir ändå mer motiverade av ett konkret uppdrag där man ser ett tydligt resultat.
Både han och Bernt Johansson tycker att fler elprogram skulle ta chansen att jobba med event eller arrangemang. Men de understryker att det är viktigt att se över ansvarsbiten och säkerheten. Dessutom får inte eleverna ta jobb från andra.
– Men den här festivalen hade inte blivit av utan vårt samarbete så det är en win-win situation. Ett kreativt tänkande på ett elsäkert sätt.
Debatt Maria Kristoffersson på enheten för samordning på Universitets- och högskolerådet är kritisk till Yrkeslärarens artikel om hur blivande yrkeslärare valideras.
Nyheter Tiktok och byggkollo ska väcka ungas intresse för yrkesprogram. Samtidigt ökar behovet av smalare utbildningar. Men bristen på praktikplatser utmanar utvecklingen.
Nyhet Tolv anställda yrkeslärare får nu gå yrkeslärarutbildningen utan löneavdrag. Lika många ska täcka upp på deras skolor med förhoppningen att lockas till att bli lärare.
Nyhet Yrkeslärarutbildningen har fått mycket kritik. Men yrkeslärare Linda Nygren har framför allt positiva erfarenheter.
Debatt Yrkesprogram är ingen andrahandslösning, skriver Diana Vasiliou på Företagarna.
Forskning Forskaren: Längden på en lektion har stor betydelse för elevernas utveckling av yrkeskunnande. Men tiden har minskat.
Debatt Sjuksköterskor utan lärarutbildning får ofta undervisa blivande undersköterskor medan erfarna yrkeslärare med bakgrund som undersköterska väljs bort, berättar menar Stefani Storm Aspenbrant.
Debatt Upplärning blir betydligt svårare om individen inte har de teoretiska grunderna som krävs, skriver Jesper Hedin Hirasawa på arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna.
Nyhet Skillnaderna är stora mellan olika yrkesprogram när det gäller hur många som välja att studera vidare på högskola. På ett par program är det endast två procent som väljer högre studier, visar nya siffror från SCB.
Krönika Riskerar ungas utbildningsval och drömmar att trängas undan? skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Nyhet Antalet ansökningar om att starta yrkesprogram ökar, radikalt.
Nytt program Snart drar frisör- och stylistprogrammet igång. En av inriktningarna är barberare, vars utövare har exploderat de senaste åren.
Reportage På Vallentuna gymnasium kombineras teori och praktik med riktiga klientmöten och PT-licens vid examen.
Forskning Mobiltelefoner är viktiga verktyg för yrkeslärare när de vill koppla ihop arbetsliv och undervisning, visar Sandra Carlsson i en ny avhandling.
Nyhet Forskaren Ruhi Tyson tycker kvaliteten på yrkeslärarutbildningen är ett underdebatterat område, liksom yrkesläraren Tony Eriksson.
Reportage Stress är oundvikligt i bageri- och konditorbranschen. Att göra saker inom en viss tid vägs in i bedömningen i både examensarbete och yrkesprov.
Panelen Vilken kollega har underlättat din vardag, och vilka kunskaper har du delat med dig av? Vi bad tre lärare att svara.
Nyhet Ännu en gång får Praktiska gymnasiet kritik för att inte kunna erbjuda APL-platser till sina elever. Nu ger Skolinspektionen skolan i Täby ett vitesföreläggande på 8,5 miljoner kronor.
Reportage En fjärdedel av eleverna i årskurs ett på bygg- och anläggningsprogrammet på Bråvallagymnasiet är tjejer. Mycket tack vare yrkesmässan.
Krönika Kan en hög grad av elevinflytande bli särskilt problematisk i yrkeslärarens undervisning?skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Yrkesläraren.
Gy25 Fler elever behöver välja yrkesprogram men även olika yrkesutgångar i och med Gy25, betonar Byggföretagen. Men farhågor finns för att lågkonjunkturen kan ge motsatt effekt.
Reportage Det är en del att sätta sig in i men vinsten är att bedömningshysterin minskar. Det är tankar från yrkeslärare och programrektor på Westerlundska gymnasiet, som gör sig redo för Gy25.
Panelen Vad tycker eleverna är svårast? Och hur gör man för att komma framåt? Vi bad tre lärare svara.
Krönika Med en bra relation kan vi hjälpa eleverna att nå längre än vad de själva tror. Det skriver yrkesläraren Emil Karlsson.
Debatt Yrkeslärarna: Stärk yrkeslärarlegitimationens värde genom att införa två sorters yrkeslärartjänster. Lägg sedan till en rejäl löneskillnad, allt för att skapa ett incitament till utbildning.
Yrkesprogrammen Fler elever lockas till gymnasieskolans yrkesprogram – men för många vill bli säljare och för få siktar mot jobb inom vården, enligt Skolverket.
Lektionstips Ämnesintegrerat arbete gör skolan roligare, tycker eleverna på Malmenskolan i Ludvika. Där är verklighetsnära lärande i fokus.
Fokus Yrkesläraren Fredrik Bergström tycker att man borde lägga mer energi på att få högre måluppfyllelse än att vara ängslig för att elevinflytandet inte är tillräckligt högt.
Fokus I yrkesämnen syftar repetition till att jobba upp ett arbetsflöde. Annars är det omöjligt att lära sig att utföra uppgifter instinktivt, enligt yrkeslärarna Eva Bida och Tommy Larsson.
Forskning Yrkeslärare får inte det specialpedagogiska handlingsstöd som de skulle behöva, visar ny forskning. Men ändå har de blivit skickliga på att utveckla metoder för att stötta elever med särskilda behov.
Betyg De nationella slutproven ska bli frivilliga på yrkesprogram utan högskolebehörighet. Det föreslår betygsutredningen, som vill införa de nya betygen från hösten 2027.
Legitimation Frågan om yrkeslärarlegitimation är högaktuell. Sveriges Lärare vill att det ska bli obligatoriskt, vilket yrkesläraren Peter Muskos håller med om.
Krönika Intentionerna är fantastiska men mina kollegor och jag har redan fått syn på flera svårigheter, skriver krönikören Malin Nyberg om Gy25.
Panelen Vad har du lärt dig under dina år som lärare? Och vad är fortfarande svårt? Vi bad tre lärare svara.
Så gjorde vi Under APL i andra länder är samarbetsförmåga A och O, inte språket, berättar yrkesläraren Eva-Karin Fryklund.
Krönika Från ointresse till att ta egna initiativ. Det är en process som jag tror att många yrkeslärare får uppleva i arbetet med elever.
Yrkesprogrammen Industritekniska programmet kräver målmedvetenhet. Eleverna ska träna sin förmåga att vara kreativ och jobba med av olika typer av utrustning. Dessutom bidrar lärarna med social kompetens, och självförtroende.
Reportage Ett tryggt arbetslag skapar trygghet hos eleverna. Det smittar av sig. Föga förvånande men lättare sagt än gjort. På Finsnickeriet på S:t Eriks gymnasium i Stockholm har man lyckats, och prisats med titeln Årets arbetslag 2024.
Yrkesprogrammen 38 procent av dagens elever vet inte om de kan få högskolebehörighet på yrkesprogrammen eller inte, enligt undersökningen ”Gymnasierapportsval 2024”
Apl Enskilda lärare ska inte behöva vara ansvariga för att ordna APL till yrkeselever, enligt Erik Ehn Blomgren på Sydsvenska Handelskammaren.
Arbetsmarknad Svenskt näringsliv ser ett stort behov av ökad kontakt mellan yrkesprogram, arbetsgivare och de olika branscherna.
Reportage Utan Per stannar Sverige! Så lyder en del i motiveringen för Årets yrkeslärare Per Heed. Han tränar eleverna vid simulatorn för personbilar och tunga lastbilar.
Reportage Forskaren och hantverkaren Ruhi Tyson anser att samhället underskattar värdet av yrkesutbildningar.
Lagarbete På torget i Olofström står nu renen Rudolf och hans släde, skapade av yrkeselever. Projektet har stärkt både yrkesstoltheten och samarbetet bland eleverna.– De har utvecklats enormt, både som individer och i grupp," säger yrkesläraren Jimmy Bengtsson.
Så gör vi Elevernas svårigheter under APL kan motverkas med goda förberedelser. En lösning kan vara att skolans specialpedagog besöker arbetsplatsen, enligt My Olofsson.
Debatt Den statliga utredningen ”Fler vägar till arbetslivet” har inte kommit en dag för tidigt. Men utredningen dras samtidigt med en del återkommande problem, skriver professorn Alexandru Panican.
Examen Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare, ser ett stort behov av en reglering av planerings- och undervisningstiden för lärare.
Yrkesprogrammen Andelen som söker yrkesprogram har ökat något inför det här läsåret. Men en utmaning är att få fler unga att välja program där det finns gott om jobb.
Nya yrkesprogrammen Det viktigaste är inte att elever kommer in på gymnasiet. Det viktiga är att de kommer ut som anställningsbara och aktiva samhällsmedborgare, säger Kent Andersson.
Debatt Att ersätta yrkesintroduktion med nya yrkesprogram riskerar att få negativa konsekvenser för elever med svåra skolerfarenheter, skriver yrkesläraren Emil Karlsson.